Storm i ett vattenglas – Försvarsmakten har inte lagt ut sina skyddsobjekt med sekretess

Dagens Nyheter och Sveriges bästa försvarsjournalist Mikael Holmström publicerade igår artiklar om Försvarsmaktens websida med riksintressen, men det handlar bara om delar av totalförsvaret “som inte omfattas av sekretess” och endast en liten del av alla skyddsobjekt eller andra intressen finns med på websidan.

Mikael Holmström

Försvarsmakten skriver själva på den berörda websidan:

“Samtliga riksintressen för totalförsvarets militära del som inte omfattas av sekretess redovisas öppet i Försvarsmaktens riksintressekatalog och är tillgängliga länsvis nedan.”

Listan och kartorna handlar främst om skjutfält, övningsfält, anläggningar med kända adresser som regementen och motsvarande baser, kontor i Stockholm (L24, FOI, Tre Vapen, Karlberg mfl), radarstationer, flygplatser och hamnar. Det finns även en liten mängd förråd med på kartorna bland de objekt som är märkta med Ö, och inte beskrivs närmare. Men även dessa kan ses som att de inte omfattas av sekretess.

Det är fortfarande skyddsobjekt som oftast inte får fotograferas eller beskrivas, men exempelvis är inte en fast radar att betrakta som okänd – i dess natur ligger att den skriker ut sin närvaro som en strålkastare i mörkret, och då inte bara visuellt utan som signaler på radarbanden.

Kartornas funktion är till för att visa var Försvarsmakten vill begränsa exploateringsmöjligheterna på grund av påverkan på omgivningen eller på grund av exploateringars påverkan på Försvarsmaktens intressen. Objekt där man inte har ett problem med exploatering finns alltså helt enkelt inte med.

Dessutom saknas vid en snabb kontroll en lång rad skyddsobjekt av känsligare natur.

Exempelvis saknas två av de skyddsobjekt som ligger närmast mig, trots att dessa syns på flera kilometers avstånd från hårt trafikerade vägar och antagligen olagligen filmats tiotusentals gånger av dashcams. 

När det gäller de förrådsslingor som finns med på kartan, så kan man också konstatera att många andra liknande förrådslingor inte finns med på kartorna. Det kan i själva verket vara så att Försvarsmakten bedriver lite maskirovka här. Vilka förråd är de aktiva och känsliga? De som är med på kartorna, eller de som inte är det? Hm?

Det kan förstås vara intressant att se vilka civila hamnar och flygplatser som Försvarsmakten ser som sina riksintressen, och därmed kanske ingår i en försvarsplanering. Eller gör de? När kriget kommer kommer man inte bry sig om eventuella bullerzoner, och det kommer inte byggas något nytt i en krigszon medan konflikten pågår, utan de är till för fredstid. Är något i vägen på någon hamn kan man helt enkelt riva det i skarpt läge. Kanske visar snarare utpekade flygplatser och hamnar var man övar och använder i fred. Det kanske också förklarar varför vissa förrådsslingor finns med men inte andra – de kommer tömmas direkt i skarpt läge. Eller inte. Man kanske bluffar. Eller så är det förrådsslingor som används i fredstid, men inte ingår i krigsplaneringen, och där lastbilstrafik därmed orsakar buller. När det är krig kommer man placera eventuella klagomål på trafik och buller direkt i papperskorgenn.

Just detta gör att det inte går att värdera informationen utan ytterligare inhämtning. Och kanske är det så att man har extra bevakning på dessa honungsfällor?

Försvarsmakten själva skrev till Dagens Nyheter:

“Vi lever i ett öppet samhälle och den information som är publicerad på Försvarsmaktens hemsida röjer inga detaljuppgifter om anläggningar eller vilken funktion de har. På de karttjänster som finns på internet anges heller inte vad som är militära anläggningar eller vilken funktion de har. […]Bara för att saker och ting syns på en karttjänst innebär det inte att man får en helhetsförståelse för det man ser. Vad som är skyddsvärt kan vara svårt eller till och med omöjligt för ett otränat öga att se.”

Och så är det. Alla de här objekten finns tillgängliga via satellittjänster som Google Maps och man kan utgå från att yrkesmän hos den dimensionerande angriparen redan fjärranalyserat såväl öppna källor som de publika karttjänsterna, som de egna Open Skies-flygfotona och de egna spionsatellitbilderna.

Med tanke på allt – antagligen majoriteten av alla skyddsobjekt – som inte är med på kartorna så vet Försvarsmakten exakt vad de håller på med. Och security by obscurity is no security. Man kan inte förlita sig på att den dimensionerande motståndaren inte vet var dessa objekt finns. Och när man själv publicerat artiklar eller släppt in journalister på objekten blir det minst sagt fånigt att inte ta med dem på kartan. Däremot vet inte angriparen vad vederbörande ska prioritera då man inte vet funktion idag, om något är aktivt och hur det brukas vid tillfället för angrepp. För det krävs i princip ögon på målet i närtid innan ett angrepp.

I kontrast har Norge publicerat en interaktiv karta över samtliga sina skyddsobjekt för att folk ska hålla sig borta och exempelvis drönarhobbyister inte ska kunna hävda att de hade ingen aaaaning om att de inte fick flyga där.

Tillägg: Försvarsmaktens kommunikationsdirektör kommenterar det hela på Försvarsmaktens blogg, och i princip upprepar att det handlar om sådant som inte omfattas av sekretess och att långt ifrån allt finns med på kartorna. Därtill diskuterar han att man inte kan tro att deras anläggningar går att dölja från satelliter etc. Dessutom menar man att man inte kan lämna ut sekretessbelagd information till andra myndigheter som kommuner ändå, underförstått att dessa inte går att lita på och inte har genomgått någon säkerhetsprövning för berörd personal.