På negativa amerikanska börser föll Tesla-aktien hårt efter offentliggörandet av sin nya och billigare batteriteknik. Ett typiskt fall av buy the rumour, sell the news, där man inte tjänade storkovan efter nyheten väl släpptes.
 |
| Dagschart Tesla |
Stockholmsbörsen stängde på plus igår med OMXSPI +0.53% och OMXS30 +0.77%. Även andra europeiska börser stängde uppåt. DAX +0.39%, FTSE 100 +1.20% och CAC 40 +0.62%.
I USA var det istället hårt nedåt som gällde. S&P-500 -2.37% och Nasdaq Composite -3.02%.
Återigen var det flera av de enorma FAANG-bolagen som ledde. Apple -4.19%, Amazon -4.13%, Netflix -4.19%, Google -3.45%. Undantaget Facebook föll bara med -2.25%.
Men FAANG var inget emot Tesla, som efter nedgångar på över 5% i förrgår inför deras hypade battery day igår föll med hela -10.34%.
Att Tesla skulle offentliggöra något med batterier har varit känt sedan i våras, och redan Cybertruck-lanseringen gav ordentlig ledtråd att billigare batterier var på gång. Inte heller var det okänt för marknaden att Tesla köpt Maxwell för deras batteriteknik.
Således levde inte batteridagen upp till marknadens förväntningar. Tesla är så uppblåst kursmässigt med p/e 355x på estimaten för 2020, 149x för 2021 och fortfarande 86x för konsensusestimaten för 2022 enligt MarketScreener, att det inte får finnas minsta sak som inte är extremt positiv.
Så aktien faller tungt, då batteridagen i själva verket satte fingret på en del osäkerheter i teknik, tidplaner och volymer, exempelvis miljötillstånd för den amerikanska litiumutvinningen i Nevada.
Man ska inte köpa uppblåsta aktier på nyheter som alla förväntar sig komma, utan man ska sälja innan nyheten. Buy the rumour, sell the news. Även för enormt uppblåsta aktier som Tesla finns det gränser för marknadens förmåga att leverera.
I Asien faller börserna under morgonen. ASX 200 -1.00%, Hang Seng -1.98%, Nikkei 225 -1.17%, och Straits Times -1.31%. Dollarn fortsätter stärkas och kronan faller. Dollarn kostar nu återigen över 9:- SEK för första gången sedan juli. Ändå faller guldpriset och kostar nu 537:- SEK per gram.
Höstdagjämningen har passerat och med det kanske den maniskt positiva marknaden nu vänt till vinterdepression, när man ska börja räkna på fundamenta igen.
15 kommentarer
Gjorde en liten hobby analys där jag satte procentrörelserna från bitcoin bubböan över tesla. Än så länge har den följt mönstret ganska exakt och följer nu nergången som tog bitcoin till botten. För tesla landar det vid ca 160 dollar i början av oktober. Som sagt bara gjord för skojs skull och inget som jag ser som en "riktig analys"
Och då är ju frågan hur börsen nu ska kopplas till konjunkturmodellen för investeringar i denna, som bloggen pratade om före sommaren.
Konjunkturmodellen gäller över en konjunkturcykel, inte enskilda kvartal eller halvår.
Är du säker på att det inte är för att det inte fanns så mycket "news" som kursen sjönk då?
Tror nog många hade förväntat sig att någon form av genombrott skulle presenteras.
När jag läser ditt inlägg igen ser jag ju nu att det ju i princip det du säger…
Tack, ja.
Tror vi får förbereda oss på att det inte kommer bli några stora genombrott inom batteriteknik. Man kan förledas att tro att eftersom elbilar är en relativt ny företeelse, att batteritekniken därmed skulle vara i sin linda. Men så är ju inte fallet.
Förbättringarna framöver kommer sannolikt vara kopplade till produktion, volym, laddövervakning / -styrning, och paketering av batterierna.
Det betyder i så fall att vi får räkna med 500 kg batterier i bilarna även i framtiden. Det får mig att fundera på hur återvinningen ser ut på batterier. Är det verkligen hållbart om alla ska köra elbil?
Återvinningen är ett icke-problem. Dels kan batterier med för kort räckvidd rakt av byggas om till energilager för fast bruk – vilket sker redan idag. Och sedan kan de köra 10-20-30 år som energilager innan de slutligen återvinns och vid det laget lär det vara billigt och effektivt.
För stationärt bruk spelar det i princip ingen roll om batteriets kapacitet fallit under 80%, kanske någonstans nere vid 10-20% blir det inte längre kostnadseffektivt att låta energilagret (UPS, elnätsbalansering, dygnsutjämning av solkraft osv) ta plats. Kom ihåg att 100 kWh litiumbatterier kanske tar mycket plats i en bil, men i ett hus är det försumbart.
Förenklat kan man säga att inga elbilsbatterier slängs idag. De går till energilager, de är alldeles för värdefulla för att slängas. Nissan återvinner rent av sina, respektive upparbetar och renoverar och sätter tillbaka dem i begagnade bilar igen.
Även om pensionerade batterier får nya användningsområden, så kommer det ju bli sanslös efterfrågan på råvaror till nya batterier.
Vi "återvinner" plast idag, men tittar man på den marknaden så är den inte frisk, t.ex. med människor som far illa. Kommer det här bli ett nytt problem som tredje världen får hantera och vi låtsas som att vi inget vet?
Vi har sett en rejäl ökning i Wh/kg de senaste 10 åren. Tror nog trenden kommer avta men vi bör fortfarande ha en hel del till att ta av. https://cleantechnica.com/2020/02/19/bloombergnef-lithium-ion-battery-cell-densities-have-almost-tripled-since-2010/
Litium har en valenselektron att spela med och det finns en max potential mellan katod och anod. Dessa naturlagar som ingen människa kan rubba på begränsar hur mycket energi en viss mängd Litium kan lagra. Finns det någon som till skillnad från mig har kunskaper nog att veta var den teoretiska gränsen går och vilket är en rimlig praktisk gräns för energitätheten för Litium-jon batterier?
Visst verkar det ha skett en ökning, men artikeln som länkades ovan verkar kraftigt missvisande. Trefaldig ökning sedan 2010 i energidensitet har helt enkelt inte skett.
Den nya katoden (811) som visas i grafen verkar dessutom inte redo för produktion ännu.
Battericellerna i Tesla Model 3 har en energitäthet på 247 Wh/kg, lite drygt 3 ggr så högt som Sonys litium-jon batteri från 1991 (80 Wh/kg). Dvs energitätheten har snarare ökat 3 ggr över 30 år, än över 10 år. Dessutom kan vi notera att ökningen i energitäthet är avtagande. Det första decenniet då dubblerades nästan energitätheten över 10 år, från 80 till ca 150 Wh/kg. Från 2000 till 2010 ökade energitätheten till strax över 200 Wh/kg, en ökning med ca 40%. Ytterligare 10 år senare så ligger alltså celler som Tesla/Panasonic 21700 ca 25% högre. Så i avsaknad av något revolutionerande, räkna med att de procentuella förbättringarna fortsätter att sjunka.
En ny och omogen teknik utvecklas snabbt i början. När man närmar sig den teoretiska gränsen som sätts av naturlagarna blir det allt svårare och kräver allt större resurser för att enbart göra marginella förbättringar.