Vilka kommuner har minst och högst andel barn, som snart kommer ställa krav på skolplatser, och vilka kommuner har störst förändring av andel barn sedan 2013?
 |
| Kommunen med högst andel barn i åldern 0 – 4 år. Eller? |
Traditionellt finns det ett tankesätt att ju större utgifter en kommun har desto bättre. Vi talar alltså tillväxtmyten om stigande befolkning som lösningen på alla kommuners problem. Men generellt är snarare invånare en kostnad för en kommun, och stordriftsfördelarna upphör någonstans runt där en kommun är stor nog för att kunna försörja en gymnasieskola, vilket antagligen är den största verksamhetsenhet en kommun driver. Någonstans runt 30 000 invånare således.
Ett sätt att få stor befolkning är att uppmuntra barnfamiljer. Tankesättet bygger på gammalt 1900-talstänk, där man föddes, växte upp, bildade familj och dog i samma kommun. Det gäller i princip aldrig längre. Istället flyttar ungdomar dit det finns utbildning, bostad och jobb, vilket inte nödvändigtvis är födselkommunen. Barnfamiljskommunerna sponsrar alltså andra kommuners skatteintäkter, genom att utbilda barn till en nivå där de kan släppas loss i samhället som vuxna.
Optimalt för en kommun är att inte ha några invånare i annan ålder än 25 – 60 år och noll barn, och många kommuner tackar och bugar förstås över att andra tar den ekonomiska smällen för barnuppfostran.
Den första stora utgiften för en kommun är förstås dagisplatser, och det brukar generellt vara lika förvånande för en kommun att när man bygger bostäder för barnfamiljers, så flyttar det inte barnfamiljer som sedan klagar över att man inte byggt dagisplatser.
Nästa steg är skolan, där många kommuner blir lika förvånade över att femåringarna blir sexåringar och kommer behöva en skola att gå till.
Så vilka är då dessa vinnare och förlorare på barntävlingen? Låt oss titta på andelen barn i åldern 0 – 4 år, dvs de som om några år kommer kräva en skolplats, vilket en kommun inte kan ducka på grund av skolplikten, även om man kan skita i att fixa dagisplatser.
De tjugo kommunerna med högst andel barn åldern 0 – 4 år 2019
1.Habo7.85%
2.Knivsta7.42%
3.Lekeberg7.32%
4.Sigtuna7.08%
5.Staffanstorp7.05%
6.Burlöv7.01%
7.Sundbyberg7.01%
8.Upplands-Bro6.95%
9.Hammarö6.92%
10.Aneby6.92%
11.Svedala6.92%
12.Haninge6.91%
13.Malmö6.85%
14.Ale 6.70%
15.Lessebo6.64%
16.Solna6.60%
17.Vaggeryd6.59%
18.Botkyrka6.54%
19.Järfälla6.54%
20.Lerum6.52%
Håbo var alltså kommunen på det inbjudande inledande fotot. Inte Habo. Mestadels handlar ovansteående om kommuner i storstadsområdena. Men inte Habo, som ofta toppar listor över bästa kommunen i landet på olika parametrar.
Hur ser det ut i andra ändan?
 |
| Smögen i Sotenäs kommun, hittas som tionde lägst andel barn i åldern 0 – 4 år. |
De tjugo kommunerna med lägst andel barn åldern 0 – 4 år 2019
1.Övertorneå3.63%
2.Borgholm3.68%
3.Rättvik3.84%
4.Hagfors3.99%
5.Simrishamn3.99%
6.Älvdalen4.00%
7.Dorotea4.00%
8.Ljusnarsberg4.05%
9.Vadstena4.05%
10.Sotenäs4.06%
11.Orsa4.14%
12.Härjedalen4.17%
13.Överkalix4.25%
14.Orust4.26%
15.Jokkmokk4.37%
16.Skinnskatteberg4.37%
17.Kalix4.38%
18.Torsby4.43%
19.Arjeplog4.45%
20.Lysekil4.46%
 |
| Skolgård, låg- och mellanstadieskola i Smögen. Gissa största arbetsgivaren på orten? |
Här hittar vi det så kallade Norrland, men också mellersta Bohuslän med kommuner som Sotenäs, Lysekil och Orust och kanske även andra semesterkommuner som Borgholm (Öland) och Simrishamn (Österlen). Kanske är det många äldre som flyttar ut till stugan och därmed trycker ner andelen barn, eller så flyttar helt enkelt barnfamiljer någon annanstans på grund av bristen på jobb? Mycket fritidshus verkar även dra ner andelen permanent boende barn, mätt som andel av den bofasta befolkningen?
Samtidigt är ovansteånde nuläget. Vilka kommuner har störst så kallad utmaning i förändringen? Vilka kommuner har ökat andelen barn 0 – 4 år mest sedan 2013 och har därmed störst behov av nya skolor och lärare framöver?
 |
| Campus Grythyttan hittas i Hällefors kommun. |
De tjugo kommunerna med störst ökning av andel barn åldern 0 – 4 år 2013 – 2019, procentenheter
1.Lessebo1.59%
2.Åsele1.46%
3.Aneby1.45%
4.Berg1.32%
5.Ödeshög1.28%
6.Valdemarsvik1.17%
7.Markaryd1.16%
8.Laxå1.03%
9.Nässjö0.96%
10.Hultsfred0.94%
11.Gnosjö0.93%
12.Avesta0.90%
13.Hällefors0.89%
14.Östra Göinge0.89%
15.Överkalix0.88%
16.Oxelösund0.88%
17.Bräcke0.85%
18.Olofström0.85%
19.Ludvika0.83%
20.Sunne0.82%
Många av dessa kommuner har gissningsvis lediga lokaler, men rekryteringen av lärare kan bli svårare.
Så var hittas vinnarna, vilka minskar nu sin andel barn 0 – 4 år snabbast, och kommer inte behöva bygga ut skolorna framöver?
 |
| Härryda kommun. Känd för riksväg 40 och Landvetter flygplats. Här under EU-toppmöte. |
De tjugo kommunerna med störst minskning av andel barn åldern 0 – 4 år 2013 – 2019, procentenheter
1.Härryda-1.41%
2.Lomma-1.36%
3.Vallentuna-1.12%
4.Vaxholm-1.12%
5.Täby-1.04%
6.Danderyd-1.03%
7.Sollentuna-0.94%
8.Huddinge-0.91%
9.Partille-0.85%
10.Stockholm-0.76%
11.Bollebygd-0.76%
12.Sundbyberg-0.75%
13.Älvdalen-0.74%
14.Kumla-0.74%
15.Ekerö-0.73%
16.Dorotea-0.72%
17.Botkyrka-0.67%
18.Nacka-0.67%
19.Värmdö-0.65%
20.Lund-0.65%
Svaret här är nästan alltså uteslutande storstadskommuner, även om glesbygdskommunerna Älvdalen och Dorotea återfinns i listan. Om det beror på att unga utan barn flyttar in i storstadskommuenrna, eller att barnfamiljerna redan flyttat in med byggboomen och dessas barn nu blivit lite äldre låter jag vara osagt.
10 kommentarer
Det är väldigt mycket dyrare med gamlingar än med barn för barn kommer ofta med två skattebetalande föräldrar med lön. Gamlingar kommer med en låg pension om ens någon ifall de inte har tjänstepension.
Du får nog lov att göra en kalkyl över dessa påståenden. Jag tror du missat att reflektera över hur stor andel av barnen respektive de äldre vilka kräver kommunala insatser samt hur länge dessa varar.
Sen finns även andra parametrar som avgör om det är lönsamt att ha barnfamiljer i kommunen. Om en kommun lyckas locka dit höginkomsttagare med barn kan de kanske gå plus ändå på dessa, trots fler barn i kommunen.
Man borde kunna göra en uppskattning på medianlön, skattesats och hur många barn per familj en viss inkomst/skatteunderlag räcker till.
I Sverige som nation verkar det räcka till ett födelseral på ca 1,7, fast vi har en stor befolkningsökning av ej arbetande vuxna i åldersspannet 16-65, och en snabbt ökande be folkning över 65.
Eller inte, om man slår ihop kommunala, regionala och statliga ökenomin.
Men de får väl ökad kostnad för alla barnen ändå? Kommunal marginalskatt existerar ännu inte.
Det finns inga gratisluncher och alla är barn,vuxen försörjare och pensionär vid någon tidpunkt om man inte dör i förtid. Barnomsorg kommer kosta. Bättre barnomsorg drar mer höginkomsttagare eftersom de kan välja friare -> mer skatt in.
Knivsta känns inte som en fattig kommun direkt.
Den berämda kissa i byxorna. Det är varmt ett tag men utan barn dör kommunerna ut ganska fort.
Det där vore intressant att få se med statistik på fördelningen av hushåll och singlar i barnafödande ålder.
Jag tog en omväg för att spana in Habo för kanske 7-8 år sedan.. ville se hur det såg ut i Sveriges bästa kommun. Det såg faktiskt verkligen idylliskt ut.. men sen är det väl lite sektigt också vilket väl inte är en parameter när de betygsätter kommunerna.
Sundbyberg är väl överrepresenterade på 0-4 år.. när det är dags för skola flyttas det därifrån.
Förslagsvis flyttas det till ett villa/radhusområde som byggdes på slutet av 70-talet där pensionärerna byts ut mot barnfamiljer i kombination med hundratals nybyggda hus med barnfamiljer som sedan ska dela på samma (eller färre) antal skolplatser som tillhandahölls på 80-talet. Släng in lite relativ närhetsprincip i skolvalet så har du förstört semestern för större delen av skolornas administrativa personal.
I den krassa verkligheten så är det skillnad på barnfamiljer sinsemellan också.
Om man ska gå efter lönsamhet så kanske man bör skilja getterna från fåren.