Med start vid tolvslaget i natt har jag ett nytt elavtal. För första gången någonsin sedan jag flyttade till villa har jag inte låst elavtal på tre år, utan har bytt till den motsatta extremen och har timmätning. Högt elpris, solceller och elbil ligger bakom beslutet.
 |
| Elförbrukning över dygnet en sommardag. De flesta dagar laddas förstås inte elbilen så pass mycket. Och ibland mycket mer. |
Generellt har jag tjänat på låst elpris. Första gången jag låste var det på typ 14 öre per kWh typ 1997. När den treårsperioden hade gått ut låg elpriset på kanske 34 öre per kWh och så fortsatte det att stiga, vilket gjorde låsningarna rätt lönsamma i den stigande trenden. De senaste åren har det kanske gått jämt ut, men i år fram till nu har det varit lönsamt, då jag låst på 36 öre.
Idag ligger rörligt månadspris på 47 öre. Fastpris ett år 64 öre, två år 59 öre och tre år 56 öre utifrån de billigaste erbjudandena hos Elskling.se. Så oavsett vad jag valde skulle det bli dyrare. Under hela våren har priserna stigit, när jag började titta fanns det treårsavtal på 38 öre, men de är nu uppe på 56 öre.
Med min solcellsanläggning har jag numera timmätning, vilket öppnade för rörligt elpris med timmätning, dvs man betalar timme för timme vad det kostar. Och halva året köper jag in väldigt lite el under högtaxan dagtid på grund av solenergin. Priserna per timme fastställs ett dygn i förväg, och kan förstås variera stort. Högpris är typ mellan 0800 och 2000, men kan hålla på längre. Tydligt är dock att priserna stiger på morgonen och faller efter midnatt.
Elbilsladdningen är satt att köra nattetid för att inte ta upp kapacitet från övrig elförbrukning – av 20 A tillgängliga på tre faser har jag en laddare som klarar 16 A, men i bilen har jag ställt in 14 A laddning normalt, vilket ger 6 A över till annat, vilket ska räcka. Varmvattenberedaren, som rimligtvis kan kicka in ibland nattetid drar exempelvis lite drygt 4 A.
Min stora elförbrukning sker alltså nattetid, medan jag halva året förbrukar väldigt lite dagtid. Kort sagt utmärkt för timmätning.
Jag valde Falkenberg Energi som leverantör, då de betalar 70 öre för såld solel. Ersättningen för solelsöverskott blir alltså 70 öre + 60 öre skatteåterbäring + ca 3 öre i nätnytta från Ellevio, dvs 133 öre per kWh. Deras påslag ovanpå timspotpriset ligger på ca 3 öre, så i morgon betalar jag ca 50 öre per kWh fram till kvällen, där elpriset ska stiga mellan 19 och 24. Elbilsladdning går på som lägst 47 öre per kWh i natt.
Det blir förstås intressant att dagligen titta på när man ska t ex köra tvättmaskin, men jag misstänker att sådant är rätt olönsam mikromanagement. Kanske kan man spara 15 öre på att köra tvättmaskinen vid rätt tidpunkt (5 öre x 3 kWh)? Den stora vinsten ligger snarare i den systematiska elbilsladdningen nattetid och solkraften dagtid. Ibland kan det dock skilja sig stort när man tittar på dagens eller morgondagens elpris per timme i Elsklings app. I våras var elpriset nere på 2 öre nattetid ett dygn och låg på 40 öre dagtid, men det var innan kärnkraften stängde ner för sommaren.
När spotpriset per timme stiger till 20:- SEK per kWh vintertid är det en annan femma. I praktiken gör det att jag kan bli en del av den svenska passiva kraftreserven, och helt enkelt stänga av säkringarna för varmvattenberedaren och strunta ladda elbilen vid vissa extrempriser.
Som rörligt pris kan jag förstås när jag vill byta över till ett låst elpris om vi får se låga priser igen. Vilket inte är säkert. Snart ska två reaktorer stängas ner i Ringhals permanent, och därefter kommer dagens elpriser framstå som den gamla goda tiden.
Det blir ett intressant experiment att se om extremrörligt pris kan vara billigare. Hade jag låst på vanliga tre år hade jag fått 56 öre iaf. Dock strular detta till periodiseringen av privatekonomin, där jag satt av 1/12 av årselräkningen varje månad och inte betalat några oförutsedda summor alls över helåret, oavsett hur varmt eller kallt det varit. Detta blir omöjligt nu, då jag inte vet vad priset blir vintertid. Jag avser hantera detta genom att lägga på en schablon till periodiseringskassan sommartid och dra bort den samma vintertid. Kanske +500:- SEK per månad april – september, och -500:- SEK per månad oktober – mars.
26 kommentarer
Blir det inte billigare att ladda bilen när solpanelen producerar? Borde ge mindre nätavgift.
Dels är det väl då bilen används och dels räcker panelerna knappast till, se diagramet ovan. Det är ju just det som är ett av de stora problemen med solenergi, att när man behöver en som mest genererar den som minst. Därav lösningar som batteri på väggen (som Teslas Powerwall) eller liknande där man laddar ett batteri med solcellerna och sedan använder så batteriets energi så att man behöver köpa in så lite el som möjligt. På det sättet man man, om förutsättningarna tillåter, helt eller till stor del självförsörjande på el.
Nja, det används mest energi dagtid, så det är inte ett problem med solenergi alls faktiskt. Du blandar ihop vindkraft med solenergi. Solenergi följer konsumtionen väl – även överskottet ut på nätet – vindkraft kan få för sig att blåsa nattetid när alla sover.
Sedan missuppfattar du grafen. Min låga förbrukning dagtid beror på solenergi, det som säljs som solenergi är bara ca 1/3 av produktionen.
Jag tänker mest på det som du köper på natten, enligt grafen så köper du ju in runt 30 kWh till att ladda bilen med på natten. Samtidigt står det ju att du bara producerat 13,89 kWh och inget av det på natten.
Du vill inte dela med dig av Excel-filen eller vad du använt där datan och diagrammet finns?
Jag får 1:30 betalt för det jag säljer av de där 13.89 (solig dag 29-30 kWh), medan jag köper till lågt elpris (kanske 1:15 inklusive allt) nattetid. Finns ingen vits att ladda med solenergin således. Beror förstås på timpriset en given dag, men generellt så. Oavsett så ger solpanelerna maximalt 4.7 kW, laddningen skedde på exempeldagen med typ 7-8 kW, så det blir ändå inköp om jag laddar dagtid.
Det händer förstås att man i särskilda fall laddar dagtid, t ex om jag kommer hem från lång resa och ska iväg strax igen, så fyller man på med maximala 3x16A=11 kW någon timme förstås.
Intressant! 🙂
Har dock själv haft rörligt elavtal sedan "urminnes" tider och även när jag administrerade mina föräldrars räkningar och ekonomiska transaktioner haft det för dem. Då eluppvärmt kedjehus på närmare 200 kvm , nu frånluftsvärmepump och jag har alltid totalt sett tjänat på det även om det vissa månader varit skyhöga priser…
Skulle dock själv idag inte installera solceller eftersom ajg anser att utveckling av dem går snabbt. Möjligtvis dock vanliga solpaneler/solfångare för varmvatten. Att värma vattnet är den enskilda del som drar mest el för mig.
Vad använder du varmvattnet till?
Det där kan du aldrig hålla reda på med olika priser och dagar.när du tycker att det är lönt att betala det priset ena dagen och ett annat pris nästa dag för att du behöver ladda bilen inför en längre resa.
Tycker du ska utveckla en app som ska heta powerpal där du iförväg kan ställa in olika priser som du är beredd att betala beroende på vad du ska göra ex vara bortrest på vinter i 3 dgr. Eller ladda bilen .den ska ju då vara uppkopplad mot dina producerande och förbrukande enheter i hemmet.
den kommer sälja som smör efter hand som fler elkonsumenter blir som du.
Trevlig kväll.
Det är väl onödigt. Det finns redan så det går att ordna. Jag har haft timavtal utan att ha koll på elpriset i över ett år. Det går finfint.
Har appen Greenely som hämtar data och presenterar elförbrukningen.
Vem har det?
Jag.. du vill väl ha koll på att ingen förbrukar mer el i din bostad mer än nödvändigt?
Det är bara avgiftstörstande moderater och bidragstagande sverigedemokrater som har råd att slösa hejvilt med andras (mina) surt förvärvade pengar?!
Vi vanliga arbetare har inte råd att inte ha koll. Vi har nämligen inga fallskärmsavtal och stora bonusar för stora misslyckanden. Det enda vi får är mer jobb och sämre betalt i jämförelse med alla andra ”höga toppar” som ser till att belöna sig själva.
Jag tyckte mest att det var kul. Ville se om det appen funkade. El är ju nästan gratis, precis som vatten, så det är inget jag sparar på.
20000-30000 om året som en vanlig Svensson lägger på el till en bostad är inte direkt gratis. Sen ska du betala skatt för en massa eltrassel och krisande Alliansköp av NUON och liknande.
Vatten är inte direkt gratis det heller om du trodde det.
El och vatten kostar en massa pengar om man slutar tänka på det.
Nåja, väldigt billigt iaf. En årsförbrukning av el och vatten kostar mindre än en månadslön netto för mig. Dessutom finns inget vettigt sätt att spara på el utan att sänka komforten.
Likväl små pengar det handlar om. Finns inte mer produktiv verksamhet att lägga tiden på?
Småpengar för dig kanske. Dessa kronor och ören är en stor del av lönen för en lågavlönad arbetare. Några kronor här och där räcker till mycket om man kan hushålla lite med pengar.
Jag sparar 20 000 kr/år genom värmepump och 7,4 kW solceller. Då kan jag ta 2 veckor extra semester vilket är extra gött en sommar som i år.
Föredömligt att använda besparingarna till att jobba mindre.
Carl Henrik;
Hur mycket kostade värmepumpen? Hur mycket kostade solcellerna? När behöver värmepumpen bytas ut? Service? Räntekostnader? Vad kunde du ha använt pengarna till på annat sätt? Mm. Du kan inte säga att du sparar 20 000 kr. Du kanske sparar pengar men du får nog dra av en vecka i alla fall om du inte ska gå back. Det låter över optimistiskt det där.
För mig handlade det om att välja investering. Aktier, bankkonto, valutor, guld m.m. När jag räknade på det fann jag att minska el-kostnad gav mest i förhållande till den risk jag var beredd att acceptera. För mig är det en avkastning på ca 10 % på investerat kapital. Men ok, det lär inte vara 10 % varje år så jag får väl anpassa mina semesterdagar om det bara blir 5 % ett år 🙂
Carl Henrik;
Tack. Tyckte att det första lät som något som Anders Borg kunde ha räknat ut. Men liksom Magdalena Andersson visar du nu prov på att du nu anpassar matintaget efter matsäcken så det här senare svaret kan jag acceptera.
Tänk bara om vi hade en finansminister som gjorde samma sak – vettiga långsiktiga investeringar och noggranna uträkningar och när detta väl betala av sig åt staten så lät de folk jobba mindre istället. Så tänkte de förr i tiden. Förr undrade de vad vi skulle göra av all fritid som vi skulle ha under 2000-talet.
Reflekterar mest över bloggaren, som ger uttryck för att jobba mest hela tiden och jagar kronor och ören. Ett tecken på bristande specialisering, trots att sådan finns kompetensmässigt. Är det verkligen värt det?
Bankerna, butikerna, bensinbolagen, mm räknar fortfarande noggrant varenda krona och öre de tar av mig. Det gör dem väldigt rika. För att inte bli utblottad måste man göra likadant.
Både ja och nej. Många lägger mkt tid på kostnader som är lätta att påverka men ofta ger liten utdelning. Andra lägger tiden på intäktssidan, t ex jobbar med det som ger mest men kanske inte alltid är roligast eller enklast. Det senare har betydligt större potential, är min egen erfarenhet. Men, upp till var och en att snåla eller tjäna efter förmåga.
Min anläggning har äntligen tagits i drift, trots funktionstest OK redan i slutet av april. Vattenfall har inte hart tekniker och mätare tillgängligt för mätarbyte. Jag har ringt dem varje dag i 60 dagar och till slut kom det ut en tekniker och bytte mätaren förra veckan.
Facit är bättre än förväntat: Köpt el 01 jul 2018: 1,06 kWh Såld el 01 jul 2018: 64,73 kWh.
(Fritidsfasighet som jag inte besökt 01 jul, endast kul frysfack, frysbox. wifi som varit påslaget vad jag vet) ca 10 KW anläggning på ladugård.