Lite sent på bollen då SCB snart släpper KPI-siffror för februari. Men nollinflationsperioden är fortfarande över, även om KPI-föll tillbaka något för januari. Aktuell inflationstakt är nu 1.4% mot 1.7% i december, men väntas stiga framöver.
 |
| Svensk KPI-inflation i årstakt januari 1999 till januari 2017. |
KPI-inflationen föll alltså tillbaka något till 1.4% från 1.7% i januari. Det betyder att läsarprognosen om att den officiella inflationen kommer gå över 1.6% någon gång under året ännu inte uppfyllts.
Men samtidigt är inte marginellt lägre inflation någon trendvändning, utan KPI-inflationen är fortfarande upp. Riksbanken tror dock inte att den ska bli högre än 1.6% för helåret 2017, men exempelvis Tysklands officiella KPI-inflation är nu uppe på 2.2% och i USA är den 2.5%. Jag gissar på att svensk inflation kommer skjuta fart på allvar och snabbt jobba ikapp Tyskland och USA.
Därmed kommer Riksbankens mål att uppnås och det är slut på räntesänkningarna. Fast Riksbanken pratar nu istället om ett inflationsintervall, så de slipper höja räntan och spräcka de bubblar man blåst upp med sin oansvariga lågräntepolitik.
11 kommentarer
Snart helikopterpengar med som alternativ.
Douche bank o lite Italien kryddat med Grekland,det blir intressant det med.
Snart ränta på bankkontot då! Wohoo!
Kör du med mainstreambank så får du nog vänta länge på den räntan. Att de inte infört minusränta beror nog mest på att det är en linje de tror är känsligt att gå över. Annars vill de ju ha rejäl marginal mot marknadsräntan.
Vill du vara ränta så får du söka dig till nischbanker ändå, och då har man ju redan innan kunnat få ränta…
Onödigt att nämna ord som inflation, leder bara till missuppfattningar.
Bättre att tala om KPI-ökningen (vilket är underlaget för Riksbankens beslut). Inflationen, eller penningmängdsökningen, skenar vidare med ca 10%/år.
Jo, men penningsystemshaverister tenderar ju att sätta egna definitioner på ord. Det betyder att om man vill undvika missförstånd så ser man till att inte prata med dem. Det är ju stört omöjligt att undvika missförstånd annars…
Jag menar missförstånd kring hur ekonomin fungerar.
Så länge folk tror KPI är inflation så blir det omöjligt att få ihop ekvationerna, ungefär som att tro att vikt och tyngd är samma sak. Använda ord som kg-tyngd är bättre än ingenting alls, men vikt är så mycket bättre.
Skulle inte påpeka detta om det inte vore helt central för att förstå den absurda situation vi har hamnat i nu med negativa räntor och där KPI minskningar ses som något farligt.
Det lät onekligen som att du fastnat i något slags penningsystemhaverist-språk. Det är som sagt svårt att undvika missförstånd då helt enkelt…
Blir det missförstånd när man använder orden i dess verkliga betydelse, på vanlig svenska, så är det nog något hos lyssnaren/läsaren det är fel på. Det är ju som om någon får för sig att tyngd betyder volym, att det blir missförstånd när man talar om tyngd till honom är naturligt, men egentligen inte skäl nog för att undvika begreppet tyngd för det istället.
Vilka ekvationer som är svårt att få ihop vet jag inte. Kanske är det något som är framtaget för att passa PSH's språkbruk?
"Blir det missförstånd när man använder orden i dess verkliga betydelse, på vanlig svenska, så är det nog något hos lyssnaren/läsaren det är fel på. "
Och om "vanlig svenska" är att folk inte ser skillnaden på tyngd och vikt, vad ska man göra då? Bygga flygplanet med bara tyngdbegreppet och sen låta det krascha om och om igen när man egentligen borde ha använt vikt i beräkningarna?
Nu är det så att begreppet "vikt" rekommenderas att inte användas alls, det är ju i grunden ett förvirrat begrepp som inte har i ingenjörskonst att göra öht.
Dessutom när vanligt folk pratar om tyngd och vikt så är det ju inte någon flyglanskonstruktion de håller på med. Orden behöver inte preciseras nogrannare, det framgår av sammanhanget vad de avser helt enkelt.
Visst så förekommer det inom vissa brancher att man specificerar nogrannare vad man menar med vissa termer och att detta avviker från vad folk menar med dessa termer, men ofta är det ord som inte förekommer i vardagligt språk. Dock är mig veterligen inte inflation ett sådant begrepp (om vi nu inte talar om kosmologi förstås).
Inget fel på ordet inflation/deflation. Fallande penningmängd är negativt för ekonomin, det var vad som hände under 30-talet, och något vi ska undvika.
Problemet är att man kallar KPI-ökningar för inflation. KPI är en varukorg som SCB som har satt samman. Det är inga problem om KPI faller, t.ex om oljepriset går ner. KPI fångar inte heller alla priser i en ekonomi, t.ex huspriser som ökar kraftigt.
Riksbanken rattar efter ett felaktigt mål, de jagar KPI istället för inflationen, men den insikten har inte trängt in bland ekonomer, journalister, politiker och allmänheten då begreppen är helt hopblandade. Det som händer nu är att vi har en kraftig kreditexpansion, så som man hade på 20-talet, vilket kommer resultera i krasch, precis som med flygplanet där man hade fel underlag för beräkningarna.
Svensk KPI hit och dit – Riksbanken kommer ändå ha ungefär samma ränta som ECB som i sin tur har ungefär samma ränta som Fed. Trumps finanspolitik väger betydligt tyngre. Det finns bara en riktning för räntorna nu – upp. Konsekvenser följer för den svenska bostadsmarknaden. Bland annat.