SCB:s Nämnden för Konsumentprisindex har beslutat att ränteavdraget ska räknas in i KPI som ett avdrag på räntekostnaderna inom boendeposten. Detta innebär att räntans påverkan på KPI reduceras, då viktningen minskar med lika mycket som ränteavdraget. Riksbankens självförstärkande påverkan på KPI vid ränteändringar reduceras därmed.
Detta framgår av ett pressmeddelande från SCB.
Man förändrar alltså beräkningen av KPI. I sig finns inget att anmärka på att hushållens faktiska nettokostnad ska vara den som finns i KPI, och inte bruttoräntan. I praktiken innebär detta dock att räntan kommer påverka KPI mindre i framtiden.
När Riksbanken framöver höjer räntorna kommer det alltså inte dra upp KPI lika mycket som förr och Riksbanken kan därmed undvika lika stora självförstärkande system, där en höjning av räntan drar upp KPI, vilket gör att man måste höja räntan ännu mer. Och tvärt om vid räntesänkningar.
I sig en bra reform, som alltså reducerar KPI:s räntekänslighet med något mindre än 30% (pga att en del hushåll har räntor på över 100 000 om året och bara får 21% avdrag på de delarna).
Intressant är också att man i KPI räknar in räntekostnader för bundet eget kapital, dvs den skuldfria delen av en bostads värdering. Man ser detta som en alternativkostnad för hushållet, vilket är korrekt i sig. Måhända påverkar det inte kassaflödet, men att vara skuldfri är inte gratis, då man måste titta på alternativ kapitalintäkt.
“Vikten för produktgruppen räntekostnader innefattar både ränteutgifter för lånat kapital, men också den alternativkostnad som uppstår då ägaren har eget kapital bundet i fastigheten. I nuvarande ansats för egnahem antas att det egna kapitalet hade kunnat investeras i annan tillgång, till exempel i ett räntebärande papper, och försakade ränteinkomster medför därför en alternativkostnad.”
Av intresse är också att de skenande bostadsrättspriserna inte ingår i KPI – det är endast egna hem, dvs villor, där man tittar på räntan och bostadspriset. Skenande bostadsrättspriser, som borde innebära större ränteutgifter och försakade ränteinkomster som alternativkostnad, räknas alltså inte in i KPI alls.
“För bostadsrätter används i dagsläget en så kallad hyresekvivalentansats. Det innebär att utvecklingen av boendekostnaderna antas vara densamma som för hyresrätter. Då ränteavdraget inte berör hyresrätter kommer det enligt nu gällande metod inte heller påverka beräkningen för bostadsrätter i KPI. En ny ansats för bostadsrätter, liknande den som används för egnahem, är dock under utredning. Inget beslut är fattat, men ambitionen är att implementera den nya ansatsen undersökningsåret 2017. Vid ett eventuellt metodbyte skulle ränteavdraget påverka även räntekostnaderna för bostadsrättsinnehavare.”
Stigande villapriser slår på KPI genom ökade räntekostnader och ökade försakade ränteinkomster. Men stigande bostadsrättspriser har alltså noll påverkan på KPI. Vilket är intressant, då bostadsrättspriserna skenat betydligt mer än villapriserna. Tänk så praktiskt att det alltså inte påverkat KPI och därmed inte hindrat Riksbanken från att sänka räntan…
37 kommentarer
Det är faktiskt lite upprörande att verkliga löpande kostnader för bostadsrätter inte funnits med. Enligt alla sätt att se på detta borde de vara det. Vad är det mer som inte finns med undrar jag.
För att vara lite noga borde den verkliga kostnaden för föreningen vara med för att tydliggöra de fall där bostadsrättsföreningen skjuter hyreshöjningar för att täcka renoveringar på framtiden.
Jag tror du menar avgift och inte hyra.
Att folk säger hyra fortfarande visar på att man inte förstår BRFens konstruktion.
Vilket iofs kan förklara varför priserna skenar även på skuldsatta föreningar eller äldre föreningar med låga skulder men frantida enorma underhållsbehov etc etc.
För övrigt vill jag tacka bostadsbubblan osv osv.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Rickard Ohlin: Problem med tekniken? Du dubbelpostar alltid, det finns möjlighet att radera inlägg också för kännedom.
Tycker nog den gode Rickard inte bara har problem med dubbelpost utan även med tankeverksamheten i detta fallet.
På vilket sätt spelar det någon som helst roll om iblandekonomi skriver hyra eller avgift? Alla fattar ju iaf vad det är frågan om. Själv säger jag gärna hyra bara för att provocera en besserwisser som genast tillrättavisar felsägningen.
Tja , jag har ju viktiga saker att säga så det tål att upprepas.
Det är skillnad på hyra och avgift.vissa föreningar har även hyresgäster men de tar ingen ekonomisk risk såklart.
För övrigt är det bättre att vara besserwisser än kverulant, då har man ju rätt i sak. Eller bara en otrevlig fan som spellar allan..
Vad vill du egentligen ha sagt Rickard?
Har du överhuvudtaget förstått detta med KPI och BRF och sambanden däremellan?
Dubbelpost verkar uppträda när man gör ett inlägg från mobil. Postar inlägget och sedan navigerar bakåt. Då uppstår en postning av samma inlägg igen.
Det är inte alla som håller med dig om användning av termer Rickard:
Riksbyggen: Månadsavgift – hyresavgift
hyresavtal.nu: Hyresavgift (bostad)
iblandekonomi:
Första länken pratar ju om både avgifter OCH hyror. När de skriver månadsavgift så pratar de om medlemmarnas avgift och när de skriver månadshyra så pratar de om hyresgästernas hyra.
Wofser:
De nämner faktiskt inte termen månadshyra. Och verkar inte göra så stor skillnad på begreppen, alternativt skriver väldigt ostrukturerat.
… i vilket fall som helst är det tvetydigt att skriva avgift. Menar man hyresavgift eller månadsavgift?
I det här fallet är det faktiskt högst relevant att prata om hyra istället för avgift.
Diskussionen gäller KPI och bolåneräntor (småhus) samt KPI och BRF där det är en fiktiv HYRA som gäller.
Sen är det naturligtvis som Wofser skriver angående månadsavgift/hyresavgift.
Att man sen i folkmun säger hyra istället för månadsavgift stör mig ungefär lika lite som om någon säger pingis istället för bordtennis.
Det kallas inte alls för hyra i folkmun. Det är antingen folk som tidigare bott länge i just hyresrätt eller folk som inte förstått vad det är dom köpt.
Folk som kallar det för hyra har en tendens att skjuta ifrån sig ansvar till "hyresvärden" vilket då blir den oavlönade styrelsen samt övriga medlemmar.
Förstår att det är jobbigt för paragrafryttarna när den obildade pöbeln säger hyra. Man kan ju bli kränkt för mindre! Speciellt om man sitter i en oavlönad styrelse.
Ja det hade ju onekligen varit betydligt enklare att vara en pajas, men det visste du redan..
Vadå oavlönad styrelse. Så ser det inte alltid ut kan jag försäkra om.
kongos brf är väl så misskött så de har dragit in ersättningen till honom, därav bitterheten.
Många nyare föreningar avsätter noll kronor till kommande underhåll,helt medvetet då dom tycker att underhållet ska betalas när det är dags.
Det kommer alldeles säkert mer sånt här framöver för de låga räntorna måste försvaras och räddas med alla till buds stående medel. Och räntorna ska helst ner mera. Beslutet är inte fel i sak att men tajmingen är ju klar och tydlig i linje med vad som förväntas av våra korrupta politiker.
Vänta bara tills kontanterna avskaffats så att Svensson inte kan springa till banken och flytta tillgångarna till madrassen. Då kommer den nya ekonomin nå sin peak av dumhet.
+100
Helikopter-Ingves gör sig startklar.
Det är då folk inser att det finns guld och silver.
PJ, Jag tror du överskattar fårket, jag tror inte fårket hittar tillbaka till guldet förrän ganska lång tid därefter. Troligen kommer det blåsas upp nya börsbubblor och liknande först eftersom det är alternativ som fårket känner till. Men förr eller senare kommer guldet tåga tillbaka som en valuta i någon form. Först som regelrätta mynt med olika andelar guld för olika valörer och efter en tid kommer någon ny valuta med guldmyntfot. Hoppas dock att det dröjer ytterligare någon generation.
Cornu skriver att hyresgäster inte påverkas av ränteavdraget, det gör dom väl endå indirekt.
"räntekostnader för bundet eget kapital, dvs den skuldfria delen av en bostads värdering."
Det kanske bara jag som inte förstår. Men det bundna egna kapitalet består väl av den kontanta delen av köpeskillingen och inte värdeökningen? Exempel. Köper en bostad värd 1 miljon och lägger in 500.000 kr kontant. Efter en tid är bostaden värd 2 miljoner. Då är väl fortfarande insatt kapital 500.000 kr + ev amortering och inte 1.5 miljoner? Värdeökningen är bara en förhoppning byggd på andra försäljningar som kanske infrias den dagen man måste flytta. Svårt att se detta som en reell tillgång.
Nej, du räknar in värdeökningen. Man jämför med alternativet att sälja idag och investera pengarna.
Kan vara lämpligt med en säkerhetsmarginal på ett antal procent och att dra ifrån transaktionskostnaden då också.
Men alla måste bo någonstans så att sälja och investera är inget alternativ i praktiken. Tycker att man resonerat fel här.
Sjunkbomben: ja alla måste bo någonstans. Det hindrar inte folk från att spekulera i bostäder. Det är väldigt enkelt. Du bor naturligtvis med en sambo, men hävdar att du köper en lägenhet för eget bruk. Vem orkar kolla upp sånt? Det går lätt att komma runt. Tro mig.
Ränta+amortering+avgift till förening+ underhåll
Tror inte den kalkylen är så bra som du tror.
Men vad händer när det blir storproblem på riktigt.
"Douche bank och även Italien" är ju hyfsat intressanta o Spanien som exempel nedan.
http://wolfstreet.com/2016/06/08/next-banking-scandal-in-spain-banco-popular/
KPI är ett skämt !
Centralbankens planekonomer justerar sina modeller, men det vi behöver är marknadsräntor där priset på lån sätt av utbud och efterfrågan, spar- och lånevilja i ekonomin. Vill många låna så stiger räntorna, vill många spara så sjunker det.
Det kan åstadkommas med en fast penningmängd (eller svagt ökande med någon låg procent).
"Intressant är också att man i KPI räknar in räntekostnader för bundet eget kapital, dvs den skuldfria delen av en bostads värdering. "
Det är den delen som tidigare beskattades med 1% fastighetsskatt och 1,5 % förmögenhetsskatt. En skatt som skulle betalas med skattade pengar.
Hur tänkte dom? De blev i alla fall avskedade i valet för bristande tankeförmåga!
Killen som drev frågan (Östros) är nu en hög bankman. Kan man lugga skalliga?
Fastighetsskatt är vanligt i många länder och högst rimligt. Nu har vi den löjliga avgiften.
Förmögenhetsskatt ger orimliga effekter.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Fastigheter beskattas i andra länder i stället för andra skatter.
Att införa en skatt på en fiktiv inkomst som skall betalas med skattade pengar ger lätt orimliga effekter.
Det är högst rimligt med en avgift som är lika för alla.