Skolministern och sva(mp):en Gustaf Fridolin och kumpanen kulturminister Kuhnke visar återigen att de inte har en aning om vad som behövs för att förbättra svenska elevers resultat i skolan. Nu tror de nämligen att om man tvingar barnen att läsa mer estetiska ämnen, så presterar de bättre i t ex matte och naturvetenskap. Detta är förstås återigen en kortslutning och visar don’t do drugs, children. Även “lätta” droger i ung ålder skadar hjärnan, permanent.
Det är nämligen så att för att “läsa musik” på gymnasiet och universitet har det traditionellt krävts mycket höga betyg, på grund av begränsat antal platser. Det betyder inte att man får höga betyg av att spela musik. Det betyder att för att komma in på dessa utbildningar behöver man höga betyg. B->A inte A->B.
Att spela musik och bli bra på instrument kräver övning, repetition och vilja. Eller som det även kallas disciplin. Något som inte tydligen ska behövas i andra ämnen, där man i läxfria skolan ska lära sig utan övning, repetition och vilja. Gissningsvis är det även tänkt att man ska kunna bli elitidrottsman utan övning, repetition och vilja.
Verkligheten är att det krävs 1000-tals timmar för att bli hyfsat bra på ett instrument. Har man den viljan och disciplinen, så kan man antagligen prestera väl även i andra ämnen. Att sätta ett instrument, en pensel eller ett par balettskor i handen på ett barn gör dock inte att de får disciplin.
Enda sättet att bli bra på exempelvis matte, givet att du inte är en född särbegåvning då du lär dig allt utan ansträngning, är övning, repetition och vilja.
Att många stora tänkare och vetenskapsmän ägnade sig åt musik beror på att man förr i tiden i princip alltid behövde läsa till präst, t ex Isaac Newton. Därtill fanns det inte radio-TV-dataspel-Internet-MP3-spelare och ville man underhållas eller underhålla så var det instrument som gällde fram till radions genombrott under tidigt 1900-tal.
Korrelation innebär som bekant inte kausalitet. Isaac Newton föddes geni med skyhögt IQ, musiken är en bisak – med samma krav på korrelation kan man hävda att vi ska läsa mer religion i skolan…
Att “sedan vi började arbeta med detta har fler elever hittat sätt att uttrycka sig, beskriva det som är jobbigt och det som är bra, sätta ord på sina känslor och den man är” som Fridolin/Kunhnke skriver kommer inte göra att man lär sig matte bättre. Faktum är att majoriteten helt enkelt inte har talang för exempelvis bildkonst, och kommer snarare bli arga och frustrerade när de ska tvingas att uttrycka sig på ett språk de helt enkelt inte behärskar och inte kan lära sig.
Flumskolan blev visst ännu flummigare, och några förbättrade resultat via sva(mp)en Fridolin kommer vi inte få. Möjligen den sista dödsstöten.
Jag rekommenderar bloggrannen och läraren Lotta Lexéns blogginlägg i frågan.
Att bli kändis och superstjärna, oavsett om det är musik, sport eller annan kultur är en svart svan, och det kommer alltid bara vara tiondelars promille av befolkningen som kan bli detta. Sveriges välstånd kommer alltid bygga på att kunna skapa jobb åt vanligt folk, och för det krävs innovationer som vanligt folk sedan kan tillverka. Innovationer uppstår ur naturvetenskap, vilket i sin tur kräver matte. Inte estetiska ämnen om man nu inte rökt för mycket sva(mp).
74 kommentarer
Har Fridolin gått Waldorfskolan eller? Låter som sådant flum. Aldrig mött en normalt fungerande människa som är waldorfian.
Tror jag inte, däremot har han ju vart fältbiolog, så man kan ju ana nån oupptäckt borreliainfektion i frontalloben eller nåt. Lägg sedan till hans äventyr på Hultsfredsfestivalen (sett fotona?) så kan man ana att hjärnan hans ser ut som en schweizerost.
Nja, fältbiolog betyder olika saker beroende på generation.
En gång i tiden betydde fältbiolog närmast en träning i taxonomiskt (dvs indelning i arter och kategorier) tänkande. Fågelskådning och grodlyssning m.m.
Sen började de lyssna till andra lockrop.
Han var medlem i föreningen "Fältbiologerna" om jag inte minns fel. Om man gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet och var en tönt som inte fick ligga MEN samtidigt för korkad för riktig vetenskap, så kunde man vara med där.
"Fick inte ligga"? Funderade du aldrig på varför töntarna såg så nöjda ut på måndagarna? Många i min generation sitter på toppjobb i näringsliv, stat och akademi. Fö var en inte oansenlig andel fjälljägare. Om man inte vapenvägrade vilket var det andra alternativet om man ville ha credd.
… åh nej.
Minns den amerikanska Tiger Mom-debatten från för några år sedan – där var det tydligen vanligt att amerikansk-kinesiska föräldrar pressade sina barn därhemma att spela något (klassiskt) instrument många timmar per vecka som en del av den allmänna disciplinträningen.
Fast det är väl knappast den sortens fungerande musikträning som svamparna hoppas skall rädda det svenska skolsystemet.
Men det är oftast ovanpå en massa läxläsning.
Den som vill veta vad man gör i världens mest framgångsrika skolregion (den finns faktiskt i USA, ett område på några miljoner människor där eleverna presterar bättre än i Asien på prov) behöver för övrigt bara läsa de 2-3 första kapitlen i den här boken:
http://www.adlibris.com/se/bok/spark-the-revolutionary-new-science-of-exercise-and-the-brain-9780316113519
Siffran "miljoner" blev fel, det är lite mindre än så, men i övrigt rätt.
Tack. Känns väldigt intuitivt att motion stimulerar hjärnan. Jag vet själv hur oerhört kreativ jag blir när jag arbetat fysiskt en stund, eller som idag, sprungit fem kilometer i snön innan frukost.
Köp och skicka till Gustav? 🙂
Nej, Gustav har inte fått leka nog med trolldeg, så han skulle ändå inte fatta. (Enligt hans egen utsaga om korrelation mellan skapande ämnen och andra ämnen.)
Det där är väl gammalt och välkänt? Problemet är väl snarare att det är svårt att arrangera så mycket fysisk aktivitet inom skolan, och då måste de trötta föräldrarna bjuda till för att aktivera barnen och det går ju för fan aldrig.
Finns en svensk studie, Bunkefloprojektet. Idrott varje dag ökade alla elevers prestationer i andra ämnen, men pojkars mer än flickors, varpå studien tycks ha lagts till handlingarna utan vidare åtgärd…
Tack för boktipset. Den finns på nätet 🙂
Förr i tiden roade familjen sig med att sitt i köket vid vedspisen och tälja räfspinnar och berätta historier. Nu umgås familjen framför TV:n djupt försjunkna i sina iPrylar. Så vill man nå dessa är det via någon rolig spelapp, kanske en som samtidigt lär ut något som matte, logik eller så.
Förlåt dem, de vet inte vad de gör.
Ser i SVD näringsliv att de har din omröstning gällande när den svenska ekonomin kraschar som fjärde delat.
Den har ju ett par år på nacken nu.
Dags för en ny?
Alexander Borodin var yrkesmässigt kemist och ägnade sig endast åt musik på den lilla fritid han fick över, oftast i samband med att han var sjukskriven (folket bokstavligen bad om att han skulle vara sjuk oftare). Alltså, precis som Newton ett geni som råkade ha komposition av musik som fritidsintresse. Bland dagens aktiva exempel hittar vi bland annat Fredrik Ullén.
Hur många billboard-artister bidrar under ledig tid med framsteg inom den naturvetenskapliga forskningsvärlden? Huruvida man kan dra slutsatser om korrelation eller kausalitet kring detta låter jag vara osagt, men förmodligen har en matematiskt begåvad person enklare att lära sig polyrytmiska mönster än vad en talangfull musiker har för att förstå linjär algebra (emellertid detta inte är samma person). Givetvis löser inte mer musikövningar à la hela-klassen-sjunger-wonderwall mattebetygen – det gör ordentliga mattelektioner.
Så hela världen har fel, men cornu har hittat ropat i badkaret (likt Arkimedes). Alla skolsystem har kultur och musik på och utanför schemat. Prova att hitta en bok om didaktik som stödjer din tes om att kultur och för den delen idrott INTE är en viktig del av hur människor lär sig? Och hur har du det med kausaliteten? Det är ingen som helst överdrift att påstå att SAMTLIGA personer som på ett eller annat sätt bidragit till samhället har haft både kulturintresse/utövat och varit bäst på sitt ämne. Från De gamla grekerna, genom historien fram tills nu.
Det är helt enkelt inte sant det du skriver om att det enda som måste till för att exempelvis lära sig matte är nit, flit och många timmars övning. Det krävs nit, flit, många timmars övning OCH kultur.
Jag har på ett eller annat sätt bidragit till samhället på min IT-konsulttid. Jag har inte haft något kulturintresse alls – tondöv, ingensångröst, helt omöjlig att lära dansa, kan inte ens teckna en fyrkant korrekt.
Att fysisk aktivitet (idrott) stimulerar inlärandet är däremot inte kontroversiellt.
Vad svamparna vill är att MER estetiska processer ska göra inlärning i övriga ämnen, som alltså därmed får färre timmar, bättre. Jag säger inte att man inte ska ha estetiska ämnen i skolan, jag vänder mig mot att MER skulle innebära högre betyg.
Rent anekdotiskt skulle jag hävda att du har helt fel. Träffade många datavetare exempelvis på universitetet som var genier i programmering men saknade varje liten gnutta intresse i kultur.
Aha, så jag som är civilingenjör med 35 års erfarenhet i svenskt näringsliv och under hela min yrkesbana har betalat världens högsta (eller ibland näst högsta) skatter har alltså inte på något vis bidragit till samhället ? Jag är nämligen inte kulturintresserad/utövare och är realistisk nog att fatta att jag alltid har varit bäst på mitt ämne. Tack för det, det värmer.
Cornu, du är för sjutton författare, det är väl kulturutövning om något?
Hela resonemanget låter snarare som humanistiska akademiker som desperat försöker motivera sin existens i ett samhälle som springer ifrån dem.
"Hallå, man måste faktiskt känna till Beethovens femma för att kunna lösa en andragradsekvation".
"[…] OCH kultur". Kan du precisera dig lite, vad för slags kultur är det som behövs?
Nåja, i stort sett alla programmerare sysselsätter sig nog då och då med skapande kultur. De använder den pensel de har till hands, programmeringsspråket. Kultur är det där onödiga, det som är skapande och beskriver världen på ett för den individen unikt sätt. Vilken pensel du använder är inte särskilt viktigt. Att lära gångertabellen är inte kultur, att använda den för att beskriva en människa är.
Och unknown, du verkar ju vara en kulturutövare, du använder retoriken för att beskriva världen.
Så jag bidrog inte t samhället när jag tjänade dubbelt så mkt som IT-konsult.
Och kallar du mitt skrivande för kultur eller estetiskt så förolämpar du majoriteten av världens författare.
Har för övrigt aldrig utbildats i författande. Har läst 5000-10000 böcker (eller ngt) på min fritid, dvs övning övning övning.
Trams. Jag är författare TROTS estetiska ämnen. Inte tack vare.
Ser inte att artikeln, som för övrigt är undermålig i mitt tycke, handlar bara om estetiska ämnen. Jag förstår det som om det handlar om kultur och skapande.
Så det artikeln förespråkar är att man blir en bättre matematiker av att klottra på sätet på bussen till skolan, helt enkelt?
Så då borde alltså programmering ingå som pensel i kulturprogrammet för de små barnen. Det köper jag rakt av.
Om det något som är skapande så är det programmering, åtminstone när man har en stor del av kakan att skapa. Brukar säga att jag bygger luftslott, innan de är provade. …enhetstester?, ja ja i bland, i teorin.
Att i väldigt långsam takt kludda ihop något är, enligt mina anekdotiska iakttagelser, oftast endast en boost för konstnärens ego och ett slöseri med skattepengar. Ofta verkar långsamheten vara ett självändamål.
Extra tragikomiskt finner jag det när någon konstnär snappat upp någon ny teknik och gör något halvdant, fult och onyttigt av det, långsamt.
Ben Dover, jag tror inte att den människa finns som kan konkret vaska fram vad artikeln egentligen förespråkar, det är nog i betraktarens öga…
Efter en stunds eftertanke har jag nog dessutom kommit på hela saken, artikeln är inte en debattartikel, det är en en Installation. Den är konst. Och ett konstverk har som bekant inget annat syfte än att vara konst. Att betraktas och reflekteras över så som en yttring från vår kultur. Tror jag alltså, vi får se i morgon om författarna "kommer ut" i morgon och avslöjar sin konstkupp.
Bah Kuhnke ville ju närmare studera speciella krafter och Fridolin, tja…
Skulle man inte kunna sätta dem bägge i specialklass? Även om de är ministrar borde de ju ha rätt till erforderligt stöd och hjälp från samhällets sida.
Väl talat om de olika disciplinernas olika språk. Själv ville jag ofta använda det matematiska språket i andra skolämnen för att beskriva och klargöra saker, men det ansågs som regel inte lämpligt. Improvisationsteater för att visa upp sammanhang hade varit en ren katastrof.
Det är tillräckligt illa att en "lärare" sprider såna där vanföreställningar. När han samtidigt är utbildningsminister är det nära in på tröstlöst. Det finns inget stöd för hans påstående, tvärtom.
Avgå, alla. Det börjar bli dags för Löfvén att gå ut med att han bara gör sitt exjobb på konstfack. Jo, jag hoppas fortfarande att hela regeringen är en installation. Men allvarligt talat så tror jag att det har utvecklats någon märklig och svår brist i systemet. Politikerna måste ha blivit isolerade i något sammanhang där olämpliga påverkansfaktorer (inbördes beundran, göda sig själv?, bra recensioner av södermalmsjournalisterna?) är aktiva. Det som är lätt att fatta för oss utanför deras sammanhang blir supersvårt för dem inne i systemet. Det börjar bli svårt att identifiera politiker som går att ha förtroende för. Något stort fel är det, vi kan inte förklara allt med svampar här.
Se också "Smarta har bättre taktkänsla"
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=2629310
Var det förrestern inte nån som yrade om "cargo cult science" häromveckan? Detta är ju exakt det. Imitera geniernas ytliga drag och du får fler genier.
Sen är ju "kultur" och "estetik" oerhört breda begrepp. Serietidningar är ju också kultur, liksom. Jag tror det är väldigt få som helt saknar kulturintresse i dess bredaste bemärkelse även om de inte läser Platon och lyssnar på Bach.
"Kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och i sin tur härstammar från colo 'odla'.[1] Begreppet har fått en väldigt vid betydelse och avser i vid bemärkelse all mänsklig aktivitet." – wikipedia.
Här är originalföreläsningen. Feynman tar t o m utbildning som exempel.
There are big schools of reading methods and mathematics methods, and so forth, but if you notice, you'll see the reading scores keep going down–or hardly going up–in spite of the fact that we continually use these same people to improve the methods. There's a witch doctor remedy that doesn't work. It ought to be looked into; how do they know that their method should work? Another example is how to treat criminals. We obviously have made no progress–lots of theory, but no progress–in decreasing the amount of crime by the method that we use to handle criminals.
1974. Inte mycket som hänt sen dess.
Man kan undra varför utbildning som ju är menat att förmedla vad vetenskapen kommer fram till inte använder vetenskapliga metoder för att utvärdera sina metoder. Iaf borde det ha gett resultat vid det här laget om de använt vetenskapliga metoder. Så det ligger nära till hands att misstänka att det handlar om "cargo cult science" som du säger.
Antagligen för att det, liksom i föreläsningen jag länkade till, förekommer en massa trollkarlar och vaudeville-artister som försöker sälja undermediciner för att främja sin egen karriär och plånbok snarare än faktiskt skapa goda, reproducerbara metoder för undervisning och kriminalvård.
Kasualitet ochvkorrwlation, i förlängningen cause and effect. Något som brister i MPs politik på flera fronter, tex närproducerat vs utslaget jordbruk pga egensinniga regler, energipolitik som tar bort arbetstillfllen i glesbydg och en integrationspolitik som bygger på att det finns jobb just där eftersom det är där man placerar alla asylsökande, före detta språkrör veckopendlade m flyg till grannland, bottenfärger erc etc. De är ICKE skickade att leda landet. Det är enbart pga medias tunga övervikt av MPröstande journalister som de inte blir slaktade av drevet. Det är så många grodor från ledande MP nu så det vore att sparka på den som redan ligger….
Så det är skillnad på de andra partierna? Som har goda renlevnadsmänniskor som lever enligt sina partiprogram? Tror inte det…
Jag tror för övrigt precis tvärtom, att intensiv matematisk träning ger större möjligheter att utveckla musikaliska färdigheter.
De gamla grekerna satte tror jag musik och matematik (geometri) på samma nivå när det gällde en ynglings fostran.
musik, matematik och analsex med andra män. Grekerna i all ära, men de hade knappast rätt hela tiden och kan inte tjäna som ett exempel avseende dagens utbildningar.
Pythagoras.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Analsex kanske korrelerar med matematikförmåga? Finns väldigt lite forskning på det området, men det har ju inte hindrat oss från att bedriva skola hittills.
Innovationer sker inte bara med stort kunnande inom matematik eller naturvetenskap. IKEAs platta paket är en betydande innovation som gett ett stort företag. Många lönsamma uppfinningar har gjorts av ganska obildade personer. Jag tror det finns ständigt stigande små innovationer i de flesta företag när det gäller organisation, service och tillverkning. Sedan kommer plötsligt mer radikala och omstörtande innovationer vilket gör gamla metoder, produkter och organisationer föråldrade.
Den svenska musikskolan är säkert grunden till de stora framgångar svenska artister har haft. Som jag ser det en viktig innovation. Samtidigt anser jag det bedrövligt att kunskaper i matte har fått minska. Tror det viktigaste botemedlet är mindre klasser i just matte och kanske tidigare påbörjad matte. Givetvis behöver långt ifrån alla djupa kunskaper i matte utan kan klara sig bra om de når grundläggande kunskap om procent och förstår mycket enkel sannolikhet.
För mig betyder konst i bred bemärkelse mycket. Böcker ger enormt mycket. Nätet allt mer. Men det är mitt kunnande inom matematik naturvetenskap och ekonomi som jag levt av och fortsätter att leva på.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det finns en annan förklaring till framgångarna för svenska artister: Förut var det lättare att gå med i fackförbundet musikerna som tillhörde LO. Efter några få musikerjobb kunde man dia facket på arbetslöshetslön i åratal. Man kunde lägga 1000-tals timmar på att öva och skriva musik, med inkomst. På sommaren stack man ut på nån turné som roddare, sen kunde man stämpla resten av året.
Stämmer bra det. Bandet Kent har rent av erkänt att de både spelat in skivor och repat inför turnéer samtidigt som de går på a-kassa. Behöver ju bara ange att man har jobb de månader man faktiskt har fakturor som betalas eller framträder offentligt. A-kassan är även Sveriges största författarstipendium.
Roligast är dock att man både kan få a-kassa och stipendium samtidigt. Stipendiumen är nämligen skattefria och räknas inte som inkomst, dvs man "jobbar inte".
Refused tror jag också jag hört tacka A-kassan för karriären.
Den tidigare generösa/slappa A-kassan kanske alltså har haft samma effekt på kulturen som billiga bostäder har haft i t.ex Berlin. Måste säga att jag föredrar billiga bostäder.
Jag jobbar som programmerare med andra programmerare. De som inte har estetiska förmågor, eller tränat dessa är definitivt sämre än andra på vissa arbetsuppgifter, och bättre på andra arbetsuppgifter.
Jag tror (precis som en del gör i kyrkan) att mer tid till estetiska ämnen hjälper vissa elever att bli bättre på matte. Jag har för min del haft stor nytta av min känsla för perspektiv i min förståelse av komplex geometri.
Mer tid till estetiska ämnen och idrott i skolan tycker jag. Det är inte samma sak som en kravlös skola.
Du tror alltså inte att de som har övriga förmågor helt enkelt är mer begåvade generellt. Eller tillhör du cargokulten som tror att om man härmar dessas beteende blir man bättre programmerare?
Sluta läsa programspråk, köp en gitarr istället.
För att du ska kunna dra slutsatser måste du rensa för övriga faktorer, börja med att mäta IQ på samtliga i stickprovet.
Det går inte att generalisera. Det vore ett misstag att satsa på estetiska ämnen om målet är att öka matematikförmåga. En bättre ingång är att träna på matematik. Bygga färdigheter med bra instruktioner och träning med många exempel i kombination med egen tillämpning på verkliga situationer.
OM estetiska ämnen har inslag som främjar matematik så ska detta FÖRST visas i effektstudier och SEDAN ska dessa inslag integreras i matematikundervisningen, dvs dessa inslag "blir" matematik. Tyvärr är första villkoret inte uppfyllt utan finns bara som en fantasi hos utbildningsministern.
Jo, det går att generalisera. Det är hela vitsen med vetenskap och förnuftigt tänkande ;-)-
Jag menade kanske att det är lite väl djärvt att generalisera ens egna förklaring av varför man fungerar som man gör, till att gälla alla andra människor. När några välgjorda studier utförts på ett sätt som tillåter generalisering så går det givetvis att generalisera (men alltid med en del förbehåll och reservation etc).
Nu skrev ju förvisso iblandekonomi att "jag tror (precis som en del gör i kyrkan)", och det är ju ärligt och fint. Jag synar den tron och höjer insatsen med resultatet från empiriska studier.
@Cornucopia?
Jag talade inte om generell begåvning, utan om vissa förmågor som verkar hänga ihop med estetisk fallenhet eller träning. Du har förstås en poäng i att detta inte bevisar någon kausalitet, men där slår du in öppna dörrar.
Oavsett detta så finns de som inspireras mer av annat än siffror och som har lättare att öva sin disciplin, genom arbete inom andra områden. Något som jag tror kan komma till nytta på många sätt.
Sen förstår jag inte vad du baserar ditt råd att jag ska köpa ytterligare en gitarr på. Jag känner själv att de jag redan har fyller mitt behov inom det området. Eller för den delen, att jag inte inte ska läsa programspråk, som ger så bra utlopp för kreativiteten (även om det kanske är mest skrivandet som är kreativt, och jag ännu inte skrivit något eget programspråk 🙂 ).
Vi har ofta olika förmågor på olika nivåer.
Det är nog bra att uppmuntra oss att utveckla dessa förmågor så självförtroendet stärks.
Med ett stärkt självförtroende kan man sen gå vidare även på andra områden.
Du har rätt Oppti. Självförtroendet betyder allt för små barn. Jag hade en del lärarvikariat i min ungdom i matte och naturvetenskapliga ämnen på högstadiet och gymnasium. I matte var det svårt att hinna gå runt och förklara på andra sätt om klassen var större än säg 20 elever medan i andra ämnen var det inget problem med större klasser.
Bästa elever var på Adolf Fredriks musikskola. Positiva och sög åt sig kunskap som läskpapper.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Cornu, du som håller vetenskapens fana högt verkar ha missat de senaste 30 årens forskning inom neurovetenskap. Det är ett tämligen odiskutabelt faktum att olika former av motorisk träning och lek förbättrar inlärningsförmågan. Målande, musicerande och skrivande (lämpligen för hand) är stark förknippade med motorisk träning och förbättrar därmed ditt lärande. Du behöver dessutom lära dig att göra skillnad på motion och träning. Motion gör man för att i bästa fall upprätthålla den fysiska nivå man har medan träning syftar till att förbättra den. Det är tex ingen slump att inlärningskurvan är som högst för barn mellan 0 och 2 år, det ju då de rör på sig som mest.
Fast då kan man ju lika gärna spela boll som spela musik, eller? Båda är motorisk aktivitet. Och det är knappast det som artikeln säger.
Målande och skrivande och musicerande ÄR ju till stor del motorisk träning. Det vore väl bra underligt om finmotoriken inte förbättrades av att utföra finmotoriska rörelser. När det gäller träning i matematik krävs det förstås en hyfsad finmotorik för att kunna skriva siffror med en penna, men när den biten väl är intränad så är det matematikträning* som är den bästa hittills kända metoden för att förbättras i matematik.
* vad som är bäst matematikträning beror förstås på vilken förkunskap den lärande har och vad målet är.
Jag har inte ifrågasatt att du behöver utföra matematiska beräkningar för att lära dig matte. Du kommer att ha lättare att tillgodogöra dig matten om du tränar upp din motorik. Det är inte heller kopplat till att specifikt röra handen utan det avser godtycklig motorisk träning. Jag skulle vilja hävda att den svenska skolans nedgång är kopplad till den ökande mängden stillasittande i de yngre generationerna.
Borde väl i så fall gälla alla ämnen?
Så med ändlig tid för lärande så föreslår du att motorisk träning ska ersätta en del av matematikundervisningen? Och du hävdar att det leder till bättre matematikförmåga? Ditt argument är att neurovetenskapen visar det? Har jag fattat rätt? Jag kommenterar utifrån den förståelsen – om jag missuppfattat dig får du gärna bortse från nedanstående.
1. Det finns förstås en gräns för hur begränsad motorik man kan ha innan det är gynnsamt med motorisk träning för generell funktion och för lärande att äga rum. Men då skulle jag säga att vi är på gravt handikapp-nivå.
2. För det stora flertalet påstår jag att grundläggande övning i matematik blandat med tillämpning, utfört enligt de metoder som visat sig fungera bäst, fungerar bäst.
3. Neurovetenskap är häftigt men är fortfarande i ett teoretiskt universum så att säga. Ett ytterst komplext område. Det krävs en massa stödhypoteser och efterhandsförklaringar för att hålla ihop såna där kopplingar mellan praktik och teori. I bästa fall stöder det sådant vi redan vet från andra forskningsområden. När det gäller lärande är det klokt att utgå ifrån vad som faktiskt empiriskt visat sig leda till ökade färdigheter, snarare än att utgå från komplexa resonemang som baserar sig på komplexa data.
Men visst är det bra att röra på sig för välmående etc, vilket är generellt gynnsamt. Det lär dock finnas en nedre gräns där det inte förbättrar matematikförmågan mer än t.ex. matematikträning.
Som svar till BosseLasseNisse ovan…
Det är nog så att matematik och musik utvecklar samma eller överlappande delar av hjärnan. Så enligt principen "Use it or lose it" har idéerna som jag förstått det fog för sig att övning i musik och i matematik ömsesidigt förstärker varandra.
Men ingen kan väl på allvar tro att det är *förmågan* som är den begränsande faktorn i matematikundervisningen? Snanare är det *motivationen* som begränsar och den förbättras inte av att man eventuellt då förbättrar förmågan att ta till sig matematik genom parallell musikundervisning.
Apropå kopplingen mellan programmering och kultur fäster jag vissa förhoppningar till att Vikram Chandras "Geek Sublime" skall något skingra mina okunnighetsdimmor. På "nåndag" skall jag läsa den.
Min omedelbara reaktion på förslaget var avståndstagande, eftersom jag avskydde alla de estetiska ämnena i skolan.
När jag funderat lite utanför min System 1 reaktion så inser jag dock att det iaf kan tåla att tittas på. Bunkeflo har ju nämnts ovan och det visar ju på en tydlig tendens att fysisk aktivitet förbättrar matteskills, allt annat lika. Det är inte omöjligt att estetiska ämnen skulle ha samma effekt. Att hävda att det är så är att gå för långt, att hävda att det inte är så är också att gå för långt.
Det enda vi vet är att vi inte har något att luta oss emot när det gäller att dra slutsatser. Jag vill hävda att det inte är omöjligt att de har rätt, så då får man väl testa och se, inte i hela skolan men en eller ett par skolor med ordentlig utvärdering.
Så vitt jag vet finns det ingenting [i DÖ] som hindrar en misstroendeförklaring enskilda statsråd om de hittar på något riktigt dumt.
Här finns chansen för Alliansen att ta revansch efter DÖ-fiaskot genom att misstroendeförklara Fridolin.
Detta i den viktigaste politiska frågan och där man dessutom har 93% med sig mot regeringen.
Kan Löfven driva vidare en regering med en Alliansbudget och med Alliansveto för statsråden? Självklart. Men det kan åtminstone stoppa blodflödet till SD.