1.4K
Jag har skrivit en debattartikel åt SVT Opinion angående Riksbankens sänkning av räntan.
Mellan klockan 19 och 20 kommer jag hittas i kommentarsfältet där.
Föregående artikel
21 kommentarer
Mycket välformulerat och en kan bara hålla med.
Mycket bra inlägg, men hade hoppats på mer kring alternativa åtgärder som att över ett antal år, avskaffa ränteavdraget.
Du borde haft en livechatt för att få snurr nu. Men OK då:
Du säger dig vilja att det prioriterades välståndshöjande investeringar framför lånande och meningslös konsumtion, vad är det för investeringar du avser?
Varför ser du siffran -0,75% som en gräns? (Spränger man inte gränsen undan för undan?) Om man fortsätter på negativa skalan, om vi springer ifrån resten av vår ekonomiska omvärld, vad får det för konsekvenser?
Och jag måste lära mig skillnad på här och där. https://www.youtube.com/watch?v=EpPBpEKGsM4
@Herr Muffins
Ett problem med den gränsen är att under den gränsen så kommer riksbanken alltså betala bankerna för att låna av riksbanken. I ett sånt läge så kommer bankerna kanske inte behöva en utlåningsränta för att få räntearbitrage att vinna på – kort uttryckt så kan det uppstå en situation där bankerna vinner pengar med enbart riksbanken som motpart.
Just det faktum att 0% ränta är en gräns där penningpolitiken blir väldigt märklig visar på att man kanske borde ha ett annat styrmedel än just räntan för att bedriva penningpolitiken. Det gör man genom de tillgångsköp man gör med QE (även om även de tar sig uttryck att man manipulerar räntor, men i det här fallet andra räntor än riksbankens inlånings- och utlåningsränta). Det finns förslag på hur man skulle kunna driva penningpolitik utan att styra via räntan – t.ex. i chicagoplanen så är det tänkt att man skall styra penningpolitiken genom att injicera pengarna in i statskassan.
Jävligt mycket tjat om 0.75% från dig Cornu.
Det gäller bara pengar som lånas/deponeras nattetid. Annars är det inga 0.75% +-, det är betydligt lägre. Så i praktiken kan de inte sänka räntan mer utan att börja betala bankerna när bankerna lånar pengar.
Jaså, vad har du för referens för det? Vilka andra riksbanksräntor avser du där? Jag hittar bara inlåningsräntan, utlåningsräntan och så denna reporänta som styr dessa.
Hur funkar det med repor?
Banken har 1 miljard i säkerhetsställda värdepapper.
De säljer dessa till riksbanken och får 1 miljard i kontanter.
Banken köper sedan tillbaka dessa värdepapper för 1 miljard kronor efter 7 dagar (med pengar de skaffat från en ny repa)
Vad jag förstått så är "räntan" vid dessa repor reporäntan.
http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Marknadsoperationer/
"Om likviditetssituationen i banksystemet är den omvända, det vill säga att banksystemet har ett underskott av likviditet gentemot Riksbanken, tillgodoser Riksbanken detta genom att göra repor en gång per vecka. En repa innebär att Riksbanken köper värdepapper av bankerna till reporäntan vilka sedan säljs tillbaka en vecka senare.
De veckovisa operationerna, emissioner av riksbankscertifikat alternativt repor, är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska transaktioner.
Om det vid dagens slut kvarstår ett likviditetsunderskott i banksystemet, genomför Riksbanken också finjusterande operationer, men då till reporäntan plus 0,10 procentenheter.
Eftersom de finjusterande transaktionerna sker till reporäntan plus/minus 0,10 procentenheter betyder det i praktiken att det finns ett mycket snävare band runt reporäntan än räntekorridoren. Det gör att dagslåneräntan hålls stabil och nära reporäntan."
Riksbanken har lånat ut hela 2 miljoner via utlåningsfaciliteten, upp från 0 veckan innan.
Banker föredrar att låna av varandra till olika räntor inom den så kallade räntekorridoren som är reporäntan +/- 0.75 procentenheter. Räntan bankerna ger/får sammanställs med en enkät varje dag till STIBOR-räntan med olika löptider.
Den högsta STIBOR-räntan (6 månader) ligger 25 punkter över reporäntan. Det innebär att om reporäntan går under c:a -0.50% så blir det plötsligt lönsammare för bankerna att finansiera 6-månaders lån direkt från Riksbanken istället för med varandra. Någonstans där går gränsen när hela banksystemet (tusentals miljarder) imploderar in i Riksbankens balansräkning.
http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Att-styra-rantan/Hur-styr-Riksbanken-rantan/
Räntesänkningen i sig är väl inte ett problem om man samtidigt hade trappat ner ränteavdraget och infört krav på amortering för att hålla skuldberget i schack? Dessutom så har ju inte bankerna sänkt sina bolåneräntor, ännu iaf.
Hade vi höjt räntan så hade ju kronan stärkts vilket hade ställt hårda krav på produktivitetsförbättringar inom industrin, eller gett arbetslöshet. Vi kan inte gå på tvärs gentemot ECB, det borde Cornu förstå.
Efter att ha sett Per Bolund i Aktuellt så verkar det inte ligga några drastiska åtgärder runt hörnet, det verkar mest vara att avvakta och se något år till. Tror han verkligen att skuldökningstakten minskar när räntan sänks? Jag kan bara konstatera att skulddominans redan råder i Sverige och att våra syltryggar till politiker borde skämmas.
Kul att du köpt Krugmans resonemang om likviditetsfälla men ändå sällar dig till skaran sadomonetarister.
Varför använder du decimalpunkt istället för decimalkomma förresten?
Anglosaxarna gör det.
Rekommenderar att läsa sidan "positiva pengar" för att se hur bankerna fungerar.
Ser intressant ut. Jag tycker även att Mike Maloney's Hidden Secrets of Money-serie på Youtube förklarar och illustrerar bra hur vårt system fungerar.
Det land med högst jämlika förhållanden inom EU är Rumänien!
Kommentarer överflödiga!
Varför skulle en högre lånekostnad ge låntagare lättnader-det är för mig ett mysterium.
Fast nog skulle lägre låneskulder uppmuntras!
Aha! Det förklarar varför medierna ständigt skriver om hur fattigt och ojämlikt det är i Rumänien och hur mycket bättre det är i Sverige.
Tvärtomspråket.
Kan det vara så att riksbankens mål med de sänkningar man gjort är att sänka värdet på kronan och på det viset på upp inflationen
@dopad
Ja? Det är väl det som är definitionen på inflation(*) – att värdet på pengarna sjunker?
(*) Jag vet att det finns endel som envisas med att hävda att inflation är något annat, men i de flesta svenskars språkbruk (dvs på vanlig svenska) betyder det just att värdet på pengarna sjunker (alternativt att priset på varor stiger).