Bloggläsarna är känsligare för en bostadskrasch än en börskrasch enligt den senaste undersökningen. Även om ca 44% inte har några tillgångar att prata om i vare sig bostad eller aktier (kanske inte några tillgångar alls…), så är det betydligt vanligare att ha större delen av sitt kapital i bostaden än i aktier.
Detta är inget överraskande i sig – svensken är i gemen extremt exponerad mot bostadsbubblan.
Enkätsvarens fördelning. |
När det gäller finansiella tillgångar, som aktie, så är dessa dessutom koncentrerade till ett fåtal, som sitter på större belopp. De 20% rikaste sitter på 80% till 87% av tillgångarna. Vilket i sig kan förklara hur läsarna är exponerade mot dessa två tillgångsslag.
Enkätsvaren vid sammanställningen. |
Ändå går inte tillgångarna ihop här, om det inte vore så att ca 25% saknar tillgångar helt. Justerar man ner intervallet 0 – 10% med 25 procentandelar, blir det rätt symmetriskt.
Svaret 0%, alternativt “har inga tillgångar”, kanske borde varit med. Ett annat alternativ är att många missförtstått frågan och försökt justera för skulderna, vilket förstås uttryckligen inte efterfrågades. Ska man fråga efter andel av nettotillgångar (=eget kapital), så blir det direkt svårtolkat, då tillgångar alltid är större än eget kapital, utom för de 2% av svenskarna som är skuldfria (när det gäller boendet iaf).
Annars blir det genast intressant – vad för exotiska tillgångar har ni egentligen? Skog, kommersiella fastigheter, guld, räntefonder, bankkontot?
Får köra fler enkäter kring exotiska tillgångar, men med alternativet 0% eller eller “har inga tillgångar” separat.
22 kommentarer
och mer exponerade lär de bli när ECB sänker till negativ inlånings-rta senare i sommar(juni?). Riksbanken kommer antagligen att känna sig tvungen att följa med givet att disinflation kvarstår(vilket det mesta tyder på). Då lär vi sannolikt få börsrace.
Problemet är att när man exluderar mat och energi så kan jag inte se ngn större inflation på det sättet man mäter, ibland blir det lite bättre ibland sämre men det är ju uselt sen länge. Lönerna ökar globalt men så gör också effektiviteten och här kan vi tala om språng, från hantverk till datoriserade industriella processer. Det är matematiska ekonomer som det är konstigt att vi vet om att de finns, där bör ha köpt en dator, trots att de kan räkna ut att samma dator , kanske lite bättre, kan fås för 50% av priset om 18 mån… Och om 18 mån till..
TV har de väl en tjockis som kostade 5995. Har för mig det var standard för en 28"
Jag..vi är på väg mot deflation. Men extremt låg ränta funkar inte och är absolut inte bra för ekonomin. Ekonomerna har fattat detta baklänges och vill fortsätta låna utan att betala tillbaka(statslån). De fattar inte heller att varje kredit har en låntagare och en långivare. Banken har sin spread men det har inte alla andra…p-fonder eller andra som är beroende av den absoluta räntenivån. Dessa kommer att få det oerhört svårt. Och de kommer sannolikt att lämna lågavkastande tillgångar vad det lider. Långräntan stiger då antagligen en hel del. När? Vet ej men det lär synas!
rttck
Hur ser du på guldets relation till räntekvoten mellan långa och korta räntor? När kvoten stiger för t ex amerikanska 30-åringen jämfört med 2-åringen så stiger även guldet??
Måste inte vissa p-fonder ha en viss andel obligationer med en viss rating? Det borde väl påverka? Annars delar jag din analys.
Guldet har såvitt jag vet ingen större korrelation i nämnda räntekvot långsiktigt. Detta sett ur ett normalt ränteperspektiv där yield-kurvan avgörs av fundamentala faktorer på en marknad som inte är manipulerad av FED. Viss kausalitet föreligger endast i ett sammanhang där guldköparna anser att utbudet av pengar från FED(QE etc) ökar (kpi-)inflationen. Något som i praktiken bara skedde från 2009 till 2011. Men utan att inflationen ökade!. Istället föll då guldet från 2011 trots ökad penningmängd(t.ex M2). QE har medverkat till att hålla ner de långa räntorna. Trots "tapering" ökar inte långräntan(UST 10 år) över 3%. Den fallande trendkanalen är intakt än så länge.
Jag anser att guldet mer skall ses som en försäkring mot politikernas sätt att hantera statsskulder och skattetryck. Guldets betydelse kommer att öka igen men först när vi ser att kapitalet börjar fly på allvar från insolventa länder, dvs då vi står inför riskaversion(räntan stiger) för s.k riskfria tillgångar och men riskaptit för privata tillgångar som börsaktier. Valutariskerna innebär istället en starkt förstärkande faktor där dollarn kommer att bli ledande. En relativt starkare USA-ekonomi kan innebära att FED kan tänka sig att höja sin styrränta upp till max 0,5%. Förmodligen kommer det ej att ske men däremot som en första marknadstest över hur reaktionerna(talk but not walk). Guldet lär då i dollartermer falla kraftigt(botten 700-950) om inte förr. Börsen lär snarare tala om för oss i vilken riktning räntorna i USA går. Så en korrelation går ofta att hitta utan att direkt kausalitet föreligger.
P-fonder har ofta som du säger placeringskrav mht till pensionsavgångar. Då baby-boomers är på väg ut i pension i kraftigt stigande omfattning minskar fondernas behov av långa säkra placeringar. Men glöm inte att väldigt små förändringar av fondernas kapitalallokering får stor betydelse för långräntor och börs. Inte minst på förväntningarna. P-fonder förutom SWF är världens största placerare och de klarar inte sina åtaganden till dagens räntor. Deras kalkyler är baserade på ett minimum av 5% per år men i praktiken ännu större pga fallande inbetalningar. Börserna kommer att påverkas positivt i framförallt USA vilket förstås beror på kapitalinflöde som stärker dollarn. Guldet kommer att kunna stiga samtidigt med dollarn i ett skede. Redan 2016? Vi får se.
50 000 på börsen och 1,5 miljoner på sparkonto. I väntan på husköpet…
Ska man vara petig är vi exponerade mot bostaden, inte mot bostadsbubblan som du säger. Det är ju inte så att vi har spekulerat i att bubblan fortsätter pumpas upp, vi har bara valt att äga vårt boende i en bubbelaktig marknad. Om/när den spricker kan vi lugnt bo kvar och investera i aktier eller nåt annat. Det förlorade värdet i huset är ändå inget vi hade tänkt äta eller åka till Thailand för, det gör vi för pengarna vi sparar genom att inte hyra och flytta stup i kvarten.
Frisk luft, trevliga omgivningar och en bra kontakt med samhället.
Där har du värden som är svåra att ersätta.
En bra utbildning likaså. Värt ca 16 år!
Kommer undvika tunnelbanan i fortsättningen efter Ergons resa där han drog bort ett år per station.
Så värst exotiskt behöver det inte vara. Man kan ju placera i fonder eller bankkonto, om man bortser från "fattiglappar" där bilen utgör stor del av tillgångarna.
Sen bör ju nämnas att för riktiga "fattiglappar" utgör ju även övrigt lösöre betydande del av tillgångarna – man bör rensa för diverse skröfs.
har du pengarna placerade i aktiefonder så är de placerade i aktier är de placerade räntefonder så är det obligationer.
@Pollux
Jo så kan man ju tolka det, men det kan ju vara så att folk tolkar det lite annorlunda. Det "exotiska" i sammanhanget kan alltså röra sig om att folk faktiskt tolkat frågan bokstavligt, eller så kan det vara att de har tolkat den lite enligt eget tycke (t.ex. räknat med skulderna på något mer eller mindre obskurt sätt).
I vilket fall som helst så kommer inte räntefonder falla under kategorin aktier om man inte är ganska frikostig med definitionerna.
Tillgångar? vad ska man ha det till? Då får man ju inte ett skit betalt från soss…
Alltså du frågade efter fördelningen mellan aktier och bostad. Det verkade vara orimligt många som svarade 0% på båda vilket inte betyder att man inte har några tillgångar utan att man har andra tillgångar. Om jag bara hade 10 kr i aktier och yrde min bostad så skulle fördelningen vara 0% respektive 100%. Där tycker jag slutsatsen är otydlig eftersom svaren troligtvis är det.
Utöver det oavsett om du frågar efter brutto eller nettovärde på bostaden så blir det konstigt. Då en lägenhet kan vara värd 8 miljoner brutto och jag har 2 miljoner i aktier så blir resultatet 80/20 vilket enligt dig betyder att personen är hårt exponerad mot bostadsbubblan. Men personen kanske bara har en belåningsgrad på 50% vilket radikalt förändrar situationen.
Frågar du istället efter netto så vet du oavsett inte hur priskänslig personen är med tanke på belåningsgraden.
Många som är hårt exponerade bostadsbubblan svarar att de har hög andel bostad relativt aktier men det kan de inte lastas för då de kanske köpte sin bostad för 20 år sedan och nu åker med på prisuppgången utan att kunna göra så mycket åt det och kanske heller inte bryr sig.
Mycket som är oklart med enkäten och den borde kanske göras om på ett annat sätt. Eller så har jag kapitalt missförstått något.
För egen del så hamnar jag också högt upp på bostad och relativt lågt på aktier men har endast en belåningsgrad på 50% och ett hälsosamt aktiekapital. Men jag kan inte spara så mycket som prisökningarna varje år så gapet bara ökar även fast jag har ett aktivt sparande som inte är försumbart.
Instämmer. Det finns ju andra tillgångar än bostad och aktier.
Om tillgångarna omfattas av den statliga insättargarantin så är ju tillgångarna skyddade mot allt utom devalvering/superinflation eller statsbankrutt.
Jo. Som jag förstod markerade jag. 30% aktier och 70% fastighet. Huset är i stort sätt amorterat klart. 5% av värdet återstår. Har aktier för några hundra tusen kronor uppskattat 30/70 av husvärde. Ej medtaget på bankkonto, räntefonder, guld och kontanter.
OT: Cornu; Dags för en belysning av Nuon-affären(igen) och KU-beslutet mot "stackars flicksnärtan" och f.d näringsministern Maud Olofsson som på DN-webben känner sig vuxenmobbad från ett tidigare KU-förhör. Vuxna människor tillika överbetalda statsledare som inte vågar ta sitt ansvar mot väljarna!
En skandal att reglerna tillåter en ansvarig minister/politiker att utebli utan repressalier. Sverige har hämtat KU-idéen delvis från bl.a USA(utskottsförhör samt Senats-kommittén) då vi i vårt land saknar en konstitutionsdomstol. Ändå tillåter man att kallade kan utebli.
Är skog, kommersiella fastigheter, guld, räntefonder och bankkonton verkligen så exotiska tillgångar? Förutom dessa finns ju BOL, sommarstugor och andra hus som inte just är "bostaden" eller kommersiella fastigheter som du skrev i frågan. Dessa kanske skulle räknas med för att se hur exponerad man är mot bostadskrasch men om man har dessa skulle man antagligen klara sig utmärkt även ifall man tvingas sälja dessa för en bråkdel av dagens värde. Man skulle i alla fall inte tvingas flytta när dessa säljs.
Fonder och pengar på banken har väl alla – inte så exotiskt mao. Däremot skulle väl kommerciella fastigheter (skog, åkermark, hyresfastigheter osv) och investeringsguld betraktas som lite mer exotiskt? Här finns lite andra förslag på "exotiska" tillgångar…
Svaret på frågan är för min del: bankkonton, guld, obligationer och skuldebrev (privat utlåning).
Givetvis är det så att vissa av dina läsare har en betydande del av sitt kapital i bitcoins!
Jag är en fattiglapp, och således är bil (skoda -98) traktor (mf35) och lite andra maskiner och verktyg en stor del.
Skuldfri torparägare som tackat för mig hos csn dock, så känner mig rik på frihet istället. 🙂
Har en dröm om att vara skuldfri torpare, månskensbonde. Men vägen dit känns lång och dyr.
40 % bostad, 20 % aktier, 40 % räntebärande. Det sista fanns inte med i undersökningen.