Det finns en högljudd lobby, som i förhandlingsfasen över den svenska skolans dåliga resultat vill förbjuda läxor i skolan. Argumenten är många och olika, men som alla förslag kommer det förstås inte förbättra elevernas skolresultat ett dugg.
Vanligast är att det framförs som orättvist att elever har olika förutsättningar i hemmet. Då avses rättvisa i socialistisk bemärkelse, dvs att alla måste ha samma förutsättningar och om man har bättre förutsättningar än andra så måste man straffas ner till normen. Samtidigt ska dagens skola enligt skollag och läroplan vara individuellt anpassad till elevens behov. Det gäller alltså inte bara svaga elever, utan även starka elever.
Ur det perspektivet är förstås generella läxor fel. Istället bör det ges specifika individuellt anpassade läxor. Eleven som ligger långt fram ska inte behöva göra läxor på andras nivå, utan ska få mer avancerade uppgifter. Många elever har i den svenska skolans totala sönderfall svårt att få arbetsro i stökiga klassrum. För dem är den individuella lösningen enkel – om de ligger efter, får de göra dagens arbete efter skolan, dvs läxa.
Nu klagas det på att det då är orättvist att en del elever inte får hjälp med läxan i hemmet. Nej, det är inte orättvist, det är så världen är. Världen är inte rättvis. Men den blir inte bättre av att eleverna inte sig lär sig något i skolan eller och inte heller i hemmet.
Dessutom kommer hem med utbildningsintresserade engagerade eller högutbildade föräldrar alltid stimulera sina barn bättre än utbildningsfientliga eller outbildade föräldrar. Ska man förbjuda föräldrar att köpa vanliga böcker åt sina barn?
Det är nämligen så att man blir inte författare utan att läsa och skriva på fritiden, man blir inte framgångsrik musiker utan att öva, öva, öva, man blir inte Björn Borg utan att spendera all tid med att slå en tennisboll mot garageporten och man blir inte Notch utan att programmera på sin fritid, gärna från barnsben.
Att då tro att det ska räcka med skolarbete på skoltid är förstås direkt tankefel. Ja, du kan lära dig läsa i skolan, men du lär dig inte läsning av böcker. Det lär du dig bara genom att läsa, läsa, läsa och läsa. Där räcker helt enkelt skoltiden inte till. Ska man då förbjuda barn från att läsa böcker utanför skolan för det är orättvist att vissa föräldrar möjliggör detta?
Därtill handlar det om studieteknik. Utan läxor lär man sig inte studieteknik och blir då helt oförberedd på högre studier, där man i princip inte lär sig något “i skolan” utan all inlärning sker via självstudier och eget arbete på fritden (“läxor”).
Jag kan ta mig själv som exempel.
Jag har som normalbegåvning inte gjort en läxa i hela mitt liv, åtminstone inte under grundskolan och gymnasiet. Läxorna gjorde man på lektionstid, eller struntade helt i att göra, då kraven var så lågt ställda och man oftast kunde fejka att man gjort läxan. Jag pluggade inte inför ett enda prov.
På gymnasiet gjordes dock sk inlämningsuppgifter, där man faktiskt var tvungen att lämna in något, t ex konstruktionsritningar och skalenliga modeller av det man designat. Eller ritningarna för ett flerbostadshus om fyra våningar, samt tillhörande hållfasthetsberäkningar och produktionsplanering. Kan tilläggas att man ritade för hand med blyerts på ritbord och ritningspapper, inte med CAD-program. Idag är det sådant man lär sig först på högskolenivå, så gissningsvis behöver man inte göra ens det i dagens gymnasium. Jag kunde glida rakt genom gymnasiet och få tillräckliga betyg för att komma in på matematisk naturvetenskaplig linje med inriktning matematik, data och matematisk statistik, fd matematikerlinjen. Gymnasiebetygen innehöll bara två femmor. En i matte, där det räckte att hänga med på lektionerna och man behövde aldrig vare sig plugga eller göra matteläxor. En i engelska, där jag dock pluggade inför proven genom att köpa någon engelsk SF-bok och läsa kvällen innan.
På universitetet kom smällen. Av åtta tentor körde jag två det första året, som gallrade ut kanske 50% av de som kom in. Andra året hade man lärt sig studieteknik och jag missade aldrig mer några tentor. Men ytterligare 50% hoppade av det året. Att behöva lägga 80 timmar på en inlämningsuppgift i programmering (typ skriv i ett funktionellt språk din egen kompilator för ett imperativt språk, eller senare skriv en kompilator för ett imperativt språk mha lambdakalkylens tre kommandon) var inte något folk i allmänhet var förberedda på. Kraven från gymnasiet var helt enkelt för låga redan på den tiden.
Tittar man tillbaka till högstadiet så fanns det dock de hem som själva gav sina barn läxor och studieteknik.
Klasskamrater, som satte och råpluggade på sin fritid. Oftast under sina föräldrars överinseende. Högpresterande elever, som också fick betyg i toppklass. Denna orättvisa med engagerade hem kommer bestå, oavsett om man förbjuder läxor. Ska orättvisan åtgärdas måste man förbjuda föräldrar att engagera sig i sina barns utbildning.
Sedan är det faktiskt inte föräldrarna som ska göra sina barns läxor, vilket man läser om ibland. Det är barnen som ska göra läxorna. Kan inte barnet lösa läxan, får läxan returneras olöst till läraren, som kanske ska ta det som en indikation på att barnet behöver stöd i ämnet.
Ur det perspektivet kan man dock förstå att kommuner och skolledningar kan applådera den läxfria skolan. Då eliminerar man nämligen upptäckten av ytterligare barn i behov av extra stöd och slipper lägga resurser på detta.
Men i slutändan är det inte de barnen som kommer uppfinna framtidens teknik och arbetstillfällen i morgon. Det är inte de som kommer bli raketforskare. Egentligen kan vi släppa de svagare eleverna, vi kan rent av avskaffa skolplikten, och satsa resurser på elever i behov av extra stöd – de högbegåvade eleverna. De som faktiskt har chansen att uträtta storverk.
Men i slutändan är den svenska skolans och utbildningssystemets problem så många och så systematiskt omfattande att det inte finns några enskilda enkla lösningar. Vi kan däremot vara säkra på att läxfrihet inte kommer leda till bättre resultat, precis som Björn Borg aldrig hade blivit världsstjärna, om han inte övat på fritiden. Även hjärnan, akademiska och intellektuella förmågor tränas på samma sätt som kroppen – övning, övning, övning och övning, vilket många tydligen inte förstår. Faktum är att fysisk skicklighet, som t ex Björn Borgs tennis, i allra högsta grad handlar om att träna hjärnan för ändamålet.
Uppskattar ni mina böcker och/eller min blogg, så är det ett resultat av 1000-tals lästa böcker och tiotusentals skrivna sidor. Enbart mitt bibliotek innehåller över tusen titlar, och då finns det pallvis med böcker undanstoppade på lagring pga utrymmesbrist, plus allt man som barn lånade på biblioteket. Det är möjligt att det finns högbegåvade som kan prestera utan övning, men det gäller inte normalbegåvningar som undertecknad.
Som protest mot förhandlingsfasens “men om vi bara …”-lösningar på skolans problem, återkommer jag framöver med ett brainstormande blogginlägg med många åtgärder, som kanske kan förbättra den svenska skolan. För vi kan vara säkra på att det inte finns någon enskild populistisk silverkula.
68 kommentarer
Hej
Skall man bli riktigt bra på något, så finns uppfattningen att det krävs ca 10.000 timmar övning i ämnet!
Även om det kan vara mindre än så…men utan övning blir det garanterat ingenting…
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/trender/talang-ar-overskattat_6563987.svd
Njae, det är en uttryck taget ur sitt sammanhang.
Den person som gav uttryck för 10000 timmar påpekade att det tar 10000 timmar för att bli en av de bästa i världsklass i en ultra-kompetetiv miljö.
För att uppnå en nivå av duglighet så behövs endast runt 20 timmar. – The first 20 hours — how to learn anything: Josh Kaufman at TEDxCSU
@LM
Jag skulle inte vilja lyssna på någon som bara spelat gitarr i 20 timmer, eller ens blockflöjt.
När jag bodde i Tyskland så skulle man övningsköra 20h för att få köra upp
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
"en nivå av duglighet" är så allmänt så det säger ingenting.
Kap Horn säger "bli riktigt bra" och det är lättare att tolka som "urskilja sig ur mängden". För det måste man ligga betydligt närmare 10000h än 20h, oavsett vad du gör. Det handlar helt enkelt om motstånd och hur sannolikt det är att någon annan lagt ned så många timmar.
Vilka är det som driver frågan om läxfrihet?
De nya moderaterna vill väl ha läxor så att de kan effektuera LÄXRUT, så att BNP ökar ytterligare, och som en gentjänst till de lobbygrupper som har delvis bekostas M:s valarbete genom åren.
Fan! En socialistisk logotyp infekterade det rätta ordet "bekosta[t]".
Läxor, läxförhör och betyg är ett STÖD till just de barn som saknar stöd hemma.
Enablement. Det finns något barnet själv kan göra för att förbättra sin situation. Inte i en avlägsen och oviss framtid, kanske längre än barnet kan minnas bakåt. Utan imorgon, på läxförhöret. Men det halmstrået vill dagens skola beröva barnen i en falsk omtanke.
Ser fram emot inlägget om hur din åtgärdsplan för den svenska skolan ser ut 🙂
Många som konkurrerar om att identifiera problemen, färre som kommer med konkreta förslag på lösningar (förrutom "mer pengar")
Allt prat om läxhjälp, läxfrihet, kravfrihet och liknande är ett utslag av ett överdrivet curlande och nånannanism i samhället. Även föräldrar och barn måste lära sig att ta ansvar och att vissa saker måste de göra själva istället för att lasta över det på samhället eller nånannan.
@Cornu
"Det lär du dig bara genom att läsa, läsa, läsa och läsa. Där räcker helt enkelt skoltiden inte till. Ska man då förbjuda barn från att läsa böcker utanför skolan för det är orättvist att vissa föräldrar möjliggör detta?"
Jo, det vore ju kronan på verket ifall man förbjöd folk att tillämpa det de lärt sig i skolan. Blir lite pinsamt för läraren att svara på frågan "vad skall man ha för nytta av det?"…
Lärare förbjöds ju att gå kurser på fritiden för att utveckla sin kompetens.
Ett stort rektorsmöte fick nyss höra ett tal av regerande utbildningsminister. Inte en enda rektor applåderade efteråt. Alla andra talare fick artiga eller uppskattande applåder.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Poängen är väl att en läxa i biologi inte gör att du läser, läser och läser mer för det. Jag tror inte "inga läxor"-förespråkarna vill förbjuda någon att läsa, spela boll eller programera på fritiden.
"Uppskattar ni mina böcker och/eller min blogg, så är det ett resultat av 1000-tals lästa böcker och tiotusentals skrivna sidor." Vad har detta med läxor eller ej att göra? Du gjorde ju inte läxor. Du kanske läste sådant som intresserade dig istället? Eller övade tennis? Det är en del av poängen. Att inlärningen kan öka för alla under själva skoltiden och att aktiva lärare skulle kunna individuellt anpassa uppgifter för eleverna under skoltid. Sen går man hem och är ledig. Det är ju många ungdomar som bara sitter av lektionerna och lägger en massa energi på att försöka komma undan med att man skippat läxan. Vore det inte bättre då att ägna sig åt att aktivt lära? Men det kräver ju aktiva och engagerade lärare. Tanken är att fler elever skulle bli mer delaktiga och mindre skoltrötta samt att duktiga elever kan arbeta ännu hårdare istället för att läraren ska ägna tid åt att gå igenom en medelmåttsläxa med ungdomar som ändå inte har gjort den. Work hard/play hard. Men visst, så mkt skulle det kanske inte lösa: skoltrötta ungdomar, en slapp och stökig miljö och oengagerade lärare kommer man inte tillrätta med bara genom att plocka bort läxorna, min poäng är nog mer att visa ett annat sätt att tänka kring argumenten för att skippa läxorna än att som du irritera dig på att det verkar handla om orättvisa.
"Men den blir inte bättre av att eleverna vare sig lär sig något i skolan eller i hemmet." Ska stå: "Men den blir inte bättre av att eleverna varken lär sig något i skolan eller i hemmet." Vare sig används efter en negation. Nu har du en negation i huvudsatsen som gör att du gör en överföring till bisatsen och gör fel.
Oj, nu gjorde jag något annat förbjudet. Jag rättade dig och gav negativ kritik utan att först ge positiv kritik. Det var en jättebra artikel Cornu! Jag gillar den verkligen;)
Problemet med skolan grundar sig så mycket djupare än skolan själv.
Motivationen till att lära sig nyttiga saker har ersatts av, och jag tar det ur ett citat om det Amerikanska folket: "We’ve become a nation of techno-narcissistic, math challenged, reality TV distracted, welfare entitled, materialistic, gluttonous, indebted consumers of Chinese slave labor produced crap." – Jim Quinn (tagen ur artikel http://www.theburningplatform.com/2014/03/24/the-fourteen-year-recession/)
Citatet i sig är verklighet även i Sverige. Det genomsyras i alla led. Idag är allt yttre viktigare. Senaste iPhonen till 5-åringa sonen, dottern på 15 som har en #selfie collection, som skulle kunna jämföras med 1960-talets Playboy tidning. Listan kan tyvärr göras lång.
Lobbyn som du nämnde vill förbjuda läxor, men kanske känner de inte till att det finns idag 1169 bemannade folkbibliotek idag (ref. National Libery of Sweden: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2014/03/Rikssammanfattning2013.pdf). Detta är de perfekta självinlärningsplatser. Du kan koncentrera dig i en lugn och tyst miljö, du har böcker, oftast finns tillgång till gratis WiFi för informationinsamling. Dessa platser är tillgänliga för alla, så det är svårt att hävda att läxor är orättvist p.g.a. sin hemmamiljö.
Barn måste i tidig ålder lära sig att livet består av mer väsentliga delar än just ovanstående iPhone eller #selfie. Tyvärr kommer detta bli en svår uppgift, då barnen som idag växer upp med allt detta som ett krav för existens, också kommer föda barn.
En svår tid kommer möta oss, iallafall mig, som tidig 80-talist. Lösningen finns där ute, men den är förmodligen så radikal, att det krävs för mycket, som vi inte är beredda att offra.
Tack för en bra blogg Cornucopia!
Läxor är ett bra stöd för föräldrarna att veta vad barnen skall träna mer på. Det är svårt att veta vad barnen gör i skolan trots alla bloggar på google som lärarna sätter upp.
Sen tror jag vi måste höja lärarnas löner – rejält. Vem vill ha hand om snoriga, bångstyriga ungar för lite lön? Blir ju bara de som inte får annat som blir lärare + eldsjälarna (vilket vi skall vara tacksamma för).
Om jag ser till mina egna barn har de mer läxor (som de också genomför) än vad jag själv genomförde när jag var liten. Var man bara det minsta smart kunde man som Cornu säger ducka läxor i 5-6 år i rad i den gamla skolan.
Jag är försiktigt hoppfull ändå. Men då bor jag inte i en sossekommun som skor sig på skolan.
Sen finns det andra problem som har att göra med hur man lär sig. Om man tar ytterligheterna så finns de de som absolut inte orkar lyssna på någon som bara maler, och som lär sig bättre och snabbare om de får läsa själva i egen takt. Den andra ytterligheten är de som lär sig bäst om någon berättar för dem, även om de kan läsa själva. På högre studier kan man tydligt se det där vissa alltid är på alla föreläsningar, och vissa andra aldrig är på någon föreläsning. Bara ett exempel på att utbildningen bör individanpassas och att ett format, t.ex. katederundervisning, inte alltid passar alla.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det ska INTE förekomma läxor!
Jag bryr mig inte om någon har bättre förutsättningar än andra hemma eller att det är viktigt för studieteknikens skull eller vad fan för undanflykt man vill komma på.
Skolarbete ska rymmas inom den tid man befinner sig på skolan! Att tvinga på människor(i allra högsta grad människor som är pliktade att infinna sig på arbetsplatsen) övertid var och varannan dag. Det är så jävla fult, det finns faktiskt andra saker i livet som är viktigare än att plugga.
Det är lite tid så som det redan är idag för fritid och lekar.
Så, om man helt enkelt schemalägger skolvistelse 08.00-17.00 varje dag från 1:a klass så vore du nöjd?
Så där funkade det ju för alla som bodde på landet på min tid. Lektionstiden var kanske över kring 15.00, men första landsvägsbussen gick först 16.30 så under tiden gjorde man läxan. De som bodde i stan stack hem, åt mellanmål, käkade mellanmål och tog tag i läxan först efter middag.
Helt rätt. Vilken vuxen skulle acceptera övertidsarbete på kvällen nästan varje dag? Men barnen tvingas till det. Skolarbetet ska göras på skoltid, vill man att eleverna ska lära sig att arbeta självständigt och slippa stökiga klassrum en del av tiden så får man ordna det under skoltiden på något sätt. De som har möjlighet att gå hem tidigt och göra skolarbete kan få göra det, åt övriga får man fixa avskilda rum på skolan.
Det där är ju helt enkelt inte sant. Eller så har du dina ungar i någon skola som öser ut läxor över sina elever. Vi hade två till tre läxor i veckan, jag hade fritidsaktiviteter 2-4 vardagkvällar plus en helgdag i veckan (precis som mina klasskamrater), det var ingen som såg något problem med det. Visst gnälldes det, men alla gjorde läxan OCH var med på aktiviteterna, utan att bli lidande.
@LM
Läxor är ett sätt att lära barnen att ta ansvar för sig själva. Dessutom lär de sig något. win-win.
I grund och botten bör man lära sig att klara sig själv och inte ligga andra till last. Kort sagt att inte vara en parasit. Om man kan uppnå det utan läxor, eller att ens gå i skolan, så bra.
För vuxna som tar ansvar behöver det inte handla om övertid, utan kan lika väl handla om att ta ansvar för något och mentalt ta med sig det hem. Det är så människor fungerar. Om de känner ansvar för något så slutar inte det ansvaret när man går utanför arbetsgivarens dörrar. Det fortsätter tills man löst vad nu det är man tagit ansvar för. Det gäller för sjuksköterskor, ingenjörer, och alla som känner det minsta ansvar för något.
Men i din fantasivärld verkar det som att du inte har något ansvar alls, du är helt enkelt en utbytbar arbetsenhet vars jobb som bättre skulle kunna utföras av en robot.
@LM
Jag håller med.
Jag vill bli bra i löpning och har fått instruktioner om löpteknik av en coach.
Jag tycker det räcker med den informationen och att träna övrig tid tycker jag inte man ska behöva göra och känns fel.
Då vill jag äta popcorn slappa, och surfa på datorn i stället.
Jag förväntar mig bli riktigt duktig ändå
Det där med övertidsresonemanget blir ju lite att man indoktrinerar barnen i någonannanism. Kommer funka hyffsat sålänge det finns någon annan som gör det som behöver göras, men det är nog inte en attityd som är sund att indoktrinera folk med.
Någon jämförde någon gång en arbetslös med en egen företagare vars affärsidé var att "skaffa ett betalt jobb".
En elevs "affärsidé" är väl att på motsvarande sätt lära sig tillräckligt för att "skaffa ett betalt jobb".
Att tala om övertid i det sammanhanget tycks mig mycket underligt. Det är klart att man inte kan belastas över en viss gräns utan att outputen sjunker (kraftigt), men några fast tidsbegränsningar finns inte.
Välkommen till småföretagarvärlden.
Moventia:
När man diskuterar läxor eller inte måste man också se på hemsituationen för de flesta barn. Nu har de oftast två heltidsarbetande föräldrar som kommer hem vid sextiden och måste börja med att få mat på bordet, starta tvättmaskinen och förhoppningsvis äta tillsammans med familjen. Sen är det mycket som ska fixas. Det blir inte många minuter kvar då man kan hjälpa barnen med läxorna. Kanske kunde fritidshemmen ha läxläsning men har hört att de har numera så lite personal att det inte är realistiskt.
@Unknown
Vem har sagt att det är föräldrarna som skall göra läxorna? När jag var liten brukade jag göra läxorna själv (nåja – får vara lite ärlig och tillägga: i de fall jag gjorde dem).
Motståndet mot läxor beror inte så lite på just föräldrar med dåligt samvete som är fast i att läxor är föräldrarnas ansvar.
Sannolikt är mödrarna de som har mest dåligt samvete – gamla könsroller hänger i – och motståndet mot läxor ses nog av många närmast som en genusfråga.
Det hela är förstås bisarrt eftersom det är barnen och inte föräldrarna som skall göra läxorna.
@viktualiebroder
Har flumskolan gått så långt att dess alumna har gått och blivit föräldrar och därmed dagens generation av föräldrar lever i föreställningen att läxor var något från farfars tid då farfarsmor förväntades göra läxorna?
Verkar som att vi tillåter oss fastna i en situation där två parter kan stå och peka finger på varandra så att själva grejen faller mellan stolarna. Det finns två kålsupare i den här soppan.
Klart att ungarna skall lära sig i skolan och sedan öva extra (läxan) för att nöta in det lärda. Precis som Cornu skriver är övning det som ger färdigheten när man väl lärt sig. Så långt är nog de flesta överens. Men så kommer det (generaliserat, jag vet);
Lärarna känner sig så belastade att de inte riktigt hinner och pekar därför extra mycket på att föräldrarna ska hjälpa till och stressade föräldrar förväntar sig att skolan ska göra allt inklusive övningsdelen (läxan). Mellan stolarna ramlar eleven.
BÅDE skolan och föräldrarna måste engagera sig i elevens utbildning om det ska bli bra. När eleven väl lärt sig så krävs övning också. När det fungerar har eleven en miljö där övandet är en självklarhet. Det finns då ingen ursäktande frizon där det går att smita undan.
Frågan är egentligen inte intressant. Kollapsen i den svenska skolan är redan ett faktum. Flera decennier av marxistisk teori på universitet, även eller kanske i synnerhet på lärarutbildningarna, har gjort att det inte finns några utsikter att vända utvecklingen. De personer som har inflytande över skola och pedagogik anser att deras egen politiska ideologi har företräde framför verkligheten. Att resultaten av deras idéer innebär försämrade resultat är oviktigt och kan avfärdas som kapitalistiska eller "fascistiska" konspirationer.
Resultatet av ett läxförbud kommer bara öka skillnader eftersom de föräldrar som har intresse och resurser att ge sina barn bästa möjliga utbildning kommer att lösa detta på annat sätt genom att avsätta egen tid alternativt privatlärare. Det kommer naturligtvis också anses vara "fascistiskt".
Ju mer man läser desto mer skit får man också i sig. Så det är inte så enkelt. Jag har ingen övergripande strategi till de unga. När landet kollapsar omkring 2050 blir de flesta fackidioter och läsförståelsen nästan bortkastad. Skrivförmågan nog än mer så eftersom denna del av kommunikationen blir totalt onyttig. Det kommer inte ens finnas leverantörer av pennor och papper. När inget längre behöver skrivas och så glöms det bara bort. Efter kollapsen kommer nog få att finna nöje i att läsa någon idiotisk roman med verklighetsflykt. Så passa på att lära er något alla ni som har förmågan tills det tar slut.
Jag ser inget större problem i mindre läxläsning och om delvis av detta ungarna i internationella jämförelser bara blir dummare. Det ger ju bara färre fackidioter på slutet. Men om de vill lära sig något så ska de naturligtvis få göra detta och därför vore det önskvärt med bättre förutsättningar i skolan. Det kostar mycket och därför bör eleverna betala hälften själva. Fackidioterna blir då också färre.
Ungarna bör absolut inte ägna sig åt är romanläsning. Kanske man borde ta ut en romanskatt och datorspelskatt med mera. Nej, det krävs nog för många fackidioter för att administrera. Låt folk fly verkligheten så länge dom kan.
Bättre att vara fackidiot än vanlig idiot!
@ UP
Man kanske borde ha praktisk marijuanarökning på schemat, efter matten, svenskan och fysiken så att det värsta inte fastnar. Man vill ju inte att barnen skall påverkas negativt av skolan, utan är lugna och fina när de kommer hem, och sen kan ta kollapsen med ro.
"Alla människor önskar av naturen veta."
Det skrev Aristoteles för en väldig massa år sedan (Första meningen av metafysiken). Och det gällde både innan och hela tiden sedan dess. Urban Persson nedvärderar forna tiders och framtidens människor på en och samma gång. De kommer också att av naturen önska veta. Skola eller inte skola, läxa eller inte läxa.
Fenix, den ena verklighetsflykten är ofta inte så mycket dummare än den andra. Det finns många fler exempel än droger, romanläsning och datorspel. Även den dummaste verksamhet borde kvalificera för 50 procent skolpengar, om redovisningen stämmer naturligtvis. Skatteuttaget blir ungefär lika stort som skolpengarna. Verksamheten blir långt mer affärsmässig.
Viktualiebroder, Aristoteles hade nog skakat på huvudet om han hade sett senare års verklighetsflykt och mytomani. Så de som stänger av vissa delar gör rätt.
Självklart vill man veta allt om naturen även om samhället kollapsar i grunden. Det gör ju det bara mer spännande. Så Aristoteles hade rätt. Detta gäller ända till slutet. Mitt favoritämne är förövrigt naturresursernas fördyrade utvinning och det är ett mycket försummat forskningsområde. Kolets fördyring ger demagogerna på IPCC mental förstoppning.
Urban, vi borde kopiera de konfucianska ländernas försprång, eller confuse som de säger på engelska som ju aldrig kan vara fel. Helt enkelt, förvirring skapar kunskap. (sa jag att jag gått i svensk skola och lärt mig tänka rätt?)
Urban, du lär väl knappast leva 2050? Så varför bry sig?
Har för mig att det var Niels Bohr som sa – geni är inget annat än hårt arbete.
Tycker du om Sudoku Cornu?
"Samtidigt ska dagens skola enligt skollag och läroplan vara individuellt anpassad till elevens behov".
Från en 40-minuters lektion försvinner minst 10 minuter, tar tid att komma igång, närvarokoll, stök och övrig oro. Med drygt 30 elever blir det mindre än en minut per elev och lektion. Eleverna är heller inte självgående och när de fastnar på något blir de sittande och gör i bästa fall ingenting och måste ha hjälp att komma igång.
Någon individuell anpassning är inte möjlig i praktiken.
Sedan ljugs det så förbaskat inom skolvärlden. allting fungerar så bra, en god pedagog klarar av …
och så vidare. Man får inte säga att något inte fungerar.
Nivågruppering av eleverna underlättar, att samtidigt hålla en lektion för tre olika klasser, de svaga.den stora mellangruppen och de duktiga fungerar inte.
England har något de kallar eleven plus och tidigare hade vi real- och mellanskolor, som i praktiken nivågrupperade. Något jag tror hjälpte samtliga grupper.
Om eleven fick betala halva utbildningen själv skulle det inte finna någon idiotisk diskussion om läxor och inte heller om betyg för då kan man välja själv som köpare. För högre studier är det lätt att testa lämplighet. Svensken måste bara moralisera. Ungen är någon slags tillgång för ekonomin och måste få en bra utbildning. Men nu blir dom blir bara dummare och eftersom det inte kan förklaras bort så är det allvarliga saker. Nationens framtid står på spel.
Socialismen flödar över. Hur ska det gå för vårt kära land och arbetets söner? Finns svaren hos Marx? Eller var han emot läxor? Vi måste i varje fall ha kollektiv lösning. Skolan är en rättighet och därför också en plikt. Valet av tandkräm kan inte jämföras med skolan därför att det finns inom lag om att borsta tänderna, även om tandvården är dyr för staten.
Bortsett från att du blandar ihop nationalism, socialism och tandkräm. Det handlar väl ändå om att se till att ungarna kan klara sig själva och inte behöver leva på bidrag någon gång i framtiden, hur det nu ser ut då? Och vad är då det bästa sättet? Att tvinga på ungarna något, eller att få dem att frivilligt och entusiastiskt söka kunskap. Det senare kräver individuell anpassning av undervisningen, det förra är billigt och kräver enkel socialistisk kollektiv katederundervisning från 1800-talet, med vidhängande auktoritet. Morot eller piska. Piska är billigare men ger dåligt resultat.
Jag är dåligt insatt i pedagogikens kostnadseffektivitet. Detta måste säljare och köpare bestämma. Nationalism och socialism är här samma trams och en slags populism. Utbildningen måste bara slimmas. Får dom mindre utbildningsbidrag så blir dom sedan mindre bidragsberoende. Det är ett universellt fenomen och gäller även för de som bor i hyddor i Afrika. Mer pengar till utbildning är bara bortkastat.
Ja just det UP, det gäller att se till att hyddinnevånarna i Afrika inte får några griller i huvet och vill ha cykel och kylskåp. Tänk om alla skulle ha cykel och kylskåp i Dubai, tänk på kolförbrukningen!
De flesta i Sverige tar vår höga levnadsstandard för given. När jag gick i skolan på 70-talet fick vi lära oss att vi hade det bra för att vi var ett I-land. Alltså, vi hade industri. Idag flyttar industrin till Kina. Hur kan vi då motivera vår högre levnadsstandard?
Med att vi är så mycket. Smartare än kineser?
De satsar stenhårt på utbildning och jobbar hårt. En kines jag pratade med iBeijing sa att han inte jobbade speciellt mycket. Han var nämligen ledig varje söndag. Ingen semester. Inga nationella helgdagar, om han inte jobbade in dem på söndagar. Arbetstiden var 12 h per dag. Alltså 72 h arbetsvecka. Han tjäade 4000 kr per månad, vilket han tyckte var bra.
Vill vi inte anstränga oss i skolan så kommer vi så klart, i längden inte kunna ha högre löner än kineserna
Att vi fortfarande har en hög standard beror på bankernas frikostiga utlåning, pengar som de inte kräver tillbaka. Det är redan för sent att rädda välfärden genom bra skolor. Vi kanske kan hanka oss fram en generation till men sen är vi vid vägs ände och Sverige återgår till den nivå vi befann oss på innan 1940-talet. Vi blir det nya Moldavien och svenskar med pengar och adekvat utbildning/yrken har emigrerat, kvar blir socialfall, missbrukare, åldringar etc.
Det enda råd jag ger mina barn är att plugga och emigrera,
Jag rekommenderade vidare detta inlägg på google+ men i mitt google+ flöde så dyker Ben Dover's avatarbild upp i anknytning till länken. Vilket väl får folk att tro ett och annat. Någon som vet varför det kan ha blivit så? Rimligen borde väl Lars W's avatarbild dyka upp.
Pleased to meet you, I'm a man of wealth and taste…
@Ben Dover
Jo, small wealth and bad taste…
Det som missas i diskussioner om ifall eleverna har mycket läxor, nu eller förr, är att läxmängden beror av hur mycket de hinner med på lektionstid. De som i skolan ägnar sig åt något de tycker är roligare än skolarbetet, eller som bara tar längre tid på sig att göra uppgifterna, kommer att ha mycket mer läxor än övriga. Jag tycker det är fullt rimligt att eleverna får lära sig att idet viktiga är resultatet, inte hur lång tid det tar. Att uppfostra barnen till en bruksmentalitet – där man anses jobba så snart man stämplat in oavsett om man gör något vettigt eller inte – kommer definitivt inte att förbättra sveriges ställning i den internationella konkurrensen.
Höjdhoppare skall hoppa högst för att vinna!
Om det skall vara demokratiskt så bör vi införa höjdhopp för alla där ribban sätt så alla klarar!
Handikappanpassat så rullstolar kan ta sig över.
5 cm?
Avhästningen inom lant- och skogsbruk synes nu även omfatta plugghästen. Kan tyckas komfortabelt, men vad blir effekten på sikt?
Det är tydligen belagt att ungdomar som storkonsumerar skönlittera böcker och även ibland sträckläser dem, sannolikt utvecklar ett bättre språk, snabbare inlärningsförmåga och har lättare för att uttrycka sig. Viktiga egenskaper i arbetslivet.
Då är det en smula oroväckande att bokläsandet på fritiden har gått ned hos dagens ungdomar i Sverige, om man jämför med hur det var för låt oss säga 20 – 30 år sedan. Särskilt illa ställt är det tydligen bland juvenila machokillar med utländsk bakgrund, där det är fult att bli stämplad som plugghäst. Detta är i någon mån förståeligt, eftersom det i den politiska retoriken inte ses som speciellt fint att vara beläst och bildad. Snarare är det entreprenörsanda och andra kvaliteter som lyfts till skyarna. I den mån Sverige behöver behöver högutbildad teknisk personal ska det lösas med arbetskraftsinvandring från Indien och Kina. Dessutom är senare tids svenska regeringar, en av EU-27:s lägst utbildade i fråga om andelen ministrar med akademiska examina.
Det blir då extra virrigt, när den medelmåttige fotbollsspelaren i den svenska landslagsdressen, tillika PK-etablissemangets främsta kuttersmycke – Zlatan Ibrahimovic, hyllas för att han i och med sin bok "Jag är Zlatan Ibrahimović" har fått invandrarungdomar att åtminstone läsa en bok på fritiden. Han är inget föredöme för att invandrarungdomar ska börja läsa och skaffa sig bildning i ökad omfattning. Zlatan visar på hur man som invandrare kan få hela det svenska PK-etablissemanget oreserverade kärlek utan att läsa böcker och utan att ägna så mycket tid åt skolarbetet på lektionerna och på fritiden.
Det tror jag inte. Visa den undersökningen. Läsande av skönlitteratur ger ungefär lika lite som att titta på film, TV och teater, eller lösa Soduko. Om man lär sig något så är det att manipulera omgivningen. Kanske man blir en bättre löneförhandlare. Då var det bättre förr med bibeln.
Om människan läser tre romaner i månaden och löser ett Soduko om dagen så blir hon bättre på allt och kan nog lösa koldioxidproblemet. Om det görs bara här så ökar exporten och minskar arbetslösheten.
@Urban Persson 12:37
De har tydligen tagit helg och dragit ned jalusierna på Skolverkets hemsida. Därför får du hålla till godo med:
http://spraktidningen.se/artiklar/2012/05/zlatan-far-grabbarna-att-bladdra
Om man som Cornu har läst tusentals böcker med tiotusentals "skrivna sidor" så blir man expert på försvar och strategiska frågor. Med skrivna sidor menas att det inte får vara serietidningar.
Jag är inte för läxfrihet, men minimering av läxor. Man sitter ju sååå många timmar i grundskolan.
Ska man ha läxor, kör då den tanken fullt ut, utnytja IT, sluta ha lokaler, kör föreläsningar.
Annars lite glosor, lite läsning etc. Det räcker.
Har säkerligen redan påpekats men poängen med läxfrihet är inte att förbjuda läxor, det är att det skola lär ut är saker som skall klaras av i skolan. Forskningen visar väl tydligt att det är en överlägsen princip för det tvingar bl.a. hela skolorganisationen att skärpa sig. En lärare skall inte kunna skicka iväg läxor för att man inte hinner få färdigt något i skolan eller täcka upp för egen bristfällighet.
Det är inte samma sak som att förbjuda läxor. Läraren är givetvis fri om att tipsa saker som kanske borde läsas på eller om någon elev är duktigare och kan läsa överkurs
Vet inte vad du har lärt dig om socialism, men detta med att alla ska ha samma förutsättningar oavsett ursprung är inte en socialistisk idé, utan en liberal. Men socialismens grundare kanske var John Locke och Jean-Jacques Rousseau?
@Daniel Andersson
Socialismen har arv från liberalismen och tar resonemangen ett steg längre (till viss del). Man verkar inte nöja sig med att alla skall ha samma förutsättningar oavsett ursprung utan även oavsett talang (dessutom vill man ju förhindra att barn från familjer med studietradition skall få en fördel här).