Den svenska skuldbubblan fortsätter föga överraskande att expandera. Glädjande nog stoppade ökningen nästan upp helt under fjärde kvartalet, då svensk ekonomi började återhämta sig på allvar.
Hushållens skulder var under fjärde kvartalet 86.08% av BNP mot 86.05% under tredje kvartalet. Samtidigt har de ökat 4.36% mot BNP på 12 månader, men större delen av ökningen har alltså skett under de tre första kvartalen 2013.
 |
| Den svenska skuldbubblan – svenska hushållens skulder och BNP |
Ökar inte skulderna väsentligt längre är vi alltså på rätt väg, även om de fortfarande måste ner rejäl. Man kan och bör fråga sig vad konsekvenserna blir för bostadsbubblan om vi inte expanderar skulderna justerat för BNP längre? Det finns samband mellan BNP, penningmängd och skulder, eftersom pengar oftast skapas genom skuldsättning, även om alla skulder inte skapar pengar och penningmängden, och med det skulderna, kan alltså öka i takt med BNP utan att det är ett problem. Det är snarare en förutsättning för bokföringsmässig ekonomisk tillväxt i dagens samhällskonstruktion.
Å andra sidan kan fjärde kvartalet vara ett undantag och en tillfällig paus på grund av nominellt återhämtning i BNP. Nominella skulder, dvs skulderna i siffror, ska jämföras med nominell BNP, dvs BNP i siffror, ej justerat för inflationen. Normalt talar man om real BNP när man talar om tillväxt, eftersom stigande priser inte är ekonomisk tillväxt, men i fallet skulder måste man jämföra nominellt med nominellt.
Hushållens skulder var ca 3 128 GSEK1. fjärde kvartalet 2013, och nominell BNP för 2013 års fyra kvartal var dryg 3 634 GSEK. Datat är ifrån SCB:s Sparbarometer, respektive BNP-siffror i löpande priser (=ej justerat för inflationen, justerat för inflationen kallas BNP i fasta priser).
1. GSEK, står för giga svenska kronor och är ett bokföringsmått. Giga betyder miljard och GSKE är alltså miljarder kronor.
10 kommentarer
Enligt SEB har svenska hushåll en förmögenhet på 12 000 mdr och bostadslån på 2 000 mdr.
Vad är problemet ?
Bostadslånen är högre än så, då en andel även är blancolån.
Tillgångarna sitter inte hos samma som skulderna, i själva verket äger 20% 80-87% av tillgångarna och endast en socialist skulle jämföra medelvärden på tillgångssidan, då det säger att man ska ta minoritetens tillgångar i skatt för att betala för majoritetens skulder.
@patrik larsson
Sen bör man ju granska vad som ingår i förmögenheten, är det förmögenheter som hushållen inte i rimlig mening äger så kanske de inte är lika relevanta att räkna med som förmögenhet. Vanligt förekommande är ju att man räknar in pensionskapitalet i hushållens förmögenheter, men det kan ju ifrågasättas hur pass hushållen äger dessa när de inte kan säljas eller så kan man ifrågasätta deras värde då man inte kan sälja dem.
Tryckfelsnisse var framme: GSKE borde vara GSEK. Detta borde dock inte behöva förklaras precis som k, M,G, T eller P framför SEK borde behöva förklaras.
@Cornu: Kommer inte BNP att sjunka vid en bostadskrasch pga. recession, dvs hur intressant är egentligen BNP-ökningen? Och är det inte de ökande skulderna som har bidragit till BNP-ökningen?
Tror du att detta kommer att utlösa kraschen eller menar du att BNP-ökningen räddar oss ifrån kraschen?
Var det inte för något halvår sedan som någon bostadslånsutredare kom fram till att majoriteten av svenska hushåll med bostadslån har i genomsnitt 900 tkr i skuld. Lät inte så högt som man nan tro att det borde vara
Mer intressant är skulderna i relation till disponibel inkomst, som Riksbanken vill ha under 180% som ni minns.
Varifrån kommer data till grafen?
Man kan ju också påpeka att hushållens skulder uppenbarligen inte enbart ökar BNP. Troligtvis för att skulderna mest används för att jaga ökande bostadspriser. Säljarens vinst fortsätter in i nästa boende plus nya lån och så håller det på. Så länge den nominella räntan är låg.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.