Många läsare med en bostadskarriär i ryggen är upprörda över mitt, Länsförsäkringars och Timbro/Philip Lerulfs ställningstagande att bostaden är inte sparkapital. Alla vill ju känna sig rikare och mer besuttna än de verkligen är, så upprördheten är förstås förståelig. Här följer motiveringar till varför bostaden inte är ett sparkapital.
Vi börjar med min definition av sparkapital.
Sparkapital är medel som man på kort tid och utan att någon kan hindra dig från att agera på marknaden kan realisera till pengar för att betala kostnader eller investeringar med. Kort tid kan röra sig om minuter, timmar, dagar eller högst en vecka. Sparkapital kan också realiseras i sin helhet eller i andelar. Sparkapital för inte heller med sig löpande stora utgifter.
Bankkonton, aktier, fonder, guld1. mm uppfyller dessa kriterier. Även låst sparande, t ex fastränta på X antal år uppfyller detta, då man kan realisera låst sparande med straffavgifter. Det är dock högst tveksamt om onoterade aktier eller aktier i eget företag är att betrakta som sparkapital, då det inte finns en marknad att enkelt avyttra dessa på i delar eller annat än i sin helhet. Vissa hedgefonder kan knappast ses som sparkapital, då man bara får avyttra dessa vid vissa bestämda tidpunkter eller det tar mer än en vecka att få ut pengarna. Pensionssparande är inte heller sparkapital, åtminstone inte så länge man är under 55 år gammal.
Däremot kan bostaden, onoterade aktier, vissa hedgefonder, pensionssparande mm räknas till förmögenhet, men det är alltså inte sparkapital.
Låt oss nu titta på bostaden.
1. Bostaden är belagd med stora kostnader – drift, försäkringar, uppvärmning, VA, avskrivningar (=upplupna eller faktiska renoveringar och underhåll), samt förstås ränta vid lån. Bostaden är alltså inte sparkapital, inte ens om den ägs skuldfritt. I själva verket överstiger dessa kostnader oftast eventuell framtida reavinst vid försäljning.
2. Bostaden kan inte realiseras annat än i sin helhet. Du kan inte sälja en procent av din bostad på marknaden.
3. Bostaden kan inte realiseras snabbt. Det tar normalt åtminstone flera veckor, ofta månader, att sälja din bostad, dvs till du blir sittande med pengar i näven.
4. Du kan inte ”realisera” bostaden genom att fritt ta ut ”sparkapital” genom ökade lån. Banken har sista ordet där. Dessutom kan det ta sin lilla tid att få ut relevanta pantbrev om det handlar om en villa utan pantbrevsutrymme. Kreditutrymme är inte sparkapital.
Punkt fyra är helt avgörande. Som bekant tar det lätt 3 – 6 månader innan a-kassan börjar betalas ut vid arbetslöshet. Prova att gå till banken, med din villa värderad till 4 MSEK och belånad till 3 MSEK och säg ”hej, jag blev just arbetslös och min disponibla månadsinkomst föll från 30 000:- till 9000:- när väl a-kassan kommer, kan jag få belåna villa till a-kassan börjar komma in?”
Just när du behöver sparkapital som bäst kan mycket väl bostadsbankomaten stängas för dig.
Dessutom kan arbetslöshet gå hand i hand med dåliga tider och fallande bostadspriser, men det samma gäller förstås även aktier och aktiefondsparande. Dock kan man ju vara aktiv och lättfotad flytta om riktigt sparkapital för att anpassa sig till marknadsförutsättningarna.
Tack till de läsare som påtalat detta.
Ja, du kan på några månader gå från noll i sparkapital till miljoner om du säljer din bostad med vinst. Ja, du kan välja att amortera istället för att spara och därmed inte bygga upp sparkapital. Det förändrar inte att bostaden inte är sparkapital. Om du blir sur av denna defintion, räkna på din förmögenhet istället för på ditt sparkapital, så du kan känna dig lyckad.
Så ja, amortera ska man, men se först till att ha de där tre månadslönerna i sparkapital2.. När du väl behöver dem kanske banken dragit i lånebromsen.
Absolut amortering, men först en rejäl buffert!
1. Nej, man behöver inte ha löpande kostnader i form av bankfack för att ha guld. Som retts ut här på bloggen kan rent av försäkringsskyddet vara bättre i hemmet, även om jag alltid rekommenderar att ha guld i bankfack. Bankfacksavgiften är oavsett inte högre än många fonders förvaltningsavgifter, rent av lägre ju större innehav du har.
2. Ja, detta har jag skrivit många gånger förut och även tydligt framfört på föreläsningar. Exakt buffertstorlek vet bara du själv.
37 kommentarer
Alla kopplar sparande till trygghet. Bankerna tjatar maniskt det order om och om igen när det gäller sparande: trygghet.
För mig har det alltid inneburit frihet, vilket är mycket långt från trygghet definitionsmässigt. Jag var perfekt trygg även när jag inte ägde ett öre som nybliven ingenjör, men frihet var det värre med. Man blir väldigt beroende av andra om man inget äger.
@Kingedward24
"Everything! Fear is the path to the dark side. Fear leads to anger. Anger leads to hate. Hate leads to suffering. I sense much fear in you. " /Yoda
Var inte så snabb att separera frihet från trygghet – det är ju egentligen avsaknaden i tryghet som gör att du lever under diverse tvång (ie inte är fri).
Ja det är den socialistiska varianten som vi blir itutade från barsben. Enligt den vågar man i Sverige inte skaffa barn för att allting är så otryggt. I världens mest överbeskyddande stat.
Trygghet är vad slaven känner. Frihet är någonting helt annat.
Staten liksom banken har ju givetvis stort intresse av att hålla människor trygga men inte fria. Spara gärna ihop hundra tusen så du känner dig trygg, men spara inte ihop en miljon, som kan ge viss frihet.
@Kingedward24
Håller inte med – frihet handlar ju om att ha alternativ att välja mellan och om man pga otrygghet inte finner vissa alternativ praktiska så inskränker det på ens faktiska frihet. Det är väl rättare sagt att ha trygghet i flera alternativ som ger frihet.
Trygghet som bara grundar sig i ett alternativ är en bara en pseudofrihet (då du i praktiken inte kan välja något "annat" av alternativen).
Gallimattias har jag för att det kallas, det du skrev nu.
"pga otrygghet inte finner vissa alternativ praktiska så inskränker det på ens faktiska frihet"…?
Varför skulle inte vissa alternativ vara praktiska för att någon känner sig otrygg??
Om man har ett kapital är man ju i detta hänseende, enligt dig, fri eftersom man då kan välja mella fler lösningar.
Precis.
Att kunna välja mellan 35 reklamfinansierade FM-kanaler som alla vevar samma låt av Miley Cyrus om och om igen, det är frihet det, se!
@Kingedward24
Jag bortsåg från det i att folk ger sig ut på riskabla äventyr, men detta är antingen dumt eller så grundar det sig i en insikt hos äventyraren att han klarar det ändå.
Dock så sätter du likheter i två begrepp som egentligen inte har med varandra att göra. Det ena är "frihet" vilket betyder att man är utan tvång, de valmöjligheter som naturligt förekommer är "valbara" osv. Det andra är "trygghet" vilket betyder att man känner sig säker i situationen. Utifrån detta så kan man hitta scenarior där frihet/ofrihet råder och där trygghet/otrygghet råder i valfria kombinationer – någon likhet eller ens implikation föreligger alltså inte.
Jag vet inte om du är samma "Anonym" som kommenterade igår 13:59. Om ja så har jag tråkiga nyheter, total minnesförlust eller grav personlighetsstörning…?
Jag skrev "För mig har det alltid inneburit frihet, vilket är mycket långt från trygghet definitionsmässigt".
Du svarade "Var inte så snabb att separera frihet från trygghet"
Hur fan ska du ha det?
@Kingedward24
Jo det var samma, jag bortsåg som sakt från möjligheten att man ger sig ut på riskabla äventyr. Rent generellt utifrån ditt resonemang så verkar du inte vara den som gör det, detta bland annat pga att du anser att sparkapitalet ger dig frihet (dvs friheten ryms inom de gränser som din ekonomi sätter).
När det specifikt gäller sparkapital så innebär detta att man har större manövreringsutrymme i ekonomin utan att behöva ge sig ut på riskabla äventyr. Sparkapitalet är alltså något som både bör resultera i trygghet och frihet.
Villfarelser.
Pengar innebär frihet. Slaven klarar sig utmärkt utan pengar, och han kan känna sig trygg ändå. Frihet är något annorlunda, och inte alla kan ta det till sig vad det verkar.
Det finns alltid valfrihet för alla, fattig som rik. Skillnaden är att den fattige har den valfrihet som någon annan har gett honom. Han är fri att välja bredband, elavtal, TV-progtam och om han ska döda hjärncellerna med Famous Grouce eller Jack Daniels till Paradise Hotel.
Men han kan inte välja de viktiga sakerna, de som ingen tänker erbjuda honom utan vidare. Han kan inte välja att inte arbeta, eller att ta ett deltidsarbete. han kan inte välja att vara hemma med barnen. Han kan inte säga upp sig från sitt skitjobb för att göra något annat. Han kan inte välja att åka till ett annat land för att bli opererad om inte landstinget vill betala. Om han hamnar i skilsmässa och blir deprimerad kan han inte välja att ta en time-out i Karibien istället för att vänta på att få sparken. Han kan inte välja bostadsort.
Alla dessa saker är sådana som 100 000 inte räcker till men en miljon faktiskt kan göra.
@Kingedward24
Ja trygghet och frihet är olika saker. Precis som en häst och en flaggstång är olika saker. Att sätta ett motsatsförhållande mellan olika saker för att de inte är olika saker är om något en villfarelse.
Amortera gärna.
Men betrakta det inte som sparande!
Jag skulle varna för amorteringar om man är tveksam till sin framtida inkomst. Som påpekas så är bankerna mer intresserade av att du har löpande inkomster än stor förmögenhet. När de beviljar lånen i alla fall. Sen är de bara intresserade av att behålla dig som kund!
DI har mer om Svenskarnas sparande! Samt 50 kommentarer!
Sparande är en chimär så länge länge skulderna ökar i minst samma takt.
Orka bry sig om sparande. Enbart ett sätt för bankerna att mjölka sina kunder på deras fonder.
Jag önskar en diskussion om definitionen av sparkapital enligt ovan eftersom jag anser det är allt för begränsat om det står ensamt. Kanske sparkapital enligt ovan plus separat begrepp avseende värde av bostad som ligger över ev. belåning? Den som står med obelånad fastighet i storstadsregion kan antagligen också i dåliga tider skaka fram några hundra tusen på kort tid. Kanske genom att sälja till vrakpris.
"1. Bostaden är belagd med stora kostnader"
Även ägande av guld kan vara belagd med kostnader.
"2. Bostaden kan inte realiseras annat än i sin helhet."
Ej heller kan en obligation realiseras annat än i sin helhet (dock kan en fastighet realiseras i annat än sin helhet).
"3. Bostaden kan inte realiseras snabbt."
Vissa fonder kan heller inte realiseras inom en vecka.
För övrigt är det ju inte så tydligt att LFs ställningstagande exkluderar bostadens värde från "sparkapital". De upprepar gång på gång "sparkapital utöver det värde som finns i bostaden", att exkludera ett värde från "sparkapital" om det redan är exkluderat i själva definitionen av "sparkapital" är ju meningslöst.
Och? Jag skrev att fonder, oftast hedgefonder, som inte kan realiseras snabbt inte ska räknas som sparkapital. Obligationer är i princip helt irrelevant för 99.5% av alla svenska privatpersoner som aldrig har kapital nog för en (stats)obligation.
@Cornu
Men ifall 99.5% saknar kapital nog för en statsobligation (ie 1MSEK) så saknar de ju därmed också kapital nog för en bostad – problem solved.
Tillägg: även vissa aktier (egentligen alla) faller ju på att de bara kan realiseras i sin helhet. En aktie i maersk går t.ex. på 75tkr – sparkapital eller inte? Sparkapital säger jag iaf.
Intressant diskussion men finns det någon poäng med den? Det beror ju helt på vad man definierar som sparkapital och går man inte efter någon vedertagen och standardiserad definition så kan i princip allt vara sparkapital inklusive det jag just skrev.
Enligt din definition är ju inte heller pengar på ett 3månaders låst räntekonto hos valfri bank sparkapital då inte mediansvensken kommer lyckas få ut dessa pengar innan bindningstiden har gått ut ändå. Bara att lösa detta med banken kan utan tvekan ta över en vecka så det går bort.
Frågan är även hur viktigt det är att allt sparkapital ska kunnas ta ut på kort tid.
Dessutom är inte heller bankkonton, aktier, fonder, guld sparande enligt din definition om du har en överbelånad bostad och banken har skickat fodran på ditt lån till kronofogden som då kommer driva in pengarna vilket gör att du inte kan realisera dessa.
Nej, tillbaka till ritbordet när det gäller definitionen 🙂
Struntprat. Jag har aldrig haft några problem att avsluta låsta bankräntekonton. Bara att gå in på Internetbanken och flytta ut pengarna. Man får en varning om straffavgifter, trycker på OK, och sedan är det klart.
@Ville
Sparande kan givetvis definieras på olika sätt och det är sannolikt lämpligt att ha olika former av sparande. Kärnpunkten i Cornucopias? resonemang är dock att man bör ha en del av sitt sparande i en form som är omedelbart tillgänglig för att undvika likviditetsproblem och onödiga påfrestningar, exempelvis att behöva sälja sin bostad, vid en större oväntad utgift.
Jag har ännu aldrig stött på det i det civila men under min tid i Försvarsmakten hände det vid ett tillfälle att det inte kom någon lön den 25:e och några gånger att alldeles för lite utbetalades. Som löneadministrationen var upplagt fick man påtala felet och sedan vackert vänta till 25:e nästa månad då felet korrigerades. Känns spontant rätt jobbigt att vid ett sådant tillfälle behöva ta sig till banken och utöka lånen alternativt sälja huset vilket, och nu kommer det viktigaste, kanske inte ens hade varit möjligt om det sammanfallit med en nedgång på bostadsmarknaden. I mitt fall hade jag pengar på lönekontot efter ett 2min besök på internetbanken.
För att "försvara" Försvarsmakten har jag också fått alldeles för mycket lön vid några tillfällen vilket jag givetvis också anmält och sedan fått betala tillbaka.
Därför ska man inte amortera eller pensionsspara. Det är mycket bättre att ha flexibelt sparande i form av högräntekonton och aktier. I dagens lågränteklimat går det att få samma ränta på sparräntan som man får på boräntan.
Det finns antagligen en bokstavsdiagnos man kan använda på sådana som måste hitta specialfall som bryter mot en generell regel.
Sedan finner jag det osannolikt att det är speciellt många vars enda sparkapital är en enda aktie i Maersk.
Amortering kan vara bra för att minska din risk, men i första hand bör man självklart ha en rimligt stor buffert hopsparad.
@Linus
Bara för att man skall kunna svara att man har mer än 200tkr i sparkapital på cornus enkäter? Det kan du ju göra ändå!
En fördel med sparkapital ELD (Enligt Lars Definition) är att du snabbt kan göra goda affärer om en möjlighet dyker upp. Viktigare är till en viss nivå på ELD försäkringen att inom en vecka kunna ersätta utebliven lön och plötsliga ökade kostnader. Vattenproblemen som nu i England eller bränder som i Australien kan möjligen ge så mycket arbete för de vanliga försäkringsbolagen att väntetiden på ersättning blir lång fast här i Sverige inträffar givetvis sällan sådana katastrofer.
Själv kan jag bo stadigt i villan närmare centrum med sin kultur och köptempel eller i lantstället med frisk luft mer natur ofta stjärnklart och ser detta med två bostäder som ett sorts annat sparande än ELD. Jag har sålt tre fastigheter genom åren men aldrig fått loss kapital på mindre än en månad. Vid ett tillfälle ville köparen, som kommer från Tyskland, ha en advokat inblandad och då tog det nära ett år för pengarna att passera advokatens konton. Ja advokaten är inte längre advokat och jag har fått mina pengar.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Enligt den allmänna definitionen av kapital (utan spar) ingår alla former av tillgångar.
Ja, att resonera utifrån sparkapital ELD är rimligt. Det innebär också att vi som bor i HR automatiskt är "rikare", vilket också stämmer sett utifrån tillgängliga någorlunda likvida medel, vilket ju är vad vi mäter här.
Sen är förmögenhet en annan sak. Det jag tror många inte inser är just skillnaden mellan förmögenhet och "finansiellt, snabbt realiserbart sparkapital" och hur få som faktiskt sitter på det sistnämnda.
Innan man tar till sig texten behöver man veta varför sparkapital Enligt Lars Definiton är så fruktansvärt bra. Varför är denna definition bättre än andra definitioner (mer än för att provocera)?
*Till vilket teoribygge kan det användas, där andra definitioner inte räcker till?*
Ett totalt poänglöst blogginlägg så länge detta inte klargörs. Men det kanske kommer ett klargörande?
En totalt poänglös kommentar.
Övriga, som inte är så fokuserade på sin bostads värde inser kanske att sparkapital fyller funktionen att vara likvid så det går att använda vid behov.
… vilket låter misstänkt likt det man i folkmun kallar rörelsekapital. Kapital delas lämpligen in i investerat kapital och rörelsekapital. Inför man pseudobegrepp (sparkapital) så bör det finnas en poäng med det.
Begreppet sparkapital kommer från Länsförsäkringars rapport, signerad av VDn för Länsförsäkringar Bank. I rapporten ingår ibland bostaden i sparkapital, ibland inte.
Naturligtvis måste man som hushåll dimensionera sin likviditet för att klara alla sorters problem. Det behöver faktiskt inte vara svårare än att skaffa sig en checkkredit (vilket man kan få gratis), så slipper man sitta på en lågavkastande investering.
Men detta gynnar ju inte banker och försäkringsbolag förstås.
Är börsen sparkapital eller investering? Enligt min mening är det mera att likna som sparkapital. Inte investering. Visserligen övertar man någon annans innehav vid aktieförvärv där ägandet av aktier är en investering i en verksamhet som ger utdelning och s.k värdetillväxt. Är köp av en obligation etc en investering? Nej, jag påstår att utlåning av pengar inte är en investering. Avkastningen på en aktie eller en låneförbindelse bör i princip likställas även om risken för värdenedgång är större för en aktie. Utlåning till ett företag är ju även det ett sätt att få avkastning av en verksamhet! Hur kan man resonera så? Jo. därför att flertalet människor som "sparar" i aktier inte har en susning av vad de "äger" eftersom de oftast köpt fonder. En investering förutsätter att en analys har legat till grund för beslutet att just investera. Aktivt deltagande i en nyemission är däremot mera att likna med att investera eftersom det handlar om ett eget beslut, också förhoppningsvis grundat på analys. Fondägande innebär inte sällan att fonderna pga likviditetsskäl tvingas sälja sina teckningsrätter om man inte väljer att göra omdisponeringar i fondportföljen. Aktiesparandet har blivit populärt inte minst för att det på senare tid(från 1984 till år 2000) slagit vanligt banksparande samt inte minst för att många människor påverkats av finansreklamens budskap att "känna sig" som investerare :), dvs för att göda bankkollektivets avgifts-lokomotiv.