Ränteavdraget visar sig orsaka högre arbetslöshet, då Riksbanken inte kan sänka sin styrränta reporäntan på grund av de svenska hushållens höga skuldsättning. Därmed får inte heller arbetsskapande investeringar hos företagen möjlighet till lägre räntor.
Stefan Ingves vill gärna se sänkt ränteavdrag, så han kan sänka räntan (Schibsted/SvD). Därmed skulle inte Kreditsvensson få möjlighet att ta ännu större lån i tävlingen om vem som kan skuldsätta sig mest för en bostad när räntorna faller, men övriga samhället skulle stimuleras och jobb skulle skapas.
Ett fullständigt logiskt resonemang. Som bekant är dessutom hela ränteavdraget enbart en subvention av bankernas vinster, då avdraget är större än det räntenetto som banken gör på Kreditsvenssons räntebetalningar.
Nu kommer förstås inte några politiker arbeta för sänkt ränteavdrag, men tanke är iaf god.
Om ni undrar varför det tog ett tag innan jag skrev ett inlägg, så innebär den akuta vargfaran lokalt att jag inte kan sitta vid datorn lika mycket som vanligt. Jag behöver hela tiden gå ut och se om jag kan få en härlig naturupplevelse med en riven fårbesättning!
48 kommentarer
Nu är ju inte räntan rekordhög precis!
LOs upprördhet i denna fråga rimmar dåligt med de avtal som slutits långt över KPI.
Förklara gärna vad som händer om lönerna stiger mer än inflationen i ett samhälle!(rationaliseringar krävs för att upprätthålla lönsamheten= färre jobb)
Jag tror där finns mer att hämta än på den 1% som LO vill se räntan sänkas med!
Sen vore det dock utmärkt läge att sänka skatten/avdragsrätten nu när räntan är låg!
håller med. Ett perfekt tillfälle att sänka avdraget om konjunkturen förbättras något!
Lönen kan stiga med inflation + produktivitet utan att fördela om (knapra på vinster, investeringar).
Rationaliseringar bör ske massivt.
Svensken är ju lite korkad som älskar sina jobb. Påminner ig när jag såg hur de donade i US på 80-talet, minimilönmexare gjorde saker som vi här hade maskiner till. Vi hade en automatiskt maskin-mcdonalds, två anställda rullade haket , annars bara servicetekniker, specialister som kan få flis! Manuell biltvätt fanns knappt, klart det var en maskin!
Det finns inte en svensk i service och byggjobb snart, förutom några som "måste" vara där, de andra jobbar för minimibetalt, ibland under svensk lön och ofta med lillskatten som man pröjsar om man jobbar under tre månader i landet, om jag nu inte missminner mig, tror den är 7%.
Jag tror också på massiva rationaliseringar. Det skapar en del politiska problem och en del behov av att folk skiftar livsstil, men det finns ingen annan väg framåt. Arbetslinjen är bara ett slags terapiverksamhet som man tvingar in folk i. Arbetsbefrielse är framtiden, vilket inte förhindrar att det kan vara ganska attraktivt att ha ett jobb också. Många vill ha något att arbeta med och arbetar man kan man unna sig lite mer saker som kostar pengar.
Kan du inte sitta i fårhagen och surfa trådlöst och skriva samtidigt som du vaktar fåren?
Appleprodukter tål inte regn.
Dessutom kuperad terräng utan wifitäckning och ingen 3G.
Har du inte vattenskydd till din ipad?
Då får du får skaffa 4G. 😉
Sorry kunde inte låta bli.
Skjut gräv tig… 😉
Leder inte hushållens lånekonsumtion till just konsumtion som ökar företagens-vinster (multiplikatoreffekten) som i sin tur finansiera fortsatta investeringar, som ger jobb så att Svensson kan låna mer? 🙂 lika logiskt resonemang.
Om företagen inte kan räkna hem en investering med dagens räntor, bör investeringen inte göras!
Jag tillhör väl dem som inte tror att ännu lägre räntor skulle göra annat än att stimulera investeringar i ännu mer ohållbara verksamheter.
En "värdig" investering ska utan problem kunna bära en "normal" ränta på 7-8%, annars så är det bara missallokering av kapital.
I agree och har gjort detta sedan 1995
din investeringsränta härleder du utifrån företagets avkastningskrav och inte ur räntan på lånet. Den blir bara en hävstångsvinst som avgör om du investerar med internt eller externt kapital.
Och jag antar att förr så var den siffran nog en 10-20%, siffran vad en investering måste kunna bära för ränta beror ju på vad kapitalkostnaden är och den är variabel.
Missallokering av kapital är ju isf att skicka pengarna till investeringar som baseras på en ränta på runt 2% (ie bolån).
kombinationen arbetskraftarbitrage, överutbud av lånekapital pga avreglerade banker(gränslös kapital) har skapat lånemarknader som distorserat priset på kapital med felallokeringar som resultat. Kina är ett skolexempel på missbruk!
@anonym; och vad händer när priset på kapital oundvikligen måste stiga som under 2007 och 2008 om inte centralbanken tvingades felvärdera samma kapital ännu mera? Allt handlar om lagen om avtagande avkastning som man försöker undvika. Mycket simpelt. Företagen som lånat och minskat sitt egna kapital(andel eget och lånat) får plötsligt stora omvända problem om marknaden för kapitalbildning fått råda.
bara idioter lånar till improduktiva investeringar(utan regelbunden avkastning(som guld)) när räntan är i botten. Däremot måste bankerna flerdubbla sin utlåning pga den sjunkande spreaden mellan in- och utlåningsräntan. Det är därför de säljer/marknadsför lån mer än någonsin när räntan faller. Bara för att fårket inte fattar poängen. Vad de i själva verket gör är att omfördela sparande till konsumtion idag vilket leder till sparande när räntan väl stiger. Därför kommer vi få problem och därför försöker centralbankerna bl.a hålla låga räntor tills "deleverage" ägt rum. Men det tycks inte funka så bra!
Poängen är lite att tillgången på kapital påverkar vilken avkastning som kommer krävas för att motivera allokering – det är inte någon konstant naturlag som säger att det kommer krävas 7-8%. Det finns dock flera faktorer (två åtminstonde) som gör att kapital allokeras mot bolån istf andra investeringar. Ena är som du säger att fårket är korkade, det andra är att ränteavdraget verkar som en subvention för bolån.
avkastningskravet påverkas som du säger också av marknadsräntan, självklart, eftersom osäkerheten i en investerings nettoinbetalningar påverkas av den marknadsränta som används som diskonteringsränta. Men i din egen kalkyl använder du förstås din internränta, inte bara marknadsräntan. Marknadsräntan bildar bara golv/tak som jämförelse för olika investeringars lönsamhet. Vem kan inte räkna hem en investering när nuvärdet av framtida nettointäkter skall värderas till 2-3% jämfört med 20%! Enligt Lars E.O. skall vi skapa jobb över tiden med minimala räntor och "bara" lånat kapital. Det behöver man inte vara företagsekonom för att fatta hur det slutar. Planekonomi nästa!
Oavsett om man skjuter till kapitalet själv eller får det extern så blir avkastningskravet beroende på dels hur stor tillgång på kapital som finns tillgängligt för investeringar och dels vilka alternativ det finns att investera detta kapital. Det bör rimligen vara de mest "lönsamma" investeringsalternativen som drar till sig befintligt kapital.
ja men med förbehållet att nämnda lönsamhet har olika utseende beroende på avkastningskurvan eller företagets långsiktiga strategi. En investering blir inte lönsam för företaget bara för att den är kortsiktigt lönsam. En (för)låg ränta ger tidsmässigt framtunga investeringar eftersom framtida nettoinbetalningar ger lägre nuvärde vid högre ränta. Företagets internränta är en funktion av bl.a företagets valda eller önskade kapitalstruktur vilket förstås även innefattar andelen eget/lånat kapital. Grundläggande investeringsteori alltså! När du pratar om alternativ så har trenden blivit att låna precis som för den vanlige konsumenten. Ju mer andel lånat kapital ju lägre avkastningskrav på internräntan. Självgenererande för kortsiktighet. Organisk tillväxt sker oftast långsammare och långsiktigt medan lånetillväxt premierar idag, inte imorgon!
tillägg till 13.32; Givet låg och sjunkande marknadsränta vid medvetet sänkt soliditet. Internräntan sjunker alltså snabbare vid ökad skuldsättning givet sjunkande marknadsräntor! Kortsiktiga investeringar premieras! Heureka!
Arbetskraftsarbitraget till Kina är ett utmärkt exempel som suboptimerar nationalekonomierna. Sunk-cost i balansräkningarna (nedlagda fabriker etc)samt flyttkostnaderna fick aldrig betydelse eftersom vinsterna från lönearbitraget var så stora redan från år 1 eller 2! Räntorna sjönk kraftigt tack vare centralbankerna från 2001 precis då Kina fick WTO-avtalet till stånd.
@Anonym; ang bolån så har det avreglerade banksystemet medfört att vanliga konsumenter är den målgrupp så betalar bankerna när företagen kräver allt lägre marginaler hos bankerna. Bolånen har blivit inte bara en kassako utan privatutlåningen är den faktor som ger bankerna utrymme för större risktagande i sin företagsutlåning…förutom att de spekkar med inlåningen. Vinsterna på konsumenter(som "aldrig gör konkurs") bildar basen.
Många idag vet inte att konsumentlån fram till avregleringen 1985 var hänvisade till finansbolag med betydligt högre räntor! Avregleringen har givit kraftigt lägre räntor och riskpremier. Något som våra "övervakare" inte tagit hänsyn till tycker jag!
Se möjligheter i st för problem.
Den här grabben anser att han fått 100 000 i bidrag, säkert mer än Du får för gutefåren…
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10972300.ab
-Det har varit genomförbart tack vare bidrag från länsstyrelsen. Totalt har jag fått ungefär hundra tusen kronor, säger Gunnar.
För de pengarna har han också kunnat köpa två pyrenéerhundar, en spansk ras specialiserad på att vakta boskap.
Är mycket tveksam till detta. Det är inte längre räntan som avgör tillväxten idag. Räntan har legat så lågt så länge att jag tror att beslut kring lån och investeringar har andra orsaker än räntan. För guds skull vi lever med en negativ realränta eller näst intill i marknaden globalt. Felet är att inte investeringarna sker hemma. Och det gäller många länder. Kapitalet söker sig till lättförtjänta inkomster, s.k felallokering pga för låg ränta under frö lång tid. Konsumenter drabbas av konsumtionströtthet med tiden. Inte ens lyx är alltid en drivkraft. Beteendet är en del av affärscykel-tänkande.
Så hur får man nu upp inflationen för att förändra folks tidspreferenser? När inte ens extrem lågräntor lyckas. Kanske det beror på skuldsättning och hur och var investeringarna sker!
och då skall vi vet att Sverige tillhör de länder som sent byggt upp sin skuldsättning.
Det är ett för lågt Grundavdrag som nu framöver skapar arbetslöshet.
De spanska byggarbetar som nu rör sig norrut kostar bara hälften av vad en svensk byggare kostar.
( Även om den siffran ifrågasätts hela tiden genom de olika, väldigt olika skattesystem vi har inom EU, så påstår jag ändå att det, minst, är så här)
Jag har redan hört folk på fältet uttrycka att de har en ökad kostnadsbörda ochnökad abetsbörda, utan kompensation, på minst 30% jämfört med något år sedan.
Ingen vågar ta i detta utan alla hänvisar till vad som sägs från högre ort!!
Jag har lärt mig att det jag ser runt omkring mig brukar stämma även med statistiken!
Om man räknar rätt!
Ränteavdraget, reavinstskatten, grundavdraget och kapitalskatten borde sänkas. Stoppa invandringen av människor från Långtbortistan och se till att de som inte fungerar här åker hem så fixar sig statens och kommunernas affärer. Om man inte är PK är det lätt som en plätt! Just do it!
Grundavdraget kan väl inte bli lägre…
18900kr per år får man tjäna skattefritt..
Om man fortsätter denna vägen så finns det snart, mycket snart, bara byråkrater kvar, ty alla andra är gästarbetare som skattar hemma vid…
Just så-men nu är vi PK!
Undrar varför en Grekisk farmare sköt på arbetskraft från Bangladesh?
Vad säger detta om vår samtid? "Race to the bottom" pågår!
svensken är "lyckligt" ovetande om vad som pågår…förutom de med depressioner för de har ett sunt och känsligt medvetande om vad som sker och är på väg att ske.
rttck: Så sant. Men å andra sidan liggger jag inte vaken för klimatets skull. Har ingen som helst klimatångest. Det är som att ha ångest över att solen ska sluka jorden en dag, eller att få en meteorit i skallen.
Räntan är så gott som borta redan. 30% av nästan ingenting, är lite mindre än nästan ingenting.Ekonomisk aktivitet och formell sysselsättning är bara bokföringsmått och handlar inte om hur verkligt välstånd skapas i ekonomin.
Och lycka till med försvret av dina (g(ulliga pets mot naturen!
Som så ofta bygger C inlägget på att husgudarna Reinfeldt, Borg och Ingves har överlägsen kunskap … och att dom använder den för att gynna svenska folket.
Inget kan vara mer felaktigt …
Hur tänkte du nu? Läste du öht inlägget?
Morgondagens rubrik – "Deckarförfattare riven av varg, försökte försvara sina får med pinne"
Det är olagligt att slå på vargen, så att försvara med en pinne är antagligen ett grovt jaktbrott, med åtminstone 3 års fängelse som påföljd.
Å andra sidan, blir du riven så behöver du inte bekymra dig om eventuella påföljder för ditt ohyggliga brott.
Handske på och telefonkatalog emellan, då blir det inga märken. Funkar på människor i alla fall.
Vargen har nog ätit sig mätt för ett par dagar så om den inte av misstag råkar ströva in i en hage så är det nog ingen fara förrän kanske i natt…
ränte-snurror inom riskcap är ett bra exempel på kortsiktigt arbitrage. Där jag bor har Carema redan sålt till Capio för att avkastningen redan är avskummad. Jag vet varför! Därför att befolkningstillväxten kommer att dröja lång tid. Carema tog över från Landstinget bara för 4 år sedan! Snabba cash!
kanske skall tillägga att det rör sig om öppen-psykvården och inte långvården som annars är en tilltagande kundkrets!
Men folk kan ju bli galna i större omfattning. Sen är det superlätt att dra in fina pengar på öppenpsykiatri, erbarmlig produktivitet, osäkerheten är enorm. Det kan drivas bra och seriöst men pengarna ligger inte i det, och de har inte haft pengar som offentliga heller, däremot ofta ideer som inte är direkt maximalproduktiva.
jo återbesöksfrekvensen är stark och styrbar i högsta grad. Därför genomfördes en prisreform ett par år efter att psyk-vården privatiserades. Taxan höjdes radikalt av borgarna men bara för psyket…:) Om det beror på ökat illamående eller längre behandlingstider låter jag vara osagt! Det råder däremot stor brist på både psykologer och psykiatriker. Kanske är det stafett-liga även här!
Är det verkligen bostadsbrist som ligger bakom prisuppgångarna eller är det en mix av ”jag vill ha det minst lika fint som alla andra” mentaliteten, låga räntor och rotavdrag? Det verkar som att allt fler använder bostaden som bankomat för att på så vis få råd att konsumera statusprylar och en möjlighet att leva i en fantasivärld. Skrev om det här igår, http://stabilekonomi.se/fran-koja-till-slott-svenskarnas-skulder/
Jag har svårt att tro att det inte skulle komma ett bakslag för eller senare, amorteringskrav borde vara en självklarhet redan idag och kanske är det ett av de bästa sätten för att få folk att tänka efter innan de skuldsätter sig allt för mycket.
Jag tror det är flockmentalitet, för många gör samma sak samtidigt.
Vi kanske kan kalla det ekonomisk monokultur, en del resurser blir överutnyttjade medan andra blir ignorerade. Konsumera fritid är definitivt ignorerad just nu.
Ceteris paribus, allt annat lika. Men räntorna för bostadslån är omkring 40 % högre i Sverige än i Finland nu (källor Compricer och Kauppalehti). Jag vet inte hur höga räntorna är i andra länder. Svenska riksbanken håller också en högre styrränta, så det bör vara finanspolitikens uppgift att hålla nere skuldsättningen, till exempel genom fastighetsskatt och, som sagt, inga skattesubventioner till lån.
Försök fånga in vargen och släpp ut den i nackareservatet. Kan komma att ändra stockholmarnas syn på ulven.