Valdemar Atterdag, det femte kapitlet i Midvintermörker, utspelar sig mellan ca 11:15 och 13:00.
Med sina exakt 100 sidor (i pocketutgåvan sidan 106 – 206) är det ett centralt kapitel i boken, där tempot höjs rejält. Jag hade inte skrivit färdigt kapitlet vid bokmässan i slutet september 2009, då jag gick runt med manuset på en USB och fick det upptryckt gratis i några vita exemplar i någon monter.
Återigen kan jag upprepa att Neal Stephenson är en inspirationskälla vad gäller action, och jag försökte här skriva en hundrasidig actionsekvens. Problemet var bara att sedan höja tempot ytterligare i efterföljande kapitel och sedan lugna ner sig lite i ett kapitel innan tempot skulle höjas inför bokens upplösning och sista tre kapitel.
Även om Valdemar Atterdag inte är mitt personliga favoritkapitel i Midvintermörker, så är det ändå centralt för boken.
Det finns viss, befogad, kritik mot för detaljerad ordergivning med start i Valdemar Atterdag. Samtidigt är det fullt möjligt att följa handlingen i boken om man sitter med Lantmäteriets terrängkarta i 1:50000. En del riktiga hardcore-läsare vet jag har rent av suttit med terrängkarta och oleat och fört lägesbilder över utvecklingen, baserat på signaltrafiken och andra uppgifter. Detta verkar ha skett tillsammans med ljudboken, som ju lämnar händerna fria att följa med på kartan.
Jag valde iaf denna form för att representera handlingen. En del kan kalla det för stilism. Det handlar om att konsekvent och stenhårt bara beskriva vad enskilda personer ser och hör. Även om jag som författare har en tydlig bild av vad som pågår, så är det inte säkert att karaktärerna i boken har det. Sådan är också verkligheten – man har inte en Hollywood-överblick i verkligheten, även om jag försökt göra det möjligt att följa med i handlingen. Men den som inte hänger med gör inget fel och är inte dum i huvudet.
Valdemar Atterdag skrevs färdigt hösten 2009.
1 kommentar
Go fortsättning och tack för dessa inlägg. Jag håller på och lyssnar igenom ljudboken från CDON och är på fil 26/38. Tyvärr är många filer avhuggna i slutet så man missar lite, men det är inte många meningar tror jag. Spännande läsning/lyssning och extra kul för oss som gjort lumpen att återuppleva lite militärminnen genom händelserna och jargongen. Det kunde man ge sig den på att någon ohederlig mäklare skulle stryka med också, ha!