Schibsted/SvD uppmärksammar bostadsbubblan i en artikel idag.
 |
| Villapriser, BNP, disponibel inkomst och KPI
Klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar har stigit ännu mer från alla jämförelsemått |
Bland annat uttalar sig en professor som säger att “vi kan inte slå fast att det är en bubbla”.
Tjena. Professor är en forskningsadministrativ titel, som innebär att man är duktig på att söka forskningsanslag och inte kan stöta sig med dem som lämnar dessa anslag.
Det spelar ingen roll hur man mäter – KPI-inflation, BNP, disponibel inkomst. Vi har en bostadsbubbla. Sedan ingår det i själva anatomin hos en bubbla att den måste förnekas och att även de mest normalbegåvade professorer inte kan se verkligheten. Däremot finns det en lång rad mer begåvade experter som ser verkligheten, inklusive andra professorer.
På annat håll får man nu gratis leasing av en Jeep Wrangler i två år om man köper ett klubbmedlemskap i ett bostadsrättsradhus i Tullinge. Inte alls ett tecken på en allt desperatare bostadsmarknad, nejdå, inte alls.
Enda anledningen till att bubblan inte kraschat (än) är att de rekordbelånade svenskarna än så länge inte måste amortera på sina skulder och att obelånade svenskar ger skattebidrag till de belånade via ränteavdragen. Svenskarna är minst skuldfria i EU och svenskarnas privata skulder har dubblats som andel av BNP det senaste decenniet. EU-kommissionen är dock på saken och kräver att vi inför amorteringskrav och/eller rent av tar bort ränteavdragen. Vi vill ju inte förlora inflytande i EU, så det kommer nog rättning i ledet från svenska regeringens håll framöver, även om man måste se till att det är en myndighet, rimligtvis Finansinspektionen, som genomför det hela för att politikerna skall kunna två sina händer och säga usch och fy så man inte förlorar väljare.
Viktigt att komma ihåg är att priserna på villor nu dyker i landet och har fallit upp till 11% regionalt på 12 månader. Det råder inte alls längre någon hetsig upp, UPP, UPP! Det är bara klubbmedlemskapen i skuldsatta bostadsrättsföreningar som inte börjat dyka än.
Nej, vi kan med säkerhet slå fast att det är en bubbla. Vad man inte kan slå fast är när den spricker. För villor sprack den 2011. Återstår att se när smällen kommer för klubbmedlemskapen.
25 kommentarer
Man kan undra vad det är för data professorn använt för att komma fram till sina slutsatser. Min första bostadsrätt köpte jag 94 i stockholm och då var räntan 12% om jag kommer ihåg rätt. Fick ta över ett "fantastiskt" 10-årigt lån på bara 8,5%. Några år senare var det inte lika fantastiskt…
Vad jag försöker komma till är att räntan styr väldigt mycket av priset och det vore intressant att se ett diagram där index är satt det år då räntan var nere på under 5%. Om räntan redan -98 var på den nivån så är det mycket helium i bubblan.
En trolig förklaring till varför bostadsrättsföreningarna håller emot än så länge tror jag har och göra med att det dels är färre som har pengar på banken och kan hysta upp en större summa för att få låna (desperata ungdomar som försöker skaffa bostad). Men även folk söker sig till områden där man inte är lika beroende av bil. Det kostar allt mer att transportera sig i eget fyrhjuligt fordon.
11 procent på tolv månader. Är det en spräckt bubbla med "lagom" pyspunka?
Hur många procents nedgång på, låt säga, ett år ska det vara för att kallas en smäll?
Bubblor spricker ju vanligtvis inte, de smäller.
Stor skillnad på konsekvenser vid en smäll jämfört med en pyspunka över flera år.
Amorteringskrav och räntenivå mest avgörande.
OT – Nokias alternativa väg
Jag läste http://www.svd.se/naringsliv/inget-slut-pa-elandet_7276715.svd
Jag är en simpel derivathandlare så detta ligger utanför mitt kompetensområde, men Nokias nuvarande affärsstrategi låter svag.
Nokia har gått ner mycket och på kort tid, ett episkt fall.
Vilken väg ska de välja?
Tillverka billiga dumbphones är bara meningsfullt om man samtidigt breddar ut till brödrostar och ventilgummin.
Att tillverka smartphones med Microsoft Windows Mobile 8, 9 osv ger en kort respit, som tillfälligt kan göra att aktien studsar uppåt, men i det långa loppet så blir detta ett master-slave förhållande likt det vi ser idag bland pc-tillverkarna.
Att ha någon mellan sig och slutkunden är och förblir ett spel om marginaler.
Att satsa på Android är att satsa halva företaget på ett annat företags löften om kontinuitet.
Kvar återstår Apple. Apple som mer och mer liknar Amazon, som i sin tur mer och mer liknar Apple.
Apple med sitt expanderande tjänsteutbud och insteg i online retail.
Amazon med sin expanderande hårdvarudel som Kindle e-reader och Fire surfplatta.
Nokia behöver sikta mot den punkt där Apple och Amazon möts om några år. Då tänker jag närmast på deras strävan att vara en central hub för tredjeparts försäljning. Apple tar nu en procentsatts på all tredjeparts handel som går genom deras online store. Vad hindrar Apple från att expandera detta till fysisk varuhandel, som t.ex. ett avtal med Wall Mart för gratis hemleverans av dagligvaror, mot att Wall Mart blir den enda mataffären i online shopen?
Även om Apple inte får betalt för detta så blir det ett starkt försäljnings argument för deras paddor och telefoner om erbjudandet blir exklusivt under garantitiden.
Apples väg dit är genom teknikintegrering, Amazons genom volym och kostnadskontroll av logistik.
Tredjepart – Apple teknikintegrering – slutkund
Tredjepart – Amazon logistik – slutkund
I Amazons fall så är huvudspåret idag logistik, men kommer kompletteras mer och mer med teknikintegrering.
Nokias fall är lättare att förstå om man inser att Elop fortfarande jobbar åt Microsoft. Billiga lågpristelefoner är inte relevanta för Microsofts smartphoneintressen och kastas därför bort. I slutändan kommer Nokia att bli totalkvaddat genom Elops trägna arbete och dess patentportfölj kommer att kunna köpas upp till bottenpris av Microsoft som då kan lansera sin egen smartphone.
Det har aldrig handlat om att Nokia skall "överleva". Nokia höll på eller kanske var Microsofts farligaste konkurrent med tanke på deras stora satsningar på öppen källkod. Utvecklingsmiljön Qt växte sig starkare och starkare och samtidigt som mobilers operativsystem växer in vanliga datorers marknader samt lockar till sig mängder av utvecklare var Microsoft tvungen att stoppa det.
Man placerade en trojan i bolaget, gissningsvis genom att dels påverka andra i styrelsen, kanske köpa en del aktieposter i bolaget. Denna trojan har sedan haft till uppgift att först skapa så mycket förtroende att man haft tillräckligt många som följde med när man slår till och sågar sina egna produkter (alla som använder öppen källkod).
Personligen tror jag att när alla efterspel mm är över för Nokia kommer att konka. Då kommer det att lagstiftas mot sådant här. När aktieägandet är så utspritt kan styrelser göra lite som de vill utan att någon sätter ner foten och stoppar dumheterna. Mängder av personer har förlorat massor av pengar på kriminellt beteende
Amazon may launch a smartphone in Q4 2012: report
http://www.reuters.com/article/2011/11/18/us-amazon-research-citigroup-idUSTRE7AH1CF20111118
T
Hur ska de göra?
Legotillverkare
Första steget bör vara att följa en annan eftersläntare i spåren, AMD, och separera tillverkningen till ett fristående företag som också tillverkar åt konkurrenter. Detta gäller både handhållet och nätverksdelen. Tillverkningen bör flyttas dit det är billigast, i EU Bulgarien, i NAFTA Mexico, i Kina dess västra låglönedelar osv.
Detta bör göras skyndsamt medan skalfördelarna fortfarande finns kvar.
Plattforms designer
Andra steget bör vara att dela resten i två delar, där ena delen blir
till ett rent kunskapsföretag med egen mjukvaruutveckling (tänk Microsoft) och hårdvarudesign (tänk ARM).
Visst har dom haft egen mjukvara, men det var innan man insåg att framtidens telefoner inte har knappar. Där körde Nokia fast i samma lergrop som RIM.
Denna del bör liksom hårdvarutillverkningen sälja, i det här fallet mjukvara och hårdvarudesign, till konkurrerande företag.
Mediecentriskt varumärkesbyggande företag
Den andra delen, den enda delen som behåller namnet Nokia, bör ängna sig åt estetisk och ergonomisk design, marknadföring och distribution av hårdvara d.v.s. handhållet och nätverksdelen, där den senare också behöver kundanpassas.
Det är denna del som bör stå för det tredje steget vars uppgift blir att försöka hitta den diffusa och rörliga plats som förenar slutkunders vardagstankar med deras plånbok.
Apple med sina appar kunde, kan Nokia outapp Apple?
För att skapa förtroende bland konkurrenter så kan nya Nokia inte ha en ägarandel i legotillverkaren och plattforms designern.
Det är ingen tillfällighet att mjukvaruföretaget Microsoft misslyckats med de flesta hårdvarusatsningar, undantaget X-box, som till stor del blev lyckad p.g.a. spelen (mjukvaran) som är knutna till den.
Nokia såg tidigt potentialen med smarta telefoner och gjorde tafatta försök, men misslyckades, enligt min mening för att deras företagskultur är hårdvara.
Separation behövs för att skapa en ny identitet, en programmerare jobbar hellre i ett mjukvaruföretag där h*n är kung, än ett hårdvaruföretag där h*n ombeds hämta kaffe åt kretskort montörerna. Den medföljande volymökningen som härör från försäljning till konkurrerande företag, kommer leda till marginalförbättringar som kan investeras i forskning och rekrytering.
Vi lever i en tid när de största tillverkningsföretagen inte är tillräkligt stora för att konkurrera prismässigt med legotillverkare, samtidigt är de så stora att de blivit rigida och långsamma. De appar illa med verkligheten.
Vägen från bildäck till att bli störst inom mobiltillverkning skedde i en långsammare värld, där strategiskt och långsiktigt tänkande belönades.
Detta gäller fortfarande, så länge någon fruitarian inte tänker en ny tanke.
Klickbar länk
Man kanske ska köpa Nokia som en lott i september?
Klickbar länk
Welcome to the party – And there's Bubbles! 🙂
Kanske dags att damma av en liten melodi för framtida bruk?
http://www.youtube.com/watch?v=xxwsca4Y8-k
"Galenskaparna & After Shave – Imorgon kommer säkert krisen"
Bullseye… +3
Du borde skriva mer om viktiga saker som intresserar gemene man istället för detta trams. Som könsneutrala toalettbesök.
Bostäder är orimligt dyra i Sverige. Det är väl det som är bubblan? Men för att den ska brista måste ekonomin drabbas av otrevligheter, som slänger grus i maskineriet. M.a.o. det måste uppstå en situation där en kritisk massa måste sälja sina hus. Där är vi inte idag. Men jag vet att det kommer otrevliga nyheter från ett stort företag i sommar. Och i kombination med nedläggningar av Södertälje och mycket annat, så kanske det är början på vad som kommer…
Det är ju inte aktiebörsen vi snackar om – folk kommer ju inte gå ur sina positioner och bosätta sig i en papperslåda den dag de ser att maarknaden viker. Sålänge det inte är stor andel av affärerna där säljaren är under tvång så är det rätt väntat att priskorrigeringen kommer att ske i ganska maklig takt.
När skuldkrisen i Europa slår till på allvar kommer det att påverka arbetsmarknaden här hemma. När den välavlönade tjänstesektorn i våra storstäder börjar märka av arbetslöshet kommer det att spilla över på bostadsmarknaden. Det är alltid några procent som alltid måste sälja sin bostad. Det kan vara ändrade familjeförhållanden, nytt arbete på annan ort, arbetslöshet mm som tvingar folk att sälja sina högbelånade bostäder. Det räcker med dessa få procent som måste sälja + att det saknas nytillkomna på bostadsmarknaden som kan/får låna dessa hutlösa summor som gäller på bostadsmarknaden idag.
Kom ihåg 90-talet.
Fallet på 90-talet skedde under loppet av två år, om man vill kalla det för pyspunka eller en sprucken bubbla får väl var och en ta ställning till.
Det räcker med att köptrycket avtar för att priset skall så småningom återvända till normala nivåer – hur lång tid det tar beror på om och hur pass säljtrycket ökar.
Naturlig logaritmisk tillväxt av oro kommer att accelerera den negativa spiralen på marknaden. Vi ser redan nu betydligt fler tecken i kvällspressen och generellt hur allt fler börjar inse att detta varit en lång och påkostad fest. Kreditåtstramningen ser definitivt till att priserna inte kommer att fortsätta uppåt. Då kan man säga att samtliga som "kommit in" (belånat sig långt över sin amorteringsförmåga och egentligen inte äger någonting) nu är "inlåsta" på marknaden.
Så långt är allt bra, och så länge som ingen behöver flytta infinner sig förnekelsen före stormen och marknaden går kräftgång. Det är t.ex. många som vägrar sälja i dagsläget trots att de annonserat ut bostaden just eftersom de inte får det drömbelopp de så länge eftersträvat och räknat med att få och dessutom behöver för att täcka upp den där extra belåningen som gjordes i samband med värdeökningen, vilken gick till en ny bil som är hälften så mycket värd idag, lyxrenoveringar som även de tappat kraftigt i värde, några nya datorer och iPhones, en ny 48-tums Samsung LED-TV, samt ett antal semestrar till Thailand.
Frågan är dock hur det blir när man verkligen måste sälja. Dvs när förhållandet går i kras, barn tillkommer eller flyttar ut, när det nya arbetet ligger för långt bort eller man rentav blir av med arbetet, eller när banken kommer och knackar på och begär in mer amortering och mer ränta än vad den/de belånade förmår betala. När det nu också är på tal om vår underbara räntesubventions bortgång… Det är en otäck tid att vara högt belånad när nu kostnaden för allt kapital går upp i samband med ökade risker.
3-4 miljoner i lån. Alla vet att värderingarna är uppblåsta. Givetvis kommer personen/familjen som tvingas sälja till ett lägre pris framöver också tveklöst att kräva samma sänkning i utgångspris hos befintliga objekt som finns tillgängliga på marknaden. Två parter måste i det läget båda sälja och flytta, och det är självklart att priskorrigeringen sker då. De kan då heller inte få samma förmånliga lån som de hade tidigare, vilket är ytterligare en effekt som tillkommer. Bankerna kommer att ta tillvara på varje chans att göra villkoren ännu surare än de var innan bostadsbytet. Successivt och likt tidiga symptom av en rejäl förkylning, kommer bankerna att smyga sig på och äta upp allt vad köpkraft och "det lilla extra" heter för alla belånade.
När detta verkligen sker på riktigt, och inte bara i liten skala som nu, så kommer även vi i Sverige att få se fantastisk statistik från SCB. Bostadsmarknaden i Sverige har i nästan två decennier byggts på samma principer som alla tidigare bubblor gjort på börsen, dvs helt utan rationalitet och med adaptive expectations assumptions (se behavioral economics). Utan tillförseln av HÖGRE kapitalinsatser (Förstagångsköpare + MER i belåning) så spricker ALLA bubblor till slut.
Vad som blir mest löjeväckande i debatten om bostadsbubblan är när diverse insyltade individer yttrar sig om att man köper bostäder för att "bo i" och inte för att "investera i". Jag vet nämligen inte själv hur många j***a gånger jag hört individer som gång på gång påstår att de just precis "investerat" i sin bostad och tagit på sig ett stort och ohälsosamt lån för att de anser sig kunna sälja med vinst. "Man kan ju bo gratis och låta värdeökningen betala på lånet och hyran"…
Ännu mer löjeväckande och vad som börjat poppa upp mer och mer är det rentav billiga argumentet om att inflationen äter upp skulderna. Det är nästan att jag rentav önskar en 10% inflation för att de med lån skall få se hur det är att behöva betala 16% i bostadsränta på sitt 70-talshus för 3 miljoner. Kort och gott… Inflationen kommer inte att hjälpa någon, och banken, precis som kasinoägaren, vinner alltid!
Varför ska vi tro på en bloggare som dig cornucopia, men inte på en professionell forskare?
Du tror för mycket på dina egna teorier och nu är du i förnekelsefasen. Detta är något du självklart inte ens kan erkänna till dig själv (första steget i förnekelsefasen).
Det du nu kommer göra är att småle åt detta meddelande, men det du bör veta är att det endast är en försvarsmekanism för att kunna behålla din skeva världsbild.
Du har nu två val: 1) Fortsätt tro att det är fel på verkligheten.
2) Erkänn att det är dina slutsatser det är fel på.
För att om du läser vad forskaren skriver så inser du att det är frågan om ett klassiskt fall där man kommer till olika diagnoser för att man använder olika definitioner. Det står ju klart att professorn påpekar att priserna är omotiverat höga och en korrigering är att vänta.
Det är ju ganska underhållande att Cornu blir så upprörd när någon uttrycker oro över situationen, och kallar honom köpt, bara för att personen i fråga inte är 100% säker på att vi har en boprisbubbla 🙂
100% säker kan man för övrigt aldrig vara förrän i efterhand, när det redan är för sent.
Regionalt har priserna stigit 10% också…
Det känns som det är lite väl tidigt att hävda att "bubblan" sprack för villor 2011. Exempelvis så har omsättningen, trots vad som hävdas i denna blogg månad efter månad, inte alls sjunkit nämnvärt, om alls. Villapriserna sjöng visserligen under 2011, men med tanke på att nästan hela fallet återhämtades under 2012 känns det ju inte direkt som en "sprucken bubbla".
Nej, jag tror allt att vi får vänta ett tag till innan rean infinner sig…
(Ja, jag är medveten om att uppgången 2012 passar in i "tjurfällemallen", men det måste då vara den 37e tjurfällan under denna bubbla… Exakt samma mönster, på riktigt dessutom och inte bara i någon bloggares fantasi, hade vi exempelvis 2 gånger under 2007-2009. Så jag anser fortfarande att det är för tidigt för att uttala sig om att den här gången är det minsann kört!)
Hos oss gick klubbmedlemskapen åt ganska fort förr. De senaste månaderna har vi inte haft en enda ny medlem i föreningen. Däremot har vi bostadsrätter som legat ute för försäljning i närmare 1 år nu.