Nu skall vi prata mångkultur.
Nej, inte invandring. Utan biologisk mångfald i jordbruket. Så sorry, alla haverister som tror att frånvaron av att diskutera något är en åsikt.
Tänkte illustrera det hela med två enkla foton. Den ena från en betesäng i vårt ena utskifte, den andra 10m längre bort hos grannens betesäng. Fram till 1937 var det rent av samma fastighet och den ena ängsmarken är bara en förlängning av den andra.
En mark drivs med sk rationellt fossilbruk, och flera gånger om året körs sk betesputs när betesdjuren är klara, en sorts enorm gräsklippare som hackar ner eventuella ojämnheter och sådant som djuren ratar. Naturligtvis sker betesputsningen med en fossilt tankad traktor. I den andra hagen betas marken enbart, inga traktorer kör och det är sk irrationellt gammaldags jordbruk som gäller.
Varsågod att gissa vilken som är vilken. Fotona är tagna 10m från varandra, samma jordmån, olika ägare och olika brukningsmetoder.
I det rationella fossilbruket behöver man köra 5km för att betesputsa en hektar mark om det nu är en 2m bred betesputs. Säg att det drar fyra liter milen och sker tre gånger per säsong. Det blir 6 liter fossil diesel. Produktionen av biomassa är antagligen ungefär den samma som i det irrationella jordbruket, men kvaliteten blir kanske sådan att kräsna djur äter mer och därmed ökar primärproduktionen av kött. Eller så kan man hålla fler hobbyhästar per hektar om det är en hästgård.
Nu skall jag erkänna att jag bränt av 1-2 dl fossil alkylatbensin ungefär vart annat år i den irrationellt mångkulturella hagen för att slå bort lite sly som står utanför hagen och med tiden annars belastar rovdjurselstängslet. Men det är iaf möjligt att göra med en hederlig röjyxa (tänk machete) om man inte vill ha fram röjsågen, men röjyxa ger en rejäl snedträning av högerarmen kan jag intyga…
När effekterna av peak oil börjar slå till på allvar så återstår att se om det blir en tillbakagång till den irrationella mångfalden med betesmarker vars artrikedom mäter sig med regnskogens när man ser till antalet olika växter och insekter, eller om sådana marker överges och får växa igen när småbrukare och hobbyister ger upp och kvar blir bara subventionerade storbruk där man via olika snedvridande subventioner kan fortsätta få tillgång till allt dyrare fossilt bränsle.
Vitsippor är inte den enda blomman på den irrationella marken, men det är så här års som skillnaden blir som tydligast.
Det är den irrationellt mångfaldiga betesmarken som för övrigt hotas av vargen när småbrukande jordbrukare, ofta fårägare, ger upp och kapitulerar inför ulven. Inte heller ökar den biologiska mångfalden i skogen när vargen käkar upp älgarna, för då får skogsbolagen frikort att odla sina monokulturella tallplantage och inte bara monokulturella granplantage.
För er som bor i äldre villor, gärna lantligt, så kan jag rekommendera att strunta i att klippa gräsmattan en säsong och bara slå den 2-3 gånger med lie över sommaren. Så skall ni få se att ni har vitsippor i er gräsmatta efterföljande vår. Det fungerar förstås inte för nybyggda villor där jorden är inkörd med lastbil, men på gamla marker så finns nog sipporna där. De gillar bara inte att man klipper gräset. Vår egen gräsmatta ser så här års ut ungefär som vitsippeängen ovan, och vi slår gräset på gräsmattan 2-3 gånger per år och gör till löshö, förutom en del mindre lek- och sällskapsytor där gräsklipparen får vara framme. Men så tappar man också rätt snabbt räkningen på antalet vilda blommor som växer i den äng som tidigare ägare kallat gräsmatta.
Angående irrationellt mångfaldigt gammaldags småbrukande så är det fullt möjligt att än idag få lönsamhet i detta, rent av leva på det. Men då får man köra hela vägen. Har t ex läst i tidningen Småbrukaren om något par som levde på 20 hektar mark och kor. Man körde slåtter och löshö för vinterfodret, alltså inte ensilage. Inte ens höbalar, utan löshö. Allt för att minimera antalet maskiner och med det kapitalkostnaden. Problemen infinner sig om man försöker bedriva modernt maskinkrävande jordbruk på för små arealer, vilket blir svårt att få lönsamhet i för heltidsinkomst. För moderna rationella metoder behöver storleken på jordbruken vara lite större. Och då sker mer och mer av jobbet åt banken för att betala räntorna på maskinparken och för att betala bränslet.
12 kommentarer
Kan du inte sluta gnälla på vargen och förlika dig med tanken att i ditt framtida samhälle kommer vargen ändå ha övertaget. Men vem vet, kanske det finns batteridrivna snöskotrar i framtiden. 😉
För övrigt intressant läsning. /Mats
Tja jag föredrar kortsnaggad gräsmatta hemma, den biologiska diversiteten i form av mygg och småsve blir aldeles för obehaglig i högt gräs och pestecider är lite väl häftigt för några vitsippor i gräsmattan.
J.K Nilsson
Enligt en bonde jag känner är det stor skillnad mellan ekologiskt bruk och fossilt, detta vill inte södermalms kärringarna höra tror jag. Sist vi bedrev ekologiska bruk svalt folket vid missväxt, nu är vi över 9 miljoner och folk tror att vi ska klara oss fint.
Livet kan gå vidare som förr utan olja! Bara att kasta upp lite vindsnurror, men inte på södermalm!
I det framtida samhället är det ingen som bryr sig om vargen. Den kommer snabbt utrotas. Vargkramarna lär få andra saker att tänka på.
i den irrationellt mångkulturella hagen för att slå bort lite sly som står utanför hagen och med tiden annars belastar rovdjurselstängslet…..
Kunde du inte fâ bort slyet med hjälp av ett par inhyrda getter som ekologiska maskiner ?? Ta in dem pâ natten och mjölka dem sâ kan du göra fransk färskost, Sâ gör fransmännen och det är görgott !
Gammlemor utanför Paris
Har man 20 ha eller för den delen en liten gård på 100 ha är det smartaste sättet att minimera kapitalkostnaden att dela maskiner med grannarna eller hyra av dem.
Det här var intressant – mer sånt!
/LC
Vitsippor är vackert, men kallas bland oss betesmarksbiologer för ängarnas liksvepning – första tecknet på en begynnande igenväxning.
Du har lite för lågt betestryck för att få fram några betesmarksväxter. Du närmar dig det som kallas den älskliga fasen – dvs i övergången från en välbetad mark till en skogsartad mark så har man under en tid kvarstående växter från den öppna fasen och tillkommande växter från den kommande slutna fasen. Forna tiders naturvårdare såg detta stadium som stabilt och försökte bevara det – men det är så gott som hopplöst – det slutar alltid i igenväxning, även om detta på magra marker kan ta väldigt lång tid. Ett gott råd är att byta hage med grannen under en period – hästarna äter fårens rator och vice versa – så blir det välbetat i bägge hagarna utan en massa betesputsande.
Naturvårdsverket har en bra serie om hur man sköter betesmark på traditionellt vis – mesta möjliga biomasseproduktion med minsta möjliga fossil insats.
20:37. Hjälper kanske att 50% av hagen är ekskog även om fotot är från den EU-godkända delen.
Bra idé med bytet med häst, något som tänkts på, men vi har tyvärr en del stenmurar där hästar tydligen kan skada sig.
Anledning till lågt betestryck är utskifte. Pga predatortrycket (mest räv, även om vi hade varg i vintras, och lo lunkat förbi) vill jag inte flytta lamm till ett utskifte förrän de är minst två månader gamla, vilket innebär att betet i den hagen börjar i slutet juni – början juli. Sedan blir det 2-3 vändor totalt, men när första betet sätter igång så är den … välvuxen.
Lite synd, då den som södersluttning är den grönaste av våra hagar och den första fåren borde släppas på. Men det var det där med utskifte och önskan att hålla stenkoll på lammen. Plus att flytta flocken 500m kräver lite mindre förvirrade lamm än de är de första veckorna.
Träning är alltid bra. Dock decentraliceras den lämpligen emellanåt från naturliga machete-armen, till huvudet och vänstran. Förutom koordinationsträning får huvet då träning på ett mer filosofiskt plan. Är det viktigt, som människa, att jämt vara effektiv?
Det svenska landskapet är format av komular – eja vi kunde få tillbaks dem. Är skiftet för litet för att ta in inhyses stutar? – kombinerat med icke EU-anpaasat skogsbete.. 😉
Kan du inte plantera ut Hagtorn eller Slånbär som viltstängsel? Det tar väl ett tag men när de är täta nog så har du både skydd och goda bär.