Det finns en generell och oinsatt tro att de enda som kan bygga ut och hantera infrastruktur i Sverige är staten eller jättelika företag med partiella monopol, t ex inom telekommunikationer. Men det är förstås fel. Det finns nämligen en lång och småskalig tradition av lokal privat samfälld infrastruktur i Sverige, sk samfälligheter. Dessa samfälligheter både styrs och sköts lokalt, och kan ha gjort detta i hundratals år. Brukar i fastighetsbeskrivningar kallas för GA, gemensamhetsanläggning. Kopplingen är till en fastighet, och kan inte överlåtas eller säljas annat än tillsammans med hela fastigheten eller avstyckningar.
Historiskt har man haft samfällda grustäkter, sandtäkter, torvtäkter, vägar, vattentäkter, kvarnar, bryggor, hamnar, brunnar, avlopp, betesmark, handelsplatser etc. I det jaktlag jag jagar med finns t ex en gammal samfälld (och numera övergiven) kvarn där lokala bönder malde sin säd förr i tiden. Samfälligheten kvarstår och ett stort antal fastigheter har fortfarande andel i den lilla biten mark med resterna av en kvarngrund runt en bäck.
Ett exempel på en karta nedan är gamla torvtäkter runt en sjö. Improduktiv skogsmark kunde ofta bli samfälligheter under skiftesreformerna. Ville ingen ha marken, så fick ett stort antal fastigheter samfällt äga den, men i nedanstående exempel rör det sig om gamla torvtäkter.
Just dessa löstes in av en markägare härom året, vilket krävde en utredning och förrättning från Lantmäteriet som gick på uppåt 100 000:- kronor och resulterade i att ett 30-tal andelsägare fick några tusenlappar var för den mark som är markerad med “S” för samfällighet ovan.
Men det finns på sina håll samfälligheter som drivs vidare i föreningsform. I mitt närområde drivs t ex fortfarande en gammal sandtäkt i samfällighetsform via en aktiv förening med hundratalet andelsägare.
På sina håll existerar det även samfällda brunnar, där flera fastigheter delar på vattnet från en brunn, och det finns även samfällda lite större avloppsanläggningar här och var. Privatägt, privatfinansierad VA-infrastruktur alltså. Bryggor är inte helt ovanliga exempel som fortfarande drivs som samfälligheter.
Men den allra vanligaste formen av aktiv samfällighet i Sverige idag är vägföreningar, av vilka det finns 1000-tals. Det innebär att de fastighetsägare som har andel i vägföreningen själva finansierar och via föreningsdemokrati beslutar över den egna infrastrukturen. Visserligen får vägföreningar generellt bidrag från kommun och Trafikverket, men det skall ses som ett skatteavdrag för andelsägarna. Andelsägarna betalar ju precis samma kommunalskatt eller trafikskatt på sina bilar som alla andra, men får inte kommunal drift och underhåll av vägen, eller för den delen från Trafikverket. Så man får i praktiken tillbaka en del på skatten för att hantera egen drift, underhåll och investeringar.
Och det är inte bara små grusvägar som drivs privat i vägföreningsform. Vägföreningar med lite högre täthet bland byggnaderna, t ex fritidshusområden, kan ha råd med oljegrus, vilket för det otränade ögat ser ut som asfalt. Och på många håll så finns det fortfarande vägföreningar i våra mindre, rent av halvstora, tätorter. Vägföreningar med egenfinansierad riktig asfalt alltså.
Skall jag ta några exempel på rak arm i Västsverige kan man nämna gräddhyllan Särö, med Särö Vägförening. En stor del av vägarna i en av Göteborgsområdets dyraste bostadsorter är alltså privatägda och privat drivna. Ett annat exempel är centralorten i Göteborgs kranskommun Härryda, gräddhyllan Mölnlyckes Mölnlycke Vägförening som driver 14km asfalterad väg i Mölnlycke tätort. Men det är inte bara dyra gräddhyllor som har privata vägar. Vi kan t ex titta på Veddige i nordöstra Varbergs kommun, en ort där många pendlar till närliggande Ringhals. Där hittar man Veddige Samhälles Vägförening som driver 15 km väg på orten, och i dagarna tar över delar av gamla riksväg 41 från Trafikverket, som byggt ny väg förbi orten. Veddige Samhälles Vägförening har för övrigt även ansvar för ett antal lekplatser, vilket också visar att allt inte måste vara kommunalt här i världen. Driften av dessa är dock utlagd på Varbergs kommun.
Det visar med all tydlighet hur privat och småskalig drift av lokal infrastruktur på många sätt inte går att särskilja från statlig eller kommunal infrastruktur. De flesta besökare eller förbipasserande har ingen aning om att vägarna de kör på i själva verket är privat finansierade.
Faktum är att det även skulle fungera med vägnätet på landsbygden, åtminstone fram till länsvägar och riksvägar, vilka kanske är lite överambitiöst att driva som samfälligheter. T ex skulle alla fastigheter som använder ett visst vägnät för att ansluta till länsväg eller riksväg kunna ha en samfällighet som driver det lokala vägnätet. Naturligtvis med skattereduktion i form av tillbaka på trafikskatten som istället går till samfällighetsföreningen.
Därmed skulle lokala behov kunna tillgodoses. Det finns t ex lokalt på min bygd önskemål om cykel- och gångvägar för att knyta samman en större by med två mindre byar några kilometer bort. Trafikverket är naturligtvis fullkomligt ointresserade och säger att det är en kommunal fråga, och kommunen säger att det inte är en kommunal fråga eftersom det är Trafikverkets vägar. Hade vägarna varit samfällda kunde man om det fanns stöd för detta kunnat bygga på egen hand genom att höja avgifterna till föreningen minimalt eller vänta ett år med ny beläggning på asfalten. Poängen är att lokalt samfälld infrastruktur ger fullständigt medbestämmande och lokal direktdemokrati.
Samtidigt lider förstås samfälligheter av samfälligheternas tragedi. En del andelsägare nyttjar samfälligheten mer än andra, t ex har längre körsträcka på vägen än andra som betalar lika mycket. Däremot finns reglering av näringsverksamheter. Medan t ex en åretruntbostad har 1 st andel, så kan markägare även få exempelvis ytterligare 0.01 andelar per hektar mark, och industrier, skolor, fritidsanläggningar etc som drar mycket trafik har ett högre andelstal. En kommunal badplats kan t ex kosta 20 andelar i föreningen, och en förskola 40 andelar, som exempel. Naturligtvis med avgift och rösträtt därefter.
Samfälligheters drift bygger i mycket precis som många andra föreningar på svenskt samförstånd, konsensus och att man inte alltid måste vara 100% juridiskt formellt korrekta. Här finns tyvärr möjligheter för folk med pengar och tid att sabotera för andra och kräva 100% formalitet och annars dra samfällighetsföreningen inför tingsrätten för att driva fram en mycket kostsam extern tvångsförvaltning. Bara för att de kan. Jag vet exempel på detta.
Men generellt fungerar Sveriges samfällda infrastruktur alldeles utmärkt, även om det kan bli käbbel och känslosamt på möten. I slutändan kommer alla ändå till jobbet året runt, utan att vare sig kommun eller stat skall behöva lägga sig i.
Staten, kommuner eller stora företag är inte en förutsättning för fungerande infrastruktur. Däremot är de en förutsättning för beslut som inte är förankrade hos de som drabbas av dem.
25 kommentarer
Bra och värt att uppmärksamma. Kanske dags att uppmärksamma möjligheterna för samfällda sjukhus, skolor, dagis mm. En del finns redan men kallas något annat.
Och hur blev till exempel hembygdsmuseet i Skara till länsmuseum och nu (snart nedlagt?) regionmuseum? Dags att återgå till samfällt hembygdsmuseeum?
Ps
Läste du contras (contra.nu) artikel om finansinspektionen?
Ds
Nej, jag är inte prenumerant. Kan bara läsa introt.
Men man kan ju naturligtvis betrakta både stat och kommun som stora samfälligheter. Det är väl ungefär så vänstern gör.
Gäääsp
Har inte Sveriges styrande ansträngt sig maximalt för att gå bort från både direktdemokrati och lokalstyre? Kanske har vi genom nedläggningen av en mängd myndigheter under blå fana börjat röra oss i den riktningen något men det är myrsteg i sådant fall.
Allan: (Och Cornu) I en samfällighet gäller väl inte representativ demokrati?
//Victor
Det du tar upp är vänsterns största skräck. Att medborgarna klarar sig utan politiker och samhälle.
Upp till en miljon svenskar har sin inkomst av politiker sektorn, det är ingen liten grupp som skulle hotas om detta blir utvecklingen.
Hur många nötter sitter inte och styr saker de inte har en aning om idag? De tror inte på demokrati, de tror på sin egna berikning och makt.
Min högsta önskan är att peak oil tvingar oss till detta, småskaligt samhälle. Man skulle kunna skära bort horder av byråkrater på alla statliga verk och landsting, pengarna skulle gå till just det de var ämnade till.
Tex bilskatter och bränsleskatter 70 miljarder till staten, ca 15 miljarder går tillbaka till investering i vägar..Resten går till det svarta hålet, politiker, byråkrater, socfall och alkisar.
Sverige är mycket mer sovjetiskt än det verkar på ytan, vänstern har förstört detta samhälle genom sin påtvingade centralisering av allt.
Nu kanske pendeln slår om, minskad energi och krympande ekonomi tvingar fram smartare lösningar. Största förlorarna på peak oil blir politiker etablissemanget.
Victor, nej, alla beslut om investeringar tas på årsmötet, dvs med direktdemokrati. Styrelsen sköter daglig drift och kan delegeras att sköta upphandlingar och delegeras sköta små detaljförändringar av beslutade investeringar. Men beslutar man på årsmötet att asfaltera en av föreningens vägar så är det det som gäller. Att sedan datumet kan flyttas hit och dit, och att man kanske var tvungen att asfaltera in lite på en annan väg av ngn teknisk anledning, sådant kan delegeras till styrelsen.
Men många, många privata vägföreningar har kommunalt stöd idag, det stora flertalet skulle jag tro. Vår vägförening har det./G
Hur stor andel i procent varje delägare har i en vägsamfällighet beräknas också efter hur lång sträcka man utnyttjar. Man beräknar antal tonkilometer för varje fastighet, och detta värde grundas dels på arealen skog och åker samt permanentbostäder och fritidshus, dels på hur lång sträcka som utnyttjas.
Vidare kan man tillägga att det finns många samfällda fiskevatten kvar från förr.
Skogsägare
G, om du läser vad jag skriver så betalar du faktiskt kommunalskatt, men får inte samma kommunala service, ex skottning och väg. Så bidraget till din vägförening från kommuen är bara det du redan själv betalat för.
Sköter man saker själv skall man naturligtvis inte betala skatt för något man inte behöver, därav retur i form av bidrag från både kommun och Trafikverket.
Skogsägare, i de föreningar jag äroch har varit medlem i så är det samma avgift för alla permanentbostäder, men tonkilometer för skog, jordbruk och företag.
Samfällda fiskevatten finns det som sagt många av.
En annan form av samfällighet som du inte nämnt är häradsallmänningar. Det finns för den fastighet som jag är delägare i. Det handlar om skog som ägs av det gamla häradets alla fastigheter, med andelar efter fastighetens storlek. Varje år får vi en liten slant insatt på vårt konto från inkomster som häradsallmänningen haft från skogen.
Man räknar normalt 1800 tkm för en permanentbostad och hälften, dvs 900 tkm för fritidshus. Detta gånger det antal km som huset ligger in på vägen. Samma teknik för näringsfastigheter. Man räknar ihop tkm för de olika skiftena beroende på vad som odlas * sträckan på den samfällda vägen för att få ihop siffran för resp fastighet. Ligger till grund för andelstalet.
Att på föreningsmöte besluta om att höja vägstandard eller ta ytterligare mark i anspråk är inte tillrådligt eftersom man då torde kommautanför det förvaltningsmandat man har enligt förrättningsbeslutet. Det räcker med att en andelsägare överklagar beslutet för att det skall bli ogiltigt.
För att göra en sådan förbättring bör man alltså först göra en tilläggsförrättning.
Bra inlägg Cornu,
En hel del folk behöver påminnas om att det inte är en naturlag att stat och kommun ska sköta alt.
Lagen om avtagande avkastning verkar när man centraliserar mer och mer de stordrift fördelar man kan få ut av det försvinner och det blir en negativ spiral både ekonomiskt och demokratiskt.
De stordriftsfördelar man får äts upp av en växande byråkrati, fler ska ha del av kakan.
OECD publicerade en rapport om Sveriges landsting, de kom fram till att med bibehållen service kunde spara 500 miljarder per år genom att effektivisera, dvs skära i dököttet.
Centralisering är alltid av ondo, tyvärr är svenskar hjärntvättade att tro annat. Men fler och fler verkar vakna och fråga sig varför våra enorma skatter aldrig räcker.
2011-01-31 13:20 : Hm underbart, har du en länk till denna undersökning?
Ett annat exempel på människor som byggt egen infrastruktur är Tassemarkens fibernät. Vet inte om det är nån juridisk skillnad på ekonomisk förening och samfällighet, men när Telia bestämde sig för att lägga ner kopparledningarna på landsbygden gick människorna ihop för att ta saken i egna händer.
http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1320022/Bybor-fixade-eget-bredband.html
Förutom bredbandet då, så går även telefonin och tv genom kabeln, något som kan vara nog så praktiskt i detta skogsområde. En nedgrävd ledning förstörs inte av fallande träd.
http://www.tassemarkensfibernat.se/
/K
Victor:
Visst gäller representativ demokrati till viss del i samfälligheter. Dvs. styrelsen är fri att fatta operativa beslut i stor utsträckning. En styrelse är att betrakta som regering med visst riksdagsmandat.
För säkerhets skull: Jag delar inte vänsters synpunkter om stat/kommun som stora samfälligheter.
Byn Lindefallet i Hälsingland byggde för flera år sedan ett gemensamt fibernät av egen kraft. Man gjorde en deal med en lokal Sparbank ("riktig" sådan) som lade upp en långsiktig finansiering som gjorde det hanterbart, samt att kommunens bredbandsbolag drog fiber fram till bygränsen mot garanti på ett antal kunder.
Brukar lyftas på EU-nivå som ett lyckat exempel på hur man kan fixa bredband när varken marknadskrafter eller offentlighet är intresserade…
Alla delar i avtalet var kommersiellt gångbara, alla aktörer gick med vinst – även om det fanns en viss ideell ådra i det att vinstmarginalen kanske var något lägre än "standard" hos någon aktör.
Den som ville ha en länk till ecb rapporten.. gammal länk nu men lika aktuell skulle jag tro.
http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article153400.ab
Oviljan att minska sina resurser är ju naturligt i organisationer. Det händer aldrig att man tar tillbaka en höjning av sina anslag…
Det offentliga i landet är väldigt ineffektivt, det har säkert de flesta märkt som haft med myndigheter att göra. Kan ej nås, möte, tjänsteärende, möte, gått för dagen..
Sparka!
Ibland fungerar samfälligheter mindre bra. Det blir för mycket tänkande runt att alla skall betala lika mycket för att det skall bli rättvist. Detta medför ofta att alla är negativt inställda till utfallet. En del kanske är nöjda med utfallet men tycker priset är alldeles för högt. De som brukar samfälligheten mest däremot tycker att den inte helt når upp till deras behov och gnäller för att samfälligheten sköts för dåligt. För att det ska fungera så friktionsfritt som möjligt är det viktigt att avgiften styrs av nyttoeffekten. Vilket inte alltid är alldeles lätt att uppnå.
Coolt med en OECD-rapport som visade på 500 miljarder dökött i landstingen. Det kan betyda att landstingen bidrar med ett negativt ekonomiskt värde, eftersom de sammanlagda utgifterna bara ligger lite under 300 miljarder kronor.
Precis vad jag alltid misstänkt! Krossa landstingen, denna black om foten på samhällskroppen.
Tror detta är hela undersökningen… Observera att den är från sosseväldet under 2002 men publicerad 2003.
Kan vara bra när man tittar i backspegeln och jämför samma parametrar idag. Namnet på författaren (om ni undrar) är Vitos Tanzi et Al.
//Victor
"Sköter man saker själv skall man naturligtvis inte betala skatt för något man inte behöver,"
Varför inte?
Att betala skatt för allehanda saker man inte personligen behöver, nyttjar, hellre fixar själv, eller inte vill vara en del av är väl normalläget i de flesta fungerande representatativa demokratier?