I en artikel i SvD tas de skenande prisökningarna i landet upp, samtidigt som de officiella prisökningarna enligt KPI “bara” ligger på 10%. Detta beror på de mätmetoder man numer använder sig världen över för att beräkna KPI, vilket jag nämnt många gånger tidigare.
Man använder sk substitution, genom geometrisk vägning av prisökningar. Det innebär att om en vara stiger i pris, t ex bröd eller mjölk, så förutsätter man att folk köper mindre bröd eller mjölk och köper något som minskat i pris istället, t ex platt-TV för att nämna ett populärt exempel.
Den andra metoden är att man kvalitetsjusterar produkter (eng hedonics). En vara kan stiga i pris, t ex en bil, med säg 20%. Men samtidigt har man fått dubbla obligatoriska krockkuddar och antisladdskydd som man inte kan välja bort. Alltså får du en bättre bil enligt sättet att räkna, och prisökningen redovisas kanske som 2%.
Sedan kan man plocka in och ut produkter ur KPI-beräkningarna, eller göra riktigt snygga saker som i USA där man helt enkelt strök nybilspriserna och ersatte dem med begagnatbilpriser. Vips så hade priserna på bilar halverats och KPI trycktes nedåt, relativt.
Men framför allt så existerar det ingen person som har ett konsumtionsmönster enligt KPI, åtminstone inte i Sverige och knappast utomlands heller. En svensk KPI-Svensson skall både äga en egen bostad och hyra en lägenhet. H*n skall vara kvinna (köpa mensskydd), småbarnsförälder (blöjor), röka (cigaretter), supa (vin, sprit och öl), studera, vara sjuk (medicin och sjukvård), åka till Thailand varje år, köpa nya möbler, platt-TV och husgeråd varje år, äga bil mm mm. Kort sagt så måste KPI-Svensson dels ha väldigt dålig hälsa och ohälsosamma vanor, och förutom att vara både student, sjuk och föräldraledig även ha råd med utlandssemester, ny bil varje år, och ny platt-TV och dator varje år.
När prisökningarna blir tillräckligt höga så börjar folk likt i Argentina eller USA inse att inflationssiffrorna, som KPI helt felaktigt kallas, är fullkomligt nonsens. I Sverige har vi fortfarande ganska låga prisökningar, så här har de flesta inte upptäckt det hela. Men generellt gäller att ju lägre inkomst du har desto mer missvisande är KPI. Är du tillräckligt fattig kan du inte välja att köpa en platt-TV istället för mat, du kan inte välja bort oxfilén och köpa falukorv istället etc. Kort sagt så kan du inte geometriskt väga dina utgifter när du redan lever på marginalen. Och kvalitetsjusteringarna hjälper ingen i verkligheten. Behöver du en ny dator så kostar den likt f-b 5000 kronor (eller nåt), 5000 kronor du måste betala, 5000 kronor du måste ha. Att den är dubbelt så snabb som för två år sedan gör inte att du bara behöver betala KPI-justerade 2500 kronor. Tror du mig inte kan du ju prova det i butiken. “Den här datorn är ju dubbelt så snabb som för två år sedan, justerat enligt beräkningsmodellen för KPI skall jag bara betala dig 2500:-“ Tjena.
Argentinas problem är långt ifrån över, även om SvD vill verka påstå att tidigare peg mot dollarn gav stabilitet. Likt för eurosamarbetet gav den istället upphov till enorma obalanser och en av de största ekonomiska krascherna i modern tid, något som visserligen kommer toppas av euroländernas skuldkris framöver.
Felaktiga KPI-siffror ger många konsekvenser och som ringar på vattnet blir även mycket annan ekonomisk statistik fel.
SvD har iaf lite rätt ute i marginalen, bland annat att prisökningar pga brist (på t ex olja) inte är inflation.
Verklig inflation är ökningen av mängden pengar och krediter, samt omsättningshastigheten på dessa i förhållande till produktionen av varor, tjänster och tillgångar, och tar sig uttryck i form av prisökningar på tillgångar, varor och tjänster.
Prisökingar på bostäder eller börsen är alltså i allra högsta grad ett utfall av inflation, men KPI mäter bara konsumentprisindex. Ett konsumentprisindex som ingen lever efter.
35 kommentarer
Hur skulle vi annars ha tillväxt och konsumtion med låga räntor?
Man måste lura fårskocken för att ekonomin ska fungera. Minns du 2008 då slutade pöbeln att konsumera ett tag och eliten blev skitnödiga.
Det var länge sedan ekonomin fungerade utan manipulation och lögn. Bröd och skådespel mina vänner!
Här vimlar av svenskar som tycker att allt är sååå bra och att inga problem existerar, det är när man läser såna tankar man vet att politikernas lögner fungerar. Folk köper det rakt av.
Vi får det samhälle vi förtjänar. Väldigt få är insatta i hur systemet fungerar, man bryr sig hellre om lets dance och idol på tv.
Jag var en av dessa tills för ett par år sedan, köpte allt som man matades med, det blev ett uppvaknade att förstå helheten, men bitterheten växte också. När man kommer till insikt slutar man vara positiv, we are fubar.
Jag frågar igen; har du någon bra källa på hur KPI egentligen beräknas?
Komponentklasserna i KPI (ex hur stor andel som är mat, och vilka underkategorier som finns etc) hittar du hos SCB. Hur man förändrat beräkningarna av dessa är svårare att spåra, och exakt hur KPI beräknas just nu har jag ingen källa till, nej.
Jag frågar därför att vid en genomläsning av SCB:s handbok (skriven på anal engelska) blir man inte mycket klokare, men någon varusubstitution så som du beskriver lyckades jag inte hitta.
Men det kan bero på att jag är i det närmaste statistisk analfabet.
Här är dokumentet för den intresserade: http://www.scb.se/statistik/PR/PR0101/handbok.pdf
På SBAB får man bonus om man lånar ut mycket pengar, på SCB om man kan sänka KPI.
Goldtrader, substitution simuleras genom geometriska medel, se formuleringar som
Also, it does not suffer from the upward bias that is present in the simpler, so called ”average of relatives” formula. The RA formula can also be shown to approximate a geometric mean index quite well and is thus consistent with unitary price elasticity of demand2. (In Dalén, 1992, a more detailed discussion of this issue is provided.)
Priselasticitet = om något stiger i pris så köper man mindre
Exakt hur KPI beräknas är väl sekretessbelagt el. väl dolt.
Har för mig att jag ställde frågan til SCB någongång och fick svaret: "Det ska du skita i medborgare"
Lönerna ökar med 2% på årsbasis.
Bonusarna något mer!/Oppti
KPI är komplicerat. Vill ni göra en egen beräkning så var denne man vänlig nog att göra det enkelt för oss:
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/category/Inflation&Priser
Håller med om att det är något fel på hur man beräknar KPI.Det finns många basvaror som stigit
10-15%under senaste treårsperioden.
Tycker det mesta stiger mer än KPI, i alla fall alla de kostnader jag har som är "fasta".
För 8 år sedan hade jag under 5k/mån i fasta kostnader. Visserligen är boendet ngt uppgraderat sedan dess, vilket då motsvarade en ökning om något mindre än 1k. Men idag är mina fasta kostnader drygt 10k.
Om jag räknat rätt så har mina utgifter då stigit närmare 8-9% per år, och jag tror det är en siffra som betydligt bättre stämmer överens med faktisk inflation de senaste 10 åren.
@ 17:41 Jag har kommit till ungefär samma siffror.
Sedan jag började jobba -94 har min lön ökat med 7,5% per år fram till -08, relativt jämt fördelat. De sista två åren har utvecklingen varit sämre.
Och jag tycker min köpkraft och sparandekvot är nästan densamma som den var 94-95.
Så för mitt KPI bedömmer jag till 6-7%
Vår köpkraft minskar lika mycket som tillgångspriserna stiger. 1997 kunde jag köpa en lägenhet för 300 000 idag får jag ge 2 miljoner för samma lägenhet.
När kommer dagen då massan inser att de har lurats och rånats av skamlösa politiker och bankirer?
Hm, man ser det man vill se. Även om jag delvis håller med i sak om det olämpliga med hur KPI beräknas, så kan man välja sina siffror på olika sätt…
2007 betalade jag 49616 kr i hyra, 2010 52235 kr. +5.3% på tre år, dvs 1.7%/år. Det är det närmaste jag kommer i min ekonomi vad gäller varor som på något sätt inte bytts ut. Sedan har vi självklart kronisk deflation på teletjänster och elektronik, hur gärna man än vill skoja bort detta. Min Internetaccess idag kostar ung en femtedel så mycket och har kvalitativt betydligt bättre kapacitet än vad som var fallet för 15 år sedan.
Som andra rekommenderat kan man skapa sig en "personlig KPI" via http://www.slopedcurve.com/roller/makro/category/Inflation&Priser . Genom att klicka bort sådant som jag inte konsumerar får jag fram en personlig inflation på 2-5% årligen, vilket verkar någorlunda rätt.
Det vill säga, konsumentpriserna som slår den enskilde konsumenten ligger inte långt från KPI… Sen kan man tramsa om KPI-svensson bäst man vill. Det blir lätt så när man läser statistik.
Inflationssiffror på 1-2% per år när det gäller basvaror och förnödenheter är ju bara rent snömos. Iallafall i mina tre närmaste butiker i södra stockholm. För att få en matkasse fylld med likvärdiga varor som 2005 måste jag idag ge 25 till 40% mer pengar!
Lunchrestauranger kunde man äta på då utan att det var för chockerande, prisnivå ca 55 kr. Idag 75-80!!! Out of the question.
Lever på ganska enkel mat som jag framställer från scratch av basvaror. Vad gäller halvfabrikaten är det vanligt att tillverkarna smygande gjort paketen en fjärdedel mindre!
Vad ska man göra då cornu?
Ska vi fortfarande räkna vad det kostar att ha internet med ISDN dubbla linor 128kbps? 1998 kostade det ca 16 öre min. Idag har jag 100mbit för 150kr/mån.
Hur ska man räkna på en sån skillnad. Ska vi fortfarande inkludera ISDN-linan i KPI eller ska vi slopa den och ersätta den med det internet vi använder idag?
Skulle vara sjukt jobbigt att inkludera ISDN i dagsläget då tekniken knappt finns kvar. Men annars fuskar man enligt dig?
Samma sak med Tjock-tv.. de säljs knappt nya längre antar jag. Men vi ska ändå inkludera dem för att cornu tycker det?
Vem tycker du ska bestämma vad som ska tas upp i KPI och inte? Varför ska en nybilspriset inte kompenseras, du tror inte FoU kostar pengar?
Det är inte lätt det där. Men man bör nog titta mer på vad för diskreta tjänster man köper. Tjänsten "titta på TV", inklusive själva TV-apparaten, vad kostar den idag mot förut. Det är samma skitprogram oavsett om det är HD-skärpa på bilden, och om du inte har något val att välja bort sjuttioelva kanaler så ger det dig inget extra att du nu har sjuttioelva istället för tre kanaler. Du kan ju bara se på en åt gången ändå.
Samma sak med tjänsten "Internet". Det tar lika lång tid att läsa ett mail idag, texten är den samma, resten laddas ner medan du läser. Mailet skickas i bakgrunden och du belastas ändå inte tidsmässigt. Så hur fett ditt bredband är påverkar inte funktionen "läsa mail".
Men framför allt så blir det lite kaka på kaka när "ekonomisk tillväxt" (dvs förbättringar och effektiviseringar) sänker KPI, när sedan samma KPI används som BNP-deflator. Man får så att säga BNP-ökningarna två gånger. Dels genom sänkt deflator, dels via höjt brutto-BNP.
Eller för den delen, är SMS värda mer idag för att din telefon har en skarpare skärm i färg? Det är ju fortfarande samma 140 tecken…
Angående ISDN var det dessutom 16 öre per minut _per B-kanal_ om 64kbit/s. Å andra sidan var det en bättre upplevelse än att ringa region- eller rikssamtal till olika intressanta BBS:er…
KPI-handboken är nyttig läsning, och man kan också laborera med KPI-siffrorna för olika varugrupper på SCBs hemsida om man har det intresset för att skapa sin egen KPI.
Problemet är att Cornucopia förmodligen vill ha ett mindre "manipulerbart" index. Men hur ska man konstruera ett sådant? Har någon ett förslag?
Om vi antar att invånarna i landet A i början är ganska fattiga — och därför måste lägga 50% av sin inkomst på mat, 40% på boende/bränsle och 10% övrigt. En typisk KPI-mätare skulle då framför allt titta hur priset på mat förändras.
Allt eftersom tiden går blir invånarna i landet A rikare och rikare, så till den grad att man nu inte lägger 50% av inkomsten på maten utan bara 14% (ungefär här är Sverige). Ska man då fortsätta konstruera sitt index genom att vikta maten 50%? Självklart inte, eftersom maten med tiden har mindre och mindre tyngd.
Jag gissar att det cornu vänder sig mot är "hedonic pricing", där man kan tänka sig dyrare varor byts mot billigare om de bedöms vara någorlunda utbytbara.
Kan det förklara skillnaden mellan uppmätt "KPI" och fantasisiffror omkring 10% som vissa tror inflationen ligger på? Självklart inte.
Observera att det givetvis inte är så att en dator med tio gånger snabbare CPU och tio gånger större internminne bedöms vara tio gånger mer värdefull, uträkningarna är krångligare än så. Det är väldigt intressant att du tar upp just bilen som exempel. Ur KPI-handboken:
"The final decision concerning these adjustments is made by an outside panel of car experts that meets once a year. However, they put a very low value on most specification changes. The major
kind of adjustment is for changes in fuel consumption. This is done according to a formula, which estimates the present value of future fuel consumption:
quality difference= ∆ litre/km * 15 000 * 3.09 *price/litre in August last year (22)
Finally, it should be noted that only specification changes within the same basic car model are subject to this kind of direct quality
adjustment"
Alltså inget trams som att 20% dyrare bil med krockkuddar och ABS skulle räknas som 2% inflation!
@21:04
Problemet är ju inte att man flyttar om i KPI korgen ibland. Ersätter inaktuella varor och tjänster med nya exempelvis.
Det är sättet det görs på som innebär problem. När billigaste TVn kostar 4000:- har man liksom kommit till vägs ände, man kan inte sänka andelen i KPI bara för att den nya versionen av den billigaste TVn även klarar 10 kanaler till, eller HD, eller DVB-T. När billigaste bredbandet kostar 100kr kan man inte minska andelen i KPI med hälften bara för att den lägsta hastigheten nu är dubbelt upp. Man kan inte ersätta oxfilén med pannbiffar, eller nya bilar med baagnade bilar.
För när man gör detta, så har man tagit klivet över till bedrägeri.
Vad roligt att du tar upp just SMS som exempel förresten.
I slutet av 90-talet kunde man skicka SMS för omkring 2.50:-, priserna sjönk sedan ner mot 1:-/SMS i början av 2000-talet, och idag är snittintäkten för operatörerna nere på 25 öre (http://www.pts.se/upload/Rapporter/Tele/2009/2009-30-prisutvecklingen-telefoni-bredband-halvar-09.pdf). Där kan vi snacka deflation, med hela 90% för tjänsten "skicka textmeddelande"!
Joakim Persson,
"Förbättringar" är ett intressant koncept, särskilt när man använder det som KPI deflator.
Efter alla dessa år, hur mycket kostar egentligen en bil enligt KPIs "interna" bilprisbarometer?
Nollställs priserna nån gång till vad en genomsnittsbil faktiskt kostar?
Jämför KPI's prisnedgångar med elektronikbranchens utfall och man ser tydligt att det inte stämmer.
KPI juli 2009: "TV-apparater (-22,4 %) och datorer (-14,6 %) bidrog vardera med 0,1 procentenheter nedåt"
KPI juli 2010: "Lägre priser för TV apparater (-24,4 procent) och datorer (-17,4 procent) drog ned inflationstakten med ytterligare 0,1 procentenheter vardera"
Enligt KPI borde priset på TV-apparater nästan halverats på två år. Enligt elektronikbranchen har snittpriset sjunkit men det är långt ifrån en halvering. 2008 var snittpriset 8450kr och prognosen för 2010 är 7850kr.
Niklas
Niklas, min tv 2006 kostade 19,990:- Nu får jag en likvärdig tv (om inte bättre) för under 5,000:-
Skulle jag köpa en tv idag som har samma relativa fördelar mot andra tv-apparater på marknaden som min tv hade 2006 så går den säkert på runt 21,000.
Helt självklart att man måste byta ut varukorgen då tekniken går framåt. Samma sak med matvanor, 1980 var det nog få som hade hört talas om sharonfrukt medan du hittar den på varenda matbutik idag.
Apropå ingenting…
satt och räknade lite på mina fasta kostnader, som är ganska beskedliga. Inte riktigt 10000 i månaden. Och inser att jag mer eller mindre lever som ett socialfall.
Jag är med i akassan, och har nu insett att maximal a-kassa är 9600/mån, 10 månader om året.
Lustigt nog har jag nu insett att om jag av någon anledning skulle bli arbetslös, att jag med nuvarande bidragsnorm, skulle ha rätt till ganska precis 200kr i månaden i socialbidrag.
Himmel, jag missade fler saker!
Hushållsel, försäkring, akassa ingår inte i normen utan går utanför.
Blir jag arbetslös så har jag, enligt http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand/forsorjningsstod/provberakning
rätt till 670kr i månaden i försörjningsstöd.
Ganska chockerande faktiskt. Jag kan inte vara unik.
Får mig faktiskt att omvärdera en del saker.
Det vi borde attackera är det verkliga problemet med kvalitetsjusteringar, istället för missuppfattningar om statistik och hur KPI beräknas (som exemplet med krockkudden, datorn, eller "matförpackningen har blivit mindre"). Exempelvis är det absolut inget konstigt att ett konsumentprisindex viktas om när konsumtionens sammansättning ändras!
Finns det mer material än KPI-handboken för att mer i detalj studera ex hur kvalitetsjusteringar går till? KPIs statistikbeskrivning skriver bara "Otydlighet och oförmåga att definiera kvalitet och att mäta kvalitetsskillnader är ett relativt stort problem för KPI och HICP.", vilket är mycket intressant och värt att gräva vidare i.
Om någon kan skicka en länk med exempel (för KPI) så vore det intressant läsning.
Cornucopia: När jag ändå sitter och spammar, så nog är det så att informationstekniken idag är extremt överlägsen det som var tillgängligt för 15 år sedan?
Ta denna tråden som exempel. Vi diskuterar ett seriöst ämne och kan med ett par enkla handgrepp klistra in handböcker, nationell statistik och på några sekunder hitta all information vi vill ha, och dela dessa med hela världen.
Att göra motsvarande debatt + faktainhämtning i BBS-åldern hade tagit många dagar, och man hade dessutom antingen fått beställa hem KPI-handboken eller tagit sig till bibliotek eller offentlig förvaltning för att kanske kanske hitta rätt information. Det man kan göra på 5 minuter på Internet hade tagit timmar annars, och kostat betydligt mycket mer.
Men min poäng Joakim är att det som spelar någon roll för den riktiga människan är vad hon måste betala varje månad i faktiska siffror, inte vad hon får för pengarna.
Det är de faktiska utgifterna som är vad som belastar människor, inte kvalitetsjusteringar. Dessutom är det en skymf mot den fattigare delen av befolkningen att kräva att de får lägre löneökningar (för KPI är så lågt) eftersom platt-TV eller datorer blivit billigare. Saker som, för att låtsas vara sosse, den ensamstående mamman Mia, 26 år, med två barn och som jobbar som undersköterska, aldrig har råd att köpa.
Jag förstår inte riktigt, KPI mäter just konsumentpriserna i genomsnitt och ingenting annat. Hur menar du att den ensamstående mammans situation har med detta att göra? För att löneökningarna i ekonomin som helhet ofta kopplas till KPI och att man inte kan få allt om man jobbar i ett lågavlönat yrke på 75% med två barn att försöja?
Sedan har undersköterske-Mia i och för sig råd med både dator och TV just på grund av att dessa idag är så billiga, om detta är vad hon prioriterar. En helt OK TV kostar ett par tusenlappar, en dator kan du också få billigt idag.
Sedan är det så att det som man verkligen _verkligen_ måste betala varje månad i faktiska siffror inte kvalitetsjusterats. Jag pratar här om mat och hyra, som får anses vara det extrema minimibehovet. Kvalitetsjusteringar är vanligast jobbigast för kapitalvaror och "övriga utgifter".
Men vi pratar kanske förbi varandra. Jag håller med om att KPI inte är ett särskilt bra mått just på grund av den inbyggda osäkerheten om vad som faktiskt är prisökning och vad som är kvalitetsförbättring. Det borde finnas ett "mini-KPI" som inte kvalitetsjusteras men som då också bara täcker in baskonsumtion (mat, hyra, försäkring)…
Japp, där kan vi vara överens på sista punkten. Som jag ser det är dator, TV, bil etc "kapitalvaror" och borde inte reflekteras i hur levnadskostnader skall justeras. Att kapitalvaror blir "billigare" (justerat för kvalitet om inte annat – men hur justerar du för "planned obsolesence", dvs att saker inte håller utan går sönder och kräver nya inköp? Tror inte SCB justerar för det, utan bara tittar på teknisk prestanda.)
Låga KPI-ökningar har t ex gjort att barnbidraget inte höjts (nu kan man iofs säga att det är bra att vi trappar ner bidragen). Barnbidrag borde rimligtvis inte justeras utifrån inköp av kapitalvaror, utan utifrån inköp av blöjor, mat, kläder etc.
Det finns ju rent av istället mått som är tvärt om, t ex kärn-KPI, core CPI i USA, som är KPI men utan mat och energi, dvs man stryker det folk inte kan avvara och har bara kvar kapitalvarorna. Typ.
KPI kan man beräkna hur som helst. SCB kan kasta tärning, jag bryr mig inte. Det är när KPI hänvisas till som en sanning och påverkar både BNP-beräkningar, löner, räntan etc som det blir fel.
Resonemanget med exempelvis en dator stämmer kanske på kort sikt och under senare år. Det finns någon slags lägre gräns – säg 3 000 för en lap top i år som har dubbel ? så hög kapacitet som för tre år sedan. Om man däremot går tillbaka lite i tiden – för min del 23 år – så fick jag min första lap top. Det var en Toshiba, med 1 megabyte (ja, ni läste rätt!) internminne och den kostade -hör och häpna! – 32 000 kr (trettiotvåtusen kronor). Om samma variant hade funnits idag gissa jag att den skulle ha gått på under tusenlappen.
Ett annat exempel. Minns att jag köpte en hårtork i början av 1980-talet och att den då kostade ca 150 kr. Fakum är att det går att köpa en hårtork även nu för det priset. Och då har KPI säkert stigit med 400% sedan dess.
För min del tycker jag att nästan allt har blivit billigare över tiden medan några VIKTIGA undantag – nämligen boendet och det tar ju en rätt stor del av ens inkomst.
Just barnbidraget är ett riktigt dåligt exempel eftersom det inte alls någonstans är kopplat till KPI utan höjs diskretionärt när det är valtider eller i liknande situationer.
Kapitalvarorna har den vikt de förtjänar, dvs man köper inte ny dator varje år utan kanske var femte eller så i snitt. Problemet blir som du säger justeringen — men åtminstone för vissa tjänster är det ingen tvekan om att det faktiska priset är mycket lägre (SMS som lysande exempel).
KPI är ingen sanning och jag håller med om kritiken, men har du något förslag på vilket mått vi annars ska använda för "cost of living"-beräkningar? Vore mycket intressant att skapa ett skuggindex!
Naturligtvis gav IT en rejäl injektion men frågan är om den lilla människan verkligen fått del av den boosten. Visst har elektronik och elektronisk kommunikation förbättrats men allt når en mognadsgrad där förbättringarna inte är så betydande. Vad gäller internets fart så är det inte mycket som förbättras med en lina över 10/10 om du inte ska se HD-film live.
När jag anlyserade produktivitetssiffrona som IT sas ge för 10 år sen upptäckte jag att IT då mest gav mer för IT-bizen. Andra användare hade nått upp till ett sorts "maximalnyttoindex" på 80-90%.
Tex skriver jag inte det här inlägget ett dugg snabbare på min flerkärniga 3,1ghz-processor än på den 1,4ghz har har för mig jag hade då.
Dessutom handlar ju allt om framtiden. Enligt mina kalkyler av IT-marknaden så kommer den att ha mognat helt runt 2015-2020.
Man ska inte negligera ITs betydelse för vår utvecklig och för att öka levnadsstandarden men Bizen utvecklades som mest under IT-boomen. Efter det så har det tuggat på men det är ingen fantombiz i det stora. Och det ger oss inte mer numer.
Så även om du har rätt Joakim så är väl meningen att se framtiden genom backspegeln och analysera, då ser det ut som corncopias tankar ändå är de rätta. Eller ska 100/100 mb bredbanden gå ner mer? Spelar det ngn roll vs mjölpriser snart?
Jag uppskattar min egen inflation till runt 10% sen 1998. Jag är ganska fattig.