I flera kommentarer från läsare som är tungt belånade i bostadsbubblan skrevs det att reala tillgångar alltid stiger över tiden.
“Den som äger reala värden har alltid i det långs loppet varit vinnare.”
“[inflation] har alltid varit gynnsamt för de som äger reala värden.”
“På lång sikt är det alltid fördelaktigt att äga reala tillgångar.”
Den sista kommentatorn tyckte rent av att man skulle öka sina lån för att kunna betala sina räntor om räntorna stiger.
“De stigande lägenhetsvärdena kan sedan utnyttjas ( om man behöver )för att belåna och betala de högre räntorna på längre sikt.”
SMS-lån på bostaden? Svensk subprime eller alt-A? Finns helt klart sådana tendenser när man tittar på mångmiljonlån till låg lockränta, utan kontantinsats och utan krav på amortering. Är dyra bostadsrättslån svensk subprime?
Fast problemet är att evigt stigande bostadspriser är och förblir en myt. Ja, priserna har stigit sedan 1960-talet, men det är bara en parantes i historien. Och som alla vet är det inte annorlunda nu. Påminner om tidigare inlägg om myten om evigt stigande bostadspriser, och lägger ut grafen igen.
Exemplet ovan är det reala priset på lägenheter i exakt samma hus i Amsterdam från år 1650 till 2008. Det tog över 250 år att få tillbaka sina pengar justerat för inflationen om man köpte på förra toppen. Så “alltid” bör i så fall definieras som kanske över 10 generationer. Inte riktigt vad de som argumenterar för “alltid” hade tänkt sig. Bara för att det fungerade för våra 30-, 40- och 50-talistföräldrar betyder det inte att det kommer fortsätta.
I själva verket kan priserna falla eller stå stilla i flera decennier, upp till över 50 år. Speciellt efter extrema toppar…
Stigande nominella bostadspriser ser en del som positivt, men låt oss säga 100% inflation och 100% stigande bostadspriser över en period. Allt det innebär är att staten skall ha 20%, 25%, 30% eller vad nu skatten är på den nominella vinsten. Är skatten 20%, så skall staten alltså ha 10% av din lägenhets värde om priset dubblas pga inflationen. Kort sagt så blir du fattigare när bostadspriserna stiger, eftersom man inte får dra av inflationen vid reavinst. Om staten slutar tillåta att man skjuter upp beskattningen så måste du rent av skjuta till pengar för att byta till en annan likvärdig lägenhet om priserna stigit.
Det finns fortfarande inget positivt med stigande bostadspriser.
En del blir väldigt lyckliga om det är många nollor efter priset på deras lägenhet, men det är bara en hägring. Enda gången det är bra med många nollor är om du säljer bostaden och flyttar till hyresrätt. Istället argumenteras det ovan för att man skall öka sina lån för att kunna betala räntorna…
Sedan är förstås inte ett klubbmedlemskap i en bostadsrättsförening en real tillgång.
44 kommentarer
Självklart skall inte bostäder stiga i högre takt än inflationen och så har det förstås aldrig varit (även om många nu tror det). MEN En egen ägd tuva skyddar mot inflation. Precis på samma sätt som en stor egen oljekälla skyddar mot högre oljepriser, eller en egen skog skyddar dig mot stigande vedpriser. Eller menar du på fullt allvar att skogsägare förlorar på inflation?
Om man sitter en en hyresrätt så stiger hyran med 100% om inflationen ökar med 100%. Om man bor i ett hur så är det bara driftskostnaderna som stiger med 100%, kapitalkostnaden blir intakta Amorterar man av sina lån slipper man betala över huvudtaget. I en hyresrätt så får man ständigt stigande kapital-, drift-, underhåll- och vinstmarginal kostnader.
Reala tillgångar är ett VÄLDIGT bra sätt att skydda sig från inflation.
Inflation är värst för den som inget äger! Den som äger tillgångar har det bra (OBS belånar man sina tillgångar kan man få det tufft förstås).
Annat är det med deflation(!!) deflation drabbar mycket hårdare den som har tillgångar än den som inget äger. Din skog blir mindre värd, veden blir billigare, guldtackor sjunker i pris, bostadspriser minskar, löner sjunker, matpriser sjunker…..
Grafen över bostäderna i Amsterdam är mkt intressant men är den helt realistisk?
Det bor garanterat fler människor i Amsterdam i dag än för 500 år sedan. Om 1% av dem räknas som mkt förmögna och alla vill bo på stekaradressen så är det ju större efterfrågan i dag än för 500 år sedan = högre pris.
Sedan kan ju människors inställning till boendet ändras. Vi är kanske mer benägna att lägga ner stora summor på boendet i dag kontra länge sedan.
Visst, grafen visar att bostaden inte alltid stiger i värde. True! Men det behöver ju faktiskt inte vara en bubbla för att grafen står högt i dag…
Tack för en mkt bra blogg! //PelleP
Men käre vän! Ditt Amstedamdiagram är ju justerat för inflationen! Visst tog det 250år att få tillbaka värdet av bostaden justerat för inflationen.
Fast om man tänker sig att inflationen varit 3% per år de senaste 25 åren så innebär detta att bostaden i nomniella termer stigit från 2033kr om bostaden idag kostar 4Mkr. och såldes har man dragit nytta av inflationen.
Den som köpte en bostad här för 250 år sedanhar likt förbannat gjort en bra affär även om man är i graven.
//Sura damen
25år skulle stått 250 år förstås.
//Sura damen
Du har läst men inte förstått. Tvärt om så har du gjort en dålig affär. Pga inflationen har du inte tjänat ett öre, utan tvärt om dragit på dig en latent skatteskuld på den orealiserade nominella vinsten.
Om något stiger lika mkt som inflationen har man inte tjänat ett öre realt.
Du kan ju fortfarande inte köpa mer för pengarna, så du har inte tjänat något alls. Tvärt om har du rent av haft drifts- och renoveringskostnader under tiden, samt räntor etc, så för att få den där nominella vinsten (eller den icke existerande reala vinsten) har du haft rejäla utgifter.
http://cornucopia.cornubot.se/2010/06/bostaden-ar-en-kostnad-inte-en.html
I själva verket har du haft större utgifter än du gjort i nominell vinst.
För övrigt så tror jag att få som idag köper en bostad hade tänkt sig att behöva vänta 250 år för att få tillbaka pengarna…
Precis som guld alltså, förutom att man inte kan bo i guld.
Din analys av den svenska bostadsmarknaden dryper av negativ inställning.
Du ser överhuvudtaget inte några positiva variabler alls. Du ältar bara de negativa och du överdriver riskerna.
Som jag ser det finns det både positiva och negativa tendenser. De negativa har du föredömligt redovisat i dina analyser. Risk för överbelåning, räntehöjningarna klaras inte av alla låntagare, risk för lågkonjunktur etc.etc.
I alla verksamheter finns det risker. Även inom bostadsmarknaden. Det väsentliga är att göra en så realistisk bedömning av riskerna som möjligt. Den största risken ligger väl i att det låga ränteläget lockar till sig köpare med svagare ekonomi. Jag tror dock att bankerna har lagt ribban på en sådan nivå att de med osäkraste inkomster inte får låna.
Den väsentligaste faktorn för bostadspriserna är hur löne- och sysselsättninen kommer att utvecklas. Om en kraftig lågkonjunktur slår mot oss så uppstår naturligtvis problem. Men om vi klarar oss från detta så kommer bostadspriserna att vara stabila.
Är du säker på "kommer … vara stabila"? Du har
– höjda räntor
– bolånetak
På tapeten är statliga ingripanden som
– framtida amorteringskrav
– slopade ränteavdrag
– …
Du gör misstaget och tror på BAU. Förutsättningar kan faktiskt ändras, t ex via statliga ingripanden.
Man kan också konstatera att i stora delar av landet ser det ut som att priserna mattas redan nu, trots att räntorna bara börjat höjas. När alla med "hög inkomst" redan förköpt sig, finns det inga nya som har råd med dagens räntor till dagens bostadspriser. Det är risk för fler 40-talister som går i pension och kanske vill växla ner sitt boende än vad det är unga som får jobb, speciellt höginkomstjobb.
I storstäderna kan idag bara (i princip) höginkomsttagare köpa vid nuvarande priser och räntor. Det börjar nog ta slut på höginkomsttagare. Det behövs alltså inte arbetslöshet, utan det räcker att alla med hög lön redan trissat upp priserna.
Riskanalys handlar inte bara om att se till vilka risker som finns, man måste ställa det mot vad man har råd att förlora. Om man köper en bostad kontant så tar man risken att man förlorar en hacka men det har man förmodligen råd med då. Däremot om man måste låna 85% av beloppet så får man ställa risken för värdeminskning mot vad man har råd att förlora, vilket i det fallet inte blir många kronor eftersom man inte har något kapital att ta av.
I det första fallet så är man hemma, det är skitsamma vad som händer med priserna. I det andra fallet får man problem om priserna dippar 30-35% på tex ett 4M lån. Då är man plötsligt back 800T vilket kostar knappt 2,5K i månaden i 30 år att amortera av.
En hyresrätt är riskfri i alla väder.
Intressant diskussion! En kort fråga till C: Anser du att staten bör intervenera och införa till exempel amorteringskrav och/eller begränsningar av ränteavdrag? Jag ställer den impertinenta frågan eftersom jag vet att du tidigare har förfäktat tanken att staten ska hålla sina tassar borta från "marknaden" 🙂
Mvh
Bosse
Bosse, staten skall hålla sig borta från marknaden. I bägge riktningar.
Men verkligheten är att staten kommer likt på Irland tvingas gå in och rädda bankerna, då man inte har någon lust att låra dem krascha. Och om staten planerar att rädda bankerna så är det ju även deras f-b skyldighet att se till att minska behovet av räddning. Att tvinga fram amorteringar etc är ett sätt att minska behovet av räddning och dessutom få stopp på vansinnigheterna innan skadan blir för stor.
Helst vill jag förstås se att staten inte ändrar på något, och sedan låter SBAB, Swedbank, SEB, Nordea mfl gå i konkurs. Men i verkligheten kommer du och jag som skattebetalare få betala för bostadsbubblan.
"..Du har läst men inte förstått"
nej jag har nog förstått. Självklart stiger inte bostäder (och andra relala tillgångar för den delen heller i högre takt än inflationen över lång tid. Detta är förstås en självklarhet. och det är väl ingen förnuftig människa som tror man kan få ett hus att öka i pris med mer än inflationen med tiden?? ja det skulel väl vara bankmänniskor som ser hus som någon form av finansiell placering.
Men om reala tillgångar ökar i samma takt som inflationen så är det likt förbannat bäst att ÄGA tillgångar.
Låt oss ta två alternativ.
Du äger ingenting men än kontanter på banken. Du hyr din bostad, du köper din ved, du köper din mat osv. Avkastningen på dina pengar kommer försämras då bankens ränta på kontanterna är lägre än inflationen. Du kommer mao förlora pengar realt sett samt få högre kostnader i form av levnadskostnader i form av högre hyra, högre kostnader för ved och högre matkostnader då du måste handla maten på ICA istället för på din egen åker.
Alt. två är att du tömmer bankboken och köper ett hus och mark kontant. Då kommer du inte få någon avkastning i form av ränta på banken. Men däremot så kommer dina skogstillgångar stiga i takt med inflationen, din åker kommer försörja dig lika mycket i framtiden och du slipper då inflationen på matkostnader. På din bostad så kommer driftskostnaderna att stiga med inflationen och ditt hus kan med tiden förväntas öka i värde med inflationen.
Det andra alternativet är klart bättre vid inflation!! Vid deflation är däremot alternativ ett bästa dvs då är det mesningslöst att äga reala tillgångar.
Det är ingen skillnad på en guldtacka, skog eller en bostad! Dessa tillgångar kommer med tiden följa inflationsutvecklingen.
Säker kan man naturligtvis aldrig vara. Vad jag menar är att om löne- och sysselsättningen inte utvecklas alltför negativt så talar mycket för en stabil prisnivå för lägenheter.
Höjda räntor: javisst det kommer men detta ligger nog redan inprisat i de flesta bokalkyler
Bolånetak: inget som i någon större grad kommer att påverka priserna – alltför lätt att kringgå.
Framtida amorteringskrav: inte heller detta kommer att i väsentlig grad få negativ inverkan på priserna. Efter att ha amorterat ett antal år så kan man ju ta nya lån inom det nya låneutrymme som bildats. ( Jag tror dock att detta är en bra reform för att dämpa den nuvarande köpslusten lite. )
Slopade ränteavdrag: detta är nog en het potatis. Varje förändring som sker här påverkar naturligtvis kostnaderna för boendet. Effekten blir väl att bankernas bokalkyler blir ännu snävare och ribban höjs för låntagarna.
Jag tror att du har rätt i det du sägaer att det är nästan bara är höginkomsttagare som har råd att köpa i innerstan. Men å andra sidan finns det ganska många av dom. Om denna utveckling sen är önskvärd är en helt annan fråga som jag inte går in på här.
10:02. Förvaringskostnaden för en guldtacka handlar om promille av värdet. Högst. Skog ger avkastning och kostar alltså inte pengar, utan ger dig pengar.
Att äga en bostad är en rejäl utgift i form av räntor, drift och underhåll.
Cornu 09:50
De har helt rätt, banker har tagit politikerna som gisslan, bankerna har blivit för-giriga-för-att-falla.
Reala tillgångar som bostäder behövs för folk att bo i.
Alternativet är att bygga nytt.
Bygga nytt är dyrt.
Så länge byggkostnaderna inte drastiskt faller så kommer realtillgången bostad att öka i värde.
Vi kan tacka byggbolagen för ökande bopriser./Oppti
När det gäller följande citat:
Du kan ju fortfarande inte köpa mer för pengarna, så du har inte tjänat något alls.
"""Tvärt om har du rent av haft drifts- och renoveringskostnader under tiden, samt räntor etc, så för att få den där nominella vinsten (eller den icke existerande reala vinsten) har du haft rejäla utgifter."""
Dessa utgifter i form av drift och underhållskostnader har man oavsett vilken boende form man har. Om man själv äger bostaden, eller om man hyr spelar ingen som helst roll. Du måste ändå betala för en nya toastol när den gamla går sönder! Betalningen sker dock på olika sätt men i grund och botten har man precis samma kostnader för drift och underhåll.
i dina resonemang du för så rör du många gånger i hop begreppen avseende att äga och hyra. Om man köper en villa för att själv bo i som familj ingår man två roller.
En roll som fastighetsägare och en roll som hyresgäst och det spelar i grunden ingen roll om du hyr ut din bostad till dig själv eller till till din vän, ja förutom då att om du skulle hyra ut bostaden till någon annan så skulel du hyra ut med en liten vinstmarginal som du förstås inte tar ut av dig själv om just du råkar vara hyresgästen i bostaden du äger.
För övrigt anser jag precis som dig att bsoatdspriserna kommer sjunka ganska kraftigt i närtid (främst i våra storstäder) men ditt resonemang med inflationen är heltokigt.
Cornucopia 10:05. I en ägd bostad har du också en hyresgäst som betalar för dig till dig själv. (enligt oavstående resonemang)
Återigen. Kostnaderna för att bo i en bostad (drift och underhåll) är helt oberoende om den är hyrd eller ägd! (såvida du inte har dyra lån förstås). Dessa kostnader kommer du inte ifrån hur du än gör.
I bankernas kreditvärdering av bolånetagare tas det visserligen med risken för väsentligt högre räntor t ex 7%. Jag tror också att ~95% av svenska bolåetagare skulle klara en sådan ränta under alla fall en kortare tid. Men vad få räknar med i sina kalkyler är andra händelser t ex kreditfrossa, globala kriser, arbetslöshet, ändrat "market sentiment" t ex folk tror på fallande priser och ingen vill köpa längre. Några av faktorerna ovan kan lätta vända hela skutan och leda oss ner i en negativ spiral de närmaste 10-20 åren. Jag tror också på en ökad räntespridning från bankernas sida i framtiden, en viss del av svenska bolånen är "subprime" och bör få en 2-5 procent enheter högre ränta än väldigt kreditvärdia låntagare. Detta är inte är fallet i nuläget, risken värderas helt enkelt fel och vissa lockas att ta större lån än vad som är hälsosamt.
Cornucopia, du verkar förutsätta att alla tjänar lika fattigt som dig. Vi som bor i innerstan har råd med en räntekostnad på 10%, utan problem.
För priset av räntan så får vi faktiskt 10 min till jobbat, nära till vänner och valfrihet att gå och handla på 7-11 kl 03:00 om vi skulle önska.
Men det är klart, gillar man att bo i en stuga på landet så är det också ok.
Som upplysning så kostar min br i innerstan 3,000 i månaden inkl ränta, el, hemförsäkring, värme, vatten och tv (som jag ändå aldrig kollar på). Tvivlar på att en villa på landet klarar den kostnaden utan att göra om isoleringen.
Den som investerar i något försvarar i princip alltid sin investering speciellt om den inte visar sig vara som man trott. Det kvittar vad det gäller, bostäder, förhållande ja allt. Detta kan läggas till i samma kategori som hur ECB förnekar eurons framtid, trots att det är så tydligt. Man vill helt enkelt inte se sanningen, för att det inte ingår i ens världsbild.
Att belåna för att ha en bostad är ingen bra affär, räntekostnaden kommer aldrig tillbaka och skatten på reavinsten, underhåll, drift etc
Ska man köpa ska man ha mycket låga lån eller inga.
Lågränteekonomin är inte för evigt, men kul att så många här tror det, ni var nog inte med sist.
Intressant tråd! till alla som tror på drastiska prisfall i storstäderna: utveckla gärna resonemanget lite. Varför startar prisfallet? Är det för att boende i sthlm innerstad inte klarar av höjda räntor? Startar prisfallet pga att fler upptäcker att de kan bli skuldfria genom att flytta utanför tull så att utbudet ökar? När upphör inflyttningen till sthlm?
@Cornu:
När man säger att priser inte kan stiga för evigt hamnar man snabbt i ett filosofiskt resonemang: vad är pengar? I min värld är pengar en social konvention vilket innebär att det inte finns någon gräns för hur högt priset kan stiga. Utvecklat kan man säga att inflation mäts genom att en viss mängd varor följs "prismässigt" över en viss tid, därav är inflationen inte det mått vi söker. Skulle inflationen istället mätt "mängden" vara (en fysiskaliskt kvantifierbar enhet) så är det en självklarhet att denna inte kan öka för evigt. Värden är trots allt finit!
Alltså pris mätt i pengar kan stiga för alltid (halleluja) men fysiskt mätbara enheter är begränsade. Viktigt att hålla isär så man inte tror att en prisbubbla måste spricka till följd av någon naturlag.
Det är klart att svenska bostadslån är Subprime. De är ju ammorteringsfria. De enda som förtjänar ammorteringsfria lån med 30 års löptid är medlemmarna i den gamla besuttna klassen som kan förväntas vara ekonomiskt oberoende. Övrigas betalningsförmåga följer ju konjunktur.
Tobias Wallin
Många som inte verkar inse att det är ytterst negativt med en bostadsbubbla och höga priser. Det här är anledningen till att jag väljer att bo i hyresrätt i några år till:
Om jag köper hus idag för 4M SEK (standardkåk i Gbg) så räknar jag med att denna kommer att tappa ca 2M SEK i värde på 5-10 år. Om vi räknar med att det tar 10 år innan vi kommit tillbaka till normalläget (i förhållande till inflation, disponibel inkomst eller vad ni vill) så ksotar huset mig 200.000 SEK per år bara i värdeminskning de kommande 10 åren. Om huset tappar 2M SEK på fem år så blir min kostnad 400.000 SEK per år de kommande fem åren. Plus då stora räntekostnader för alla oss som inte kan köpa kontant. Och driftkostnader, renoveringar, mm.
Så för mig är det ganska självklart att bo kvar i hyresrätt några år till och köpa hus eller lgh när priserna fallit. Kostnadsskillnaden blir extrem om man tror på minskade husvärden.
Vad som utlöser prisfallet återstår att se, personligen tror jag på kombinationen högre räntor, amorteringskrav och stor finanskris 2012 (utlöst av att vi nått oljetaket om 1-2 år, med oljepriser på 150USD/fat). De som är insatta i Peak Oil inser ganska snabbt att det är en extremt dålig "investering" att köpa hus i dagsläget. Permarecenssion tycker jag är en bra benämning på det av C. Och i en permarecenssion kommer husen att tappa i värde under lång tid, men att vara högbelånad husköpare i dagens nivå skulle ge mig själv mardrömmar i alla fall.
Det går att argumentera att äga sin bostad är att skydda sina pengar mot inflation. Men har verkligen bostäderna följt inflationskurvan? Jag skulle tro att den avviker rätt rejält och då finns det två alternativ. Priserna står still tills inflationen hunnit ifatt bostadspriserna, eller bostadspriserna faller ner till inflationskurvan (för att sedan följa inflationen upp). I inget av de båda fallen skyddar ägandet av boendet dig mot inflationen.
Rosenlind, se t ex grafen på
http://cornucopia.cornubot.se/2010/08/svenska-bostadsbubblor-1981-2009.html
Bostadspriserna följer inte inflationen, de pendlar runt den. Att tro att man när vi är extremt över inflationsjusterade prisnivåer skall få skydd mot inflationen om man köper en bostad är lite … underligt.
Har just fått tag på en lägenhet. Säljer radhuset och inväntar prisfall. Då köper vi gård
Intressant graf. Visar tydligt att risken att köpa sin bostad är relativt hög. Det måste vara helt klart att man i vilket fall inte kan räkna hem bostaden som inflationsskydd.
Problemet är ju att man måste bo…. och hyresrätt kan man typ glömma.
Är inne på att köpa en mindre lägenhet med kontanta medel i en förening med mycket god ekonomi. Om och när priserna faller kan alltid byta upp mig.
@Anonym 12:05
Jag är extremt insatt i Peak Oil och jag kan inte se att det nödvändigtvis kommer föra med sig att bostäder är en dålig investering. För det första behöver inte BNP följa oljeutvinningstakten efter PO, det är ett histoioriskt samband, visst, men ingen naturlag. Se min kommentar om vad pengar är ovan.
För det andra borde väl bostäder som ligger "långt ifrån allt" vara de som kommer tappa i värde OM oljan blir dyrare (inte säkert att PO medför högt oljepris) medan bostäder nära inkomstförsörjning kommer bli attraktivare. Tänk på på fenomenet mackdöden så förstår du vad jag tror kommer hända.
Intressant att se hur många som "vet" att BR-ägarna i sthlms innerstad klarar av väsentligt högre räntor. Jag minns hösten 2008 när räntan kröp upp lite över 5% och bomarknaden tok-rasade. Min far köpte i november 2008 en 2:a på Krukmakargatan för drygt 20% lägre än vad den värderats till i september samma år. Sen följde en historisk räddningsaktion från Riksbanken med en sänkning av räntan till (nära) noll.
Koppla de stigande räntorna nu till slopat/minskat ränteavdrag samt krav på amortering även på bottenlån och du har en rätt potent coctail. Jag tror som Shiller, prices have a strong tendency to revert to the mean. Vilket skulle betyda en rätt saftig nedgång, vare sig det tar två år eller sju.
Hmm, det är ingen här, ännu, som har sett korrelationen mellan stockholmsbörsen och prisutvecklingen på BR i stockholms innerstad.
Det intressanta är att när börsen vänder nedåt, så går priserna ned mycket måttligt på lägenheterna, däremot så minskar utbudet oftast kraftigt.
När börsen går upp, går priserna i princip upp på lägenheterna i samma takt. Men det direkta sambandet gäller främst innerstan.
Vi har redan haft en stor bostadsbubbla för inte så länge sedan. Under andra hälften av 80-talet var det absurt fördelaktigt att dra av kostnaden för låneräntor och det ledde till kraftig spekulation och kraftigt ökade priser ( det kan jämföras med de absurt låga kostnaderna för stora krediter idag). Den bubblan sprack i slutet -80/början -90. Då gick i princip alla nybildade BR-föreningar i KK och alla förlorade sina insatser. Nu 25 år sedan är vi snart där igen. Minnet hos folk verkar ha blivit drastiskt kortare på senare tid.
mvh
Priset pa en marknad kan "korrigera" antingen "prismässigt" eller "tidsmässigt". Därför är det inte sa säkert att nominella priser faller. Oförändrade nominella priser i 15 ar leder ocksa till en bättre balans mellan inkomster o bostadspriser. Skulle gissa att politikerna är beredda att göra en hel del för att eventuella obalanser ska lösas med stillastaende priser. Den svenska medelklassens enda tillgang är ju ofta bostaden sa om priserna faller nominellt kan missnöje uppsta o folk bli lite hämdlystna mot etablissimanget när de star vid valurnorna.
Gustav: Inget är nödvändigt eller säkert när det gäller någonting, inklusive Peak Oil. Men som "extremt insatt" bör du veta att det är högst troligt att saker man behöver låna pengar till tappar mycket i värde när Peak Oil börjar få större inverkan.
Kul att referera till byggkostnad som en anledning att priserna ska vara höga.
Byggbranschen betecknas internationellt som "The Mystery Sector", eftersom det är den enda, säger det igen, enda, bransch internationellt som konstant sänkt sin produktivitet årligen sedan 1960-talet.
Bygg & anläggning är f ö den enda bransch där företagsledare i Sverige "försvinner" mystiskt (troligen mördade) och där t o m statliga myndigheter (Banverket/Vägverket)dömts i svensk domstol för olaglig kartellbildning.
Låt oss bara konstatera att byggsektorn har en egen, mycket speciell kultur där konkurrens, effektivisering och produktivitetsökning inte finns som i andra branscher. Alls.
Enligt mätningar tillbringar en genomsnittlig byggjobbare endast 40% av sin tid med att utföra det arbete han får betalt för. Resten av tiden går åt till fika, besöka byggshopen, prata i telefon eller smussla undan byggmaterial eller byggvaror för att sälja det en gång till.
De senaste tio åren har byggkostnaden fördubblats, inflationsjusterat. Det finns ingen lagstiftning, materialval eller byggmetoder som motiverar den fördubblingen. Tvärtom utsätts vi numera för konkurrens från låglöneländer.
Inte ens det har gjort byggandet billigare. Nä, byggpriserna är höga av samma anledning som hundar slickar sig på snoppen:
"För att dom kan!"
Something stinks in Suburbia…
20:41 Jag håller helt med, se bl a
http://cornucopia.cornubot.se/2010/04/byggforetagen-blaser-bostadskoparna.html
Lämpligen bygger man själv…
Mest skrämmande är att sektorn dessutom subventioneras via ROT-avdrag.
Man kan ju också tänka så här. Bostadspriserna har kraschat i Sverige förut, och har kraschat runtom i Europa alldeles nyligen.
Det är väl nog starka belägg för att det mycket väl kan hända även i trygga Sverige under det utvecklade 10-talet. Oavsett hur mycket man argumenterar för att det inte _borde_ hända.
Köper man en bostad måste man vara beredd på att tappa större delen av värdet.
Det finns trots allt minst två olika slags organisation som träffar den enskilde. Dels den sidldes – skrået, dels den som bara kan anas, förväntningen att överföra arvet från alla som varit innan till nästa generation. Tyvärr måste i de flesta fall den ekvatione lösas inom de alltför snäva ramar som motståndaren – som kräver ALLT – ifråga om ALLT¨.
Tobias Wallin
@Anonym 17:06
Jo det finns saker som är säkra, exempelvis sådant som vilar på termodynamiska grundlagar vilket Peak Oil gör.
Ditt resonemang bygger på att pengar och olja sitter ihop med en fast länk och så har varit fallet under oljans uppgång. Dock är det itne alls säkert att det fortsättningsvis kommer vara så under decline-fasen, i så fall försvinner vårt betalningssystem i ett hujj. Som tur är bestämemr våra sociala konventioner över vad som händer med pengar/betalsystem och min tro är att vi kommer stödja detta system även efter PO. Det behöver alltså inte alls vara så att det man lånar pengar till tappar värde efter PO.
Gustav: Termodynamiska grundlagar får vi rimligen ta som sanningar 🙂 (även om du som verkar lite filosofiskt lagd säkert är väldigt medveten om att all vetenskap bygger på observationer som återupprepar sig på samma sätt, men inte säkert gör det den miljonte gången).
Framtidssiande är ju dock aldrig säkert oavsett vad man väljer att tro på. Ska vi vara lite krassa så kan man ju faktiskt argumentera för precis vad som helst. Att energi/olja och BNP kommer att följas åt på något sätt även i framtiden tror jag själv på och de flesta forskare jag läst om också. Denna länk tycker jag är bra t ex:
http://questioneverything.typepad.com/question_everything/2010/04/the-future-of-capitalism-profits-and-growth.html
Hur som helst, jag är själv övertygad om att vi får deflation och fallande huspriser efter Peak Oil. Jag är också övertygad om att vi får höga oljepriser i konjunkturuppgångar och fallande priser när ekonomin knäcks och går nedåt, osv. Om du tror på något helt annat så får du gärna skicka med lite länkar. Om du forskat många år på området och har kommit fram till något helt annat än "vanliga" Peak Oil-forskare så tar jag gärna nyfiket emot dina åsikter.
Jag har inte forskat på detta tema och det har mig veterligen itne någon vid GES heller. Dessa håller jag som ledande forskare beträffande Peak Oil.
Mitt resonemang om varför oljeanvändning och BNP kan kopplas isär efter PO är därför att mänskligheten är i kontroll över sociala konventioner men inte över utvinningshastighet av resurser. Pengar är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera, varför då förstöra detta instrument när vi själva bestämmer över det? Självklart kommer vi få tillgång till mindre olja/person men det kan ta tid innan folk begriper detta. Själv har jag väldigt små möjligheter att kontrollera penningmängd, inflation, global oljeutvinning etc.