Nordsjöns oljeproduktion är i allra högsta grad både intressant och relevant att titta på ur peak oil-perspektiv. Området står också för det demokratiska västerländska Europas enda större oljeproduktion, och är också fritt och helt utsatt för marknadskrafter, såväl som med full tillgång till all tänkbar modern teknologi. Dessutom är producentländerna västerländska demokratier med transparens och öppet data.
Det här betyder alltså att prismekanismen får råda fullt ut på Nordsjöoljan, och att det inte finns några begränsningar vad gäller modern teknik. Att jag tar upp detta är för att peak oil-förnekare brukar nämna just marknaden och teknologi som vad som omöjliggör peak oil. Man menar att högre priser leder till högre produktion, och att ny teknologi gör att oljeproduktionen inte kan falla.
Hunden marknaden skall alltså vifta på svansen oljeproduktionen. Marknadskrafterna skall kunna resa tillbaka miljontals år i tiden och ändra geologiska skeenden och med det var och hur mycket olja det finns att utvinna.
Men Nordsjön är snarare ett bevis på motsatsen. I själva verket är det svansen som viftar på hunden. Det är oljeproduktionen som styr oljepriset, och inte tvärt om. Och trots tillämpning av all modern teknologi så faller produktionen av olja i Nordsjön obönhörligt. Peak oil-förnekarna försöker då mena att det som gäller för Nordsjön inte gäller för resten av världen. Undantaget några västerländska demokratier som t ex USA, Kanada och Australien, så är dock inte resten av världen fullt utsatt för markandskrafterna, utan subventionerar t ex kraftigt sin egen olja eller är diktaturer och pseudodemokratier med dålig transparent i sitt oljeproduktionsdata.
Idag tittar vi dock på Nordsjön. Om vi anser att Storbritannien (UK), Norge, Nederländerna och Danmark är de som utgör Nordsjöns oljeproduktion, så ser det ut enligt nedan.
1998 såg vi ett snittpris på oljan på lite drygt 12 USD, vilket också var rekordlågt för perioden. Periodvis var oljepriset nere och sniffade på 10 USD under året. Detta skedde samtidigt som Nordsjön var i sin platåfas inför utförslöpan när oljeproduktionen toppade 1999 och platåfasen upphörde 2003. Vi fick alltså se de lägsta oljepriserna och den högsta oljeproduktionen ungefär samtidigt.
När så oljeproduktionen i Nordsjön började falla på allvar med start 2003, så drog också priset iväg på Nordsjöoljan Brent. Ju lägre oljeproduktion, desto högre pris. Det är alltså i själva verket svansen som viftar på hunden. Högre oljepris leder inte till ökad oljeproduktion, det är den fallande oljeproduktionen som leder till högre oljepris.
Vad prismekanismen istället gör är att fördela vem som får den där oljan. Adam Smiths osynliga hand kan alltså inte öka oljeproduktionen, men väl se till att fattigare länder och individer får klara sig utan eller med mindre olja. Högre världsmarknadspriser har också gjort just detta, nämligen strypt tillgången till olja hos diverse U-länder utan egen oljeproduktion, ibland med tragiska konsekvenser, när t ex sjukhus i U-länder inte längre har råd att köra sina dieselgeneratorer för att kunna få ström.
Utan högre priser skulle förstås oljeproduktionen i Nordsjön fallit ännu snabbare än den nu faktiskt gjort. Men priset på olja kan inte ändra geologin eller naturlagarna.
Sedan är det förstås så att ju mindre oljeproduktion ett land har, desto mindre snygg Hubbert-kurva blir det. Det gäller t ex för Nederländerna nedan, där enskilda fälts produktion ger väldigt stort genomslag och en hackig produktionskurva.
För Norge med betydligt fler fält och större oljeproduktion får vi däremot en jämn och fin kurva.
Värt att notera är att i Norges produktionskurva så ingår de åtgärder för sekundär och tertiär oljeutvinning med ny teknik som togs i det enorma Ekofiskfältet, vilket är ett utmärkt exempel på hur ny teknik kan återuppliva fält. Men det är alltså redan gjort och görs kontinuerligt i Norge såväl som Nordsjön, men ändå faller oljeproduktionen totalt sett.
Danmark visar också upp en relativt jämn produktionskurva.
Att Storbritanniens oljeproduktion föll i slutet av 1980-talet var av politiska orsaker, inte av geologiska. Detta berodde på explosionen ombord på oljeplattformen Piper Alpha år 1988, som dödade 167 personer, vilket ledde till hårdare lagstiftning vad gäller säkerhet och fick oljeproduktionen att falla tills man fick skärpt upp säkerheten. Annars hade antagligen Storbritanniens oljeproduktion peakat några år tidigare än den nu gjorde efter att viss produktion fördröjts ett antal år.
Nordsjöns oljeproduktion är ett utmärkt exempel på hur marknaden fungerar och att det är produktionen av olja som driver priset, och inte tvärt om. Genom tillämpning av allt modernare ny teknik och enorma miljardinvesteringar har man lyckats hålla produktionen igång, men sedan början av decenniet har det inte hjälpt längre, och produktionen är nu i fritt fall. Trots skyhögt oljepris. Trots modern teknologi.
Som jag tidigare diskuterat får det här även säkerhetspolitiska konsekvenser för ett demokratiskt Europa som allt mer kommer vara beroende av oljeexportörernas nycker, och successivt allt mer beroende av Ryssland. Ryssland kommer också bli en svans som kommer vifta på hunden Europa i takt med att olje- och gasproduktionen i Nordsjön faller.
15 kommentarer
Utomordentligt bra analys, men jag hade heller inte väntat mig annat :-)!
Geologiska faktorer sätter givetvis ett tak totalt sett.
Men ett högre marknadspris borde ändå motivera oljeutvinning/
prospektering som tidigare inte var ekonomiskt lönsam (oljesand, djupvatten). Jämfört med 98 talar vi ju nästan om en TIO-faldig ökning av oljepriset, om vi nu antar att ett fat snart kostar $100.
Även om man lyckas hitta mer olja kommer inte EROEI att vara i närheten av vad det en gång varit (sweet light crude).
Den POSITIVA effekten av ett högre pris är att alternativen blir relativt sett mer lönsamma och gångbara. En helt nödvändig omställningsprocess.
Ett annat märkligt förhållande är att efterfrågekurvan på olja inte alls följer normal ekonomisk teori. Snarare så fortsatte efterfrågan att öka 2000 – 2008 TROTS att priset gick från $20 till $147. Hur förklarar du det?
Anders, vi, i bemärkelsen samhället och ekonomin med den ekonomiska tillväxten klarar oss inte utan olja, så priset spelar mindre roll.
Man betalar fortfarande bara någon krona för en hel dags arbete trots det låga oljepriset, om man mäter hur mycket energi ett fat olja innehåler.
Vår ekonomiska tillväxt förutsätter ökad konsumtion av olja, om inte annat i utvecklingsländerna. När den globala produktionen av olja inte längre kunde öka från 2005 och framåt, så knäcktes till slut den lånefinansierade finansiella bubblan och ekonomiska tillväxten. Det slår dock inte direkt, av olika anledningar finns viss fördröjning, t ex effektiviseringar.
Om man tittar på tidigare kraftiga oljeprisökningar så orsakade de recessioner (1974, 1979-1980). Oljeprisökningarna det senaste decenniet skedde mer successivt, men framför allt pågick parallellt en otrolig global kreditexpansion som kunde hålla uppe efterfrågan. Dessutom kunde vi i västvärlden kompensera för fördyringar p g a stigande oljepriser genom att importera (deflation) från låglöneländer i Asien m m. Men verkligheten kom ju ikapp oss till slut när allt brakade samman.
Ekonomen James Hamilton har skrivit om det: http://www.brookings.edu/economics/bpea/~/media/Files/Programs/ES/BPEA/2009_spring_bpea_papers/2009_spring_bpea_hamilton.pdf
Utan nuvarande gigantiska stimulanspaket tror jag att vi skulle ha varit ordentligt nere i källaren. Och det lär komma tillbaka.
Nu blir jag något förvirrad. Menar ni alltså att det högre oljepriset 2008 drev fram den finansiella kraschen?
Borde vi då inte först ha drabbats av en hyperinflation när oljepriset gick från $20 till $147?
Personligen tror jag fortfarande olja är "billigt", vi måste upp på betydligt högre nivåer innan olja börjar betraktas som verkligt "dyrt". I Sverige betalar vi ju i praktiken redan $300 för ett "fat bensin", men inte har det tagit knäcken av vår eknonomi(?).
Är ändå inte utvecklingsländerna de stora förlorarna då de fortfarande lever i tron att de kan industrialisera sina ekonomier med hjälp av "billig" olja?
Hur mycket pengar tjänar du med all den här reklamen på bloggen? Kan du inte skriva ett blogginlägg om hur man maximerar avkastningen på sitt bloggande för oss som funderar på att börja skriva? Lycka till!
Anonym, svaret är lite.
Tack vare en förmånlig skattesituation så får jag åtminstone behålla kanske en tusenlapp i månaden efter skatt. Om du däremot också har ett vanligt jobb så kommer ca 85% av intäkterna försvinna i skatt.
Annars har jag skrivit om hur lite man tjänar på att blogga. Det inlägget hittar du här. Det rör sig om några ören per sidvisning för mig i statistiskt utfall, brutto innan skatt. Har dock sett en liten ökning i öre per sidvisning nu under hösten, tror reklambudgetarna har ökat (eller töms) så här framåt slutet av året.
Nyckeln är alltså att få upp ett högt besökarantal, och det är inte något man bara gör. Man behöver åtminstone 10x så många besökare som jag för att det skall blir några pengar.
Blondinbella drar in 4.9 öre per besökare (ej sidvisning), lägger du din blogg hos Metrobloggen drar du in 3 öre per sidvisning, vilket med mina ca 1.25 sidvisningar per besök skulle ge 3.75 öre per sidvisning. Jag ligger ungefär där också i praktiken.
I grund och botten handlar det om att maximera antalet besökare och få dem att stanna. Det kan du bara göra genom att skriva något folk vill läsa, på ett sätt som de vill läsa det på, och du måste även ha ett genuint engagemang i det du skriver om samt ha ett ämne som tilltalar en betydligt större målgrupp än mina ämnesval gör.
Jag har 7-9000 besök per vecka. Kan du prestera 50-100 000 besök per vecka kanske det kan bli lite pengar att skatta bort. Tonårsbloggare som inte har annan lön hamnar förstås i en bättre skattesits än den som redan har ett jobb och får marginalskatt på hela skiten.
Mitt tips är att börja blogga på Metrobloggen. 3 öre per sidvisning utan att behöva lägga en sekund på att hantera reklam är bra betalt.
Mer i ämnet kanske du hittar under bloggar.
Sedan hur man driver trafik och småoptimerar kan man skriva spaltmeter om. Det har andra gjort.
hmm,,
du kan hitta tips hur man tjänar pengar på bloggen här:
http://www.hassanchm.blogspot.com
längst ner..
Mig veterligen har Metro just slutat ge betalt till sina bloggare. Lärdomen av det är att själv är bäste dräng – ha dina egna annonser på din egen sida.
Hej, jag tycker att detta med peak oil är väldigt intressant. När tror du peak oil börjar ge problem för världsekonomin och när tror du att peak oil kommer innebära allvarliga problem för världsekonomin. Tack
Anders. Du skrev "Borde vi då inte först ha drabbats av en hyperinflation när oljepriset gick från $20 till $147?"
Eftersom massor av varor under 2000-talet har blivit billigare eftersom de tillverkas av människor som har en bråkdel av våra löner så har vi även importerat deflation som motverkat fördyringar p g a stigande oljepriser.
Det kommer ju inte att fungera hur länge som helst. Om oljepriserna stiger det närmaste decenniet så når vi förr eller senare en punkt då transportkostnaderna blir så höga att det inte längre de låga lönerna på andra sidan jorden kan kompensera för höga transportkostnader och då kommer vi – över hela linjen – att drabbas av de höga oljepriserna.
Förra året när oljan var uppe i 147 usd/fat kunde man läsa i utländsk press om bönder i t ex Indien och Nepal som inte hade råd att köra sina traktorer, hur priset på kameler i Asien steg för att bönder hellre ville ha dieseloberoende kameler än traktorer, plastindustrier som fick problem med lönsamheten o s v.
I Sverige klagade folk på att det blev dyrare att bila på semestern. Så nog är det som du säger – de fattiga drabbas hårt och i Sverige är det kanske mest vår överflödskonsumtion som drabbas av stigande oljepriser. Åtminstone som tillvaron ser ut nu. Jag tror att även det kommer att förändras drastiskt när oljeproduktionen börjar minska kraftigt. Då kommer även vi i Sverige tvingas till våldsamma anpassaningar.
mkt bra inlägg, tack!!! En fråga: Om du skulle köpa 3 oljeatkier idag som du var tvungen och äga i några år, vilka skulle du köpa då? // Niklas
Niklas, omöjligt att svara rätt på. Ett möjligt upplägg, Crescent Point, PA Resources, DNO.
@ Kasper
Det finns ett interssant problem i att många oljeländer i exempelvis mellanöstern subventionerar sin olja kraftigt. Medborgarna kan köpa löjligt billig bensin och man genererar elkraft genom att elda olja eller naturgas.
Eftersom priserna är subventionerade stiger hela tiden efterfrågan kraftigt och det blir mindre olja kvar att exportera. Det här är en vinkling som jag tidigare inte tänkt på men den är oerhört viktigt eftersom dessa länder kommer att prioritera sina hemmamarknader.
Med stigande oljepriser på export har de även råda att subventionera inhemsk förbrukning. Så de länder som inte sitter på en stor oljereserv kommer snart att bli förlorare, i alla fall på kort sigt. På lång sikt tvingas vi ställa om, medan "oljeländerna" är dömda till ett evigt oljeberoende till sista droppen så att säga.
Metrobloggen har slutat ge betalt till bloggarna, bara så du vet