Det svenska folket har sedan 2004 dubblerat sina bostadsskulder. Samma människor upprepar hela tiden mantrat “inflationen äter upp skulderna”, och amorterar knappt. Snittamorteringstiden ligger någonstans runt 100 år, om man amorterar alls.
Förträngning. Ilska. Förhandling. Depression. Acceptans. Glöm inte stegen man tar vid obehagliga nyheter. Vi är och förblir i en bostadsbubbla, och går nu samma väg som USA gjorde tidigare under decenniet, dvs pumpar upp en bubbla med alldeles för låga räntor. Finns en väsentlig skillnad. Som privatperson är inte din bostad i pant, utan det är du personligen som är ansvarig för skulden och du kan alltså inte bara lämna över nycklarna och bli av med din skuld som man kan i USA.
Det är rent av så att vi under året tillfälligt haft deflation, så skulderna har i själva verket ökat än mer för alla som drömmer om att inflationen skall äta upp de sanslösa skulderna.
Glöm inte att skillnaden mellan familjen med ett litet hus på landet och gammal bil och fiiina familjen med dyra bilen och dyra huset oftast bara är storleken på skulderna. Den kommun där man hade störst skulder per person var enligt SCB den fiiina kommunen Danderyd. Åtminstone år 2004. Och år 2005. Och år 2006. Och år 2007. Längre än så sträcker sig inte SCB:s statistikdatabas än så länge.
Notera nu att det är hela svenska folket som har dubblerat sina bostadsskulder, och nu är totalt skyldiga 1.5 biljoner SEK för bostäderna. 1 500 miljarder SEK. 1 500 000 000 000 SEK. I skuld. Detta är en dubblering sedan 2004 enligt DN.
Nu vill den som fortfarande ägnar sig åt förträngning hävda att “men priserna på bostäder har dubblats“.
Jaså? Kanske lokalt, men skuldsättningen gällde hela riket.
2004 kostade en bostadsrätt i snitt 671 000:- SEK i hela riket. 2008 kostade en bostadsrätt i snitt 1 073 000:- SEK. Detta baserat på avslutade överlåtelser. Det är en ökning på 59%. Samtidigt har man ökat skuldsättningen med 200% för bostadsrätter. 59% mot 200%.
Villor har stigit lite mer i pris. Andra kvartalet 2004 kostade en villa i riket i snitt 1 328 000:- SEK. Andra kvartalet 2009 kostade en villa i riket i snitt 1 856 000:- SEK. Det är en ökning med 40%. Samtidigt har man ökat skuldsättningen med 80%. 40% prisökning på villor har lett till 80% ökning av skulderna.
Sedan halvårsskiftet 2004 har vi haft en prisökning i KPI (i vanligt tal felaktigt kallat inflation) på ca 8%.
Vi kan en gång för alla avfärda allt snack om att folk amorterar eller låter inflationen äta upp skulderna. Det är bara trams och förträngning/förhandling från allt värre skuldsatta bostadsägare. Verkligheten är att bostadsägarna höjer sina skulder snabbare än vad priserna stiger och snabbare än inflationen.
För att summera. Sedan 2004 har inflationen totalt varit 8%. Bostadsrätterna har stigit i pris med 59% i hela riket. Villapriserna har stigit med 40% i hela riket. Svenskarnas bostadsskulder i hela riket har stigit med 100%, fördelat på 80% för villor och 200% för bostadsrätter.
Den som inte förstår att detta är en katastrofal skuldsättningbubbla är antagligen själv alldeles för högt belånad.
En bostad slits precis som en bil, för varje dag som går ökar det latenta behovet av underhåll och reparationer. Därför skall man minska sin skuldsättning i takt med att det latenta investeringsbehovet i bostaden stiger, och bostäder borde liksom bilar falla i pris i takt med att de blir äldre. Men jag gissar ovetenskapligt att folk även ökat sina bilskulder sedan 2004, kanske rent av dubblat dem?
19 kommentarer
Ja, det är onekligen en oroväckande ökning men samtidigt finns det fler bostadsägare nu än 2004. Hyresrätter ombildas samtidigt som det nästan bara byggs bostadsrätter, vilket får till följd att många som klivit in på bostadsmarknaden de senaste åren gjort det genom att köpa sin bostad. Att de totala skulderna stiger är därför inte så konstigt.
Det som vore riktigt intressant vore att se bostadslånen i förhållande till bostadens värde. Har man undvikit topplån? Trots allt säger ju också artikeln att bostadskostnaderna i förhållande till inkomst stått stilla på 25%.
Den stora faran är ju arbetslöshet för de med höga lån. Pga av bostadsbristen på de större orterna i sverige känns det som om det är mer troligt att priserna ligger stilla de närmsta åren och därmed tappar i värde realt men ej nominellt. Det som kan få priserna att rasa är en utflyttning till de lediga bostäderna på mindre orter där inga jobb finns. Men det känns avlägset…
Skit i inflation/deflation, i mångt och mycket ointressant. Det som verkligen spelar roll är förhållandet mellan hushållens skuldsättning och hushållens inkomster.
Snacka om förträngning. Så mycket hyresrätter har inte ombildats, det är ett isolerat fenomen till storstäderna och inte alls speciellt utbrett.
"En bostad slits precis som en bil, för varje dag som går ökar det latenta behovet av underhåll och reparationer. Därför skall man minska sin skuldsättning i takt med att det latenta investeringsbehovet i bostaden stiger, och bostäder borde liksom bilar falla i pris i takt med att de blir äldre."
Här har jag en annan vinkling…
Om man kontinuerligt upprustar och renoverar sitt hus så sjunker det inte i värde.
Det är trots allt rätt sällsynt att man totalriver ett hus som är över 50 år gammalt (och 50 år utan reparationer torde vara gränsen för väldigt mycket iaf såsom badrum och kök, golv mm !).
Och med tanke på hur mycket folk verkar hemmafixa OCH leja in så undrar jag om inte rätt mkt pengar plöjs ned i renoveringar och kontinuerligt underhåll ?
/K
Hej,
Jag blir riktigt nervös när jag läser dina inlägg. Själv köpte jag en Bostadsrätt i Göteborg Julen 2007. Lade 20% kontant och lägger alla mina extra inkomster på att amortera. Så idag är jag nere på 60% lånegrad.
Det jag dock undrar är vad tycker du är ett rimligt bostadspris? Är ett rimligt pris priseran precis efter att bostadbubblan sprack på sluteta v 80 talet plus inflationen?
Vad tycker du är en rimlig prisökning på bostäder från år till år.. är det bara inflationsöknngen eller är det nyttigt med lite brantare bopris utveckling??
//En bekymrad 30 åring som blir nojig av din blogg
Nu är den här! Nya Nyfiken-Grön blogg med allt från politik till ecomode!
Vad tycker du?
http://nyfiken-gron.com/blogg
Alexandra
Bekymrad 30-åring, du amorterar ju för fullt, så du gör ju allt rätt.
Ja, bostadspriserna har alltid rört sig runt inflationskurvan. Se ett gammalt inlägg här.
För just Göteborg skulle det kunna innebära att priserna behöver ner ca 80% på bostadsrätter, så fortsätt amortera.
Så länge du kan betala dina räntor och du amorterar så kommer du säkert klara dig. Bostadspriser är inget som kraschar över en natt utan det tar ett antal år för priserna att gå ner när det väl vänder, och bubblan kanske kan fortsätta ett antal år till. Under tiden fortsätter du att amortera.
Du har låt oss säga 10 år på dig (3 år bubbla till, sju års nedgång) att trycka ner skulden innan marknadspriserna kommer ikapp, och glöm inte att du alltid kommer äga funktionen "eget boende", oavsett hur många nollor den är värd. Den går alltså alltid att byta mot motsvarande oavsett vad priset råkar vara för stunden.
De som skall oroa sig är de som inte amorterar kraftigt.
Att bostadspriserna ökar i pris snabbare än löneutvecklingen är i längden ohållbart. Någonstans tar det stopp när folk inte har råd längre. Det visade sig tydligt i USA där de hade haft den situationen i ca 15 år innan raset kom där. Lägg därtill alla de som tagit/fått lån de inte borde ha.
Vi är inte där än i Sverige men det går åt samma håll. Den låga räntan driver upp priserna och så länge den förblir låg så håller det, men en dag vänder den uppåt och hur många måste då gå ifrån sina hem?
Problemet är ju lite mer komplicerat i Stockholm. Inflyttnignen är enorm, trots att arbeteslösheten ökat så är det stort tryck på visningar och budgivningar på lägenheter och hus. Som du säkert vet Cornu är hyresmarknaden obefintlig i Stockholm. De nyproducerade hyresrätter som finns ligger på typ 11000 i månaden för en fyra. För de pengarna kan du idag låna över 5,5 MILJONER! Med en "normal" ränta på 4,5% kan du låna två miljoner, fortfarande rätt mycket pengar. Du får en hyffsad fyra längs en tunnelbanelinje för de pengarna. Dessutom kan du med en egenägd lägenhet välja att amortera och genom åren bo billigare och billigare, till skillnad från hyresrätten.
Som sagt, prisstegringen i småstäder är rätt obegriplig, och direkt sakdlig, men storstäderna kan aldrig tappa 80% som du pratar om, det skulle krävas 80% arbetslöshet för att det skulle hända. 10-20% tapp i Stockholm är nog mer troligt inom 5 år.
(Ja, jag är medlem i en brf i Stockholm, amorterar av lånet på 30 år vilket jag tycker är rimligt.)
Glömde skriva att jag räknade med 4000 kr i avgift till föreningen i mitt exempel.
Idén att Stockholm är undantaget en eventuell bostadsbubbla, för att så många vill bo där, tror jag är fel.
Det är sant att arbetslösheten är låg i Stockholm (~4%?), men folk förlorar jobbet även i Stockholm, och då får de flytta och lämna plats för någon som har ett jobb (och har råd). Därför är arbetslösheten låg. Och därför tror jag en bostadsbubbla slår lika hårt där (om inte hårdare).
Jag menar, se på New York, en metropol som knappast borde ha något problem med att hitta folk som vill bo där!
http://bit.ly/1Xa4fe
Ändå har bostadspriserna sjunkit 25% på 3 år.
Det är just det, när folk måste flytta sjunker priserna. Är arbetslösheten låg i stad betyder det snarare att folk måste flytta om de förlorar jobbet, än att man inte förlorar jobbet där. Tror jag.
/ciao
I stockholm är bostads marknaden som ett kedje brev. Den som säljer sin 1:a tar med sin vinst tii 3:an osv. De som kliver av denna karusell i rätt tid blir rika som troll på att bo, crazy eller hur?
För när de unga lämgst ner i stegen inte orkar betala för de dyra 1:orna längre så rasar pyramiden.
Alltså hamnar en massa folk i ekonomiska bekymmer, med alla samhällsbekymmer det skapar. Ändå är det ingen som ingriper och lungnar marknande. Låt oss säga tex att stats makterna tvingade bankerna ta en del av förlusten när folk hamnar i trubbel, då skulle bankerna inte gå med på vilka glädje kalkyler som helst. Eller som i USA att man kan bara lämna in nyckel så är det därefter bankes problem. Verkligen ett strålande system.
Hur förklarar du att i ena andetaget förklara att penningnmängdsökning är det samma som inflation och i nästa att hänvisa till SCB:s inflationskurva som en relevant referens?
Hur ser förhållandet mellan penningmängdsökningen och bostadspriser ut?
Om världens centralbanker fortsätter att lösa våra finansiella problem med att på olika sätt öka penningmängden vilket är högst troligt hur skulle du då som står utan bostad agera?
JCSuperstar, därför att bostadspriserna tidigare har pendlat runt KPI. Lönerna följer ju KPI och inte penningmängden.
Naturligtvis är det penningmängden som drar upp bostäderna, och visar ju fint hur inflationen urholkar penningvärdet. Det kostar lite fler årslöner att köpa en bostad i dag, om vi säger så…
Irrelevant att jämföra mot årslöner. Om priserna forsätter upp är det väl läge att köpa eller?
Vad jag däremot tror är att det kommer att bli en större varians på olika bostäder där kvaliteten och utseendet borde få större utrymme. En annan orsak till vad som drivit bostäder är en allt starkare segregation som i botten beror på miljonprogrammet och att de med sämre möjligheter är straffade att bo i skokartonger av betong. Detta är ett nytt fenomen där man inte kan luta sig mot historik. Har du familj bosätter man sig inte gärna i Brunsbo där inte ens ambulansen åker in. Priset för ett känna att ens familj ska bo säkert och att barnen får en bra barndom och skolgång är rätt mycket högre än där vi (Sverige) befinner oss idag, tyvärr! Bara som ett argument utöver att världens valutasystem kommer att blåsas upp till bristning såvida inte energi och miljöfrågor löses i som ett mirakel och sann tillväxt kan betala av alla lån…..
Ja förra var ju från mig som du kanske kunde ana
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
JCSuperStar, man måste ju inte betala hutlösa summor för att få trygghet och samhällelig service. Man kan istället flytta bort från storstaden, och får bra skolor och ambulans och brandstation och allt genom att flytta till en mindre kommun och mindre ort längre bort.
Sant, men det måste finnas jobb. Dessutom flyttar man inte från sina kompisar såvida man inte verkligen måste och med dagens priser så måste man inte med normalinkomster. Det ända som kan få marknaden att stanna av eller sjunka temporärt är nya regler för tex minst 25 % i kontant insats. Men det skulle ju inte direkt vara schysst att ändra förutsättningarna för dom som just köpt…Flyttar man till en mindre tätort utanför stan är man samtidigt mer eller mindre tvingad till minst ett bilägande vilket på sikt kan bli betydligt dyrare än att vad det är idag
Övrig förfrågan?
Jag saknar en objektiv debatt om det verkligen är lönsamt att bygga ny kärnkraft. Du med kunskaper om både ekonomi ,energi samt med ordets gåva och stor genomslagskraft hade varit ytterst lämpad. Känner du dig hågad?