Enligt mediauppgifter hos bland annat Bloomberg och Dagens Industri, så riskerar det att bli matbrist på Island pga finanskrisen.
Enligt den största importören av mat till lilla isolerade Island så går det inte längre att importera utan kontant betalning i annan valuta än den isländska kronan. Matlagren på Island skall röra sig om kanske fem veckor till. Bloomberg rapporterar om hamstring och stigande priser.
Nu är denna nyhet några dagar gammal, och har egentligen inte fått någon spridning i seriösa gammelmedia. Man kan fråga sig om det bara är en mediaanka. Man skall komma ihåg att globalt är matlagren bara 6-7 veckor, så fem veckor är inte katastrofalt dåligt, bara lite sämre.
Hade det varit akut borde frågan förstås varit lyft av Islands regering, och man tycker att Nordiska Rådet skulle rycka ut i solidaritet med broderfolket på Island. Jag citerar Nordiska Rådets hemsida.
Nordens engagemang i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, vilket bland annat omfattar civil krishantering och samhällssäkerhet, syftar till att stärka den samnordiska förmågan till kris- och katastrofhantering.
Fast det kanske bara gäller kris- och katastrofhantering utanför Norden?
Enligt den isländska centralbanken räcker dess utländska valutareserv till 8-9 månaders matimport.
Nej, rimligtvis är inte situationen så allvarlig som några katastrofrubriker låter påskina. Brist på protein från fisk, lamm och islandshästar (ja, hästkött är inte konstigare på Island än kyckling eller griskött är i Sverige) borde man åtminstone inte ha oavsett om uppgifterna är riktiga. Island exporterar normalt både hästkött och fisk.
Kanske är på sin plats att påtala för svenskar att Sverige sedan 90-talet inte längre håller någon livsmedelsreserv, utan det är upp till det enskilda hushållet att hålla nödvändig katastrofbuffert. Samhället har inte längre något ansvar för det enskilda hushållet, utan enbart för samhälleliga funktioner. I fallet vattenförsörjning innebär det att om man har kommunalt vatten så är det ålagt kommunen att köra ut vatten till tappställen om vattenförsörjningen havererar. En del råd om mat och vatten finns hos Civilförsvarsförbundet.
1 kommentar
En mat- och livsmedelskris kan komma att utvecklas eftersom deflation utvecklat lägre spannmålspriser vilket har hjälpt upp situationen för fattiga i utvecklingsländerna men det kan i sig leda till skördeminskningar nästa år då sådden av åkrar och plantager inte kommer att sås i samma omfattning som under innevarande år. Det är i alla fall vad FAO (FNs livsmedelsorganisation) i förrgår varnade för kan komma att hända i finanskrisens spår. Man rekomenderar att Väst-länderna levererar det utlovade finansstödet, hittintills har FAO bara fått in en tiondedel av utlovade resurser och det mesta av det går till akut mathjälp. Det är väsentligt att ekonomiskt stöd går ut i form av jordbruksstöd till de fattiga länderna. Det påpekas vidare att de finanskrisande länderna nu inte får sätta upp handelsrestriktioner. Uppmaningen varnar för att hungersnöden kan komma att växa nästa år.
“I know that the current international situation and the serious financial crisis do not facilitate our work. The media have highlighted the financial crisis at the expense of the food crisis. Yet, that crisis still exists. Instead of falling, in line with the targets of the World Food Summit and the Millennium Summit, the number of undernourished people increased by 75 million in 2007, a figure that could increase further in 2008.”//Statement of the Director-General on the occasion of
World Food Day
Rome, 16 October 2008
Visst, man kan se dessa varningar från FAO i ljuset av att man vill få in mer pengar till sina projekt men det ligger säkert en del sanning i att de lägre priserna nu kan leda lägre sådd och mindre skörd nästa år. Årets skörd vart ju i alla fall högre +3,5% – än förra årets säger uppskattningar.