Det amerikanska meningslösa räddningspaketet röstades igenom i representanthuset ikväll efter lite särintressen fått in hjärtefrågor som inte har med finanskrisen att göra i paketet.
700 miljarder ofinansierade nytrycka digitala dollar kostar det. Plus ca 100 miljarder för särintressen, relevanta som irrelevanta.
NASDAQ-börsen faller som en sten från att ha legat bra på plus inför omröstningen. Verkar som Wall Street inte ville ha paketet trots allt. Eller så är det ett utfall av buy the rumour, sell the news. Eller buy the rumor, sell the news om man skall skriva american english.
Många som hållit tummarna för att paketet skulle klubbas får nu åtminstone initalt se börsen falla tillbaka, medan t ex oljepriset stiger.
Med risk för att vara tjatig, så kommer inte paketet hjälpa ens om president W. nu godkänner det härnäst, vilket väl är sannolikt. Fast nu har W. chansen att bli folkets hjälte och lägga sitt veto. Han blir ändå inte omvald efter att ha suttit maximala två mandatperioder och kan strunta i lobbister och kampanjbidrag.
Varför paketet inte hjälper kan man läsa i tidigare inlägg, t ex här eller här eller för den delen hos Economistas blog.
Nu blir det mark to hank som gäller framöver istället för mark to market. Hank Paulson skall trissa upp priset på dåliga lån, så bankernas balansräkningar ser snyggare ut. Men skit är skit även om Hank trissar upp priset på skiten. Och de banker som köpt upp andra banker och deras tillgångar för småpengar de senaste veckorna, dvs Goldman Sachs och Morgan Stanley, kan nu sälja skiten de köpt nästan gratis till Hank, och tjäna storkovan. Nästan 700 miljarder USD om de är skickliga.
