Ornitologer, dvs hobbyister som använder tidsöverskottet som det moderna fossila industrisamhället har gett dem till att åka runt hela eller halva Sverige och titta på fåglar, ondgör sig nu över att fåglar kan flyga in i vindkraftverk.
Fåglar kan även flyga in i byggnader, oftast fönsterrutor, och i bilar. T ex ornitologernas egna bilar. Bilar som de gärna tankar med fossila drivmedel från ändliga resurser av fossil olja (även E85 innehåller som bekant 15% fossil bensin, och har dessutom krävt fossila drivmedel för att framställa från åker till tanken i bilen). Allt för att t ex åka på det senaste larmet om att någon sett en rödbrokig trastkväka någonstans i Värmland, 30 mil bort.
Återstår att se när man kommer ställa krav på att alla hus rivs, eller åtminstone att fönsterrutor ersätts med stängda fönsterluckor. För att inte tala om de tiotusentals fåglar, inte sällan fälthöns (t ex fasan), och tusentals däggdjur som sätter livet till i det svenska jordbruket, speciellt under skörden. Det finns en anledning till att skördetröskor inte sällan är rödmålade. Då syns inte blodet från sönderhackade rådjurskid…
Att leva är att ta plats. Ett förslag till ornitologerna är att de själva slutar ta så mycket plats, t ex skrotar sina bilar och börjar cykla istället, och även slutar att äta spannmål. Annars hör jag mest ljudet av en sten som krossar ett glashus. För att inte tala om allt spannmål som används för att stödutfodra fåglar på fågelbord vintertid. Vet inte var logiken finns i att först hacka sönder fåglar med skördetröska, och sedan ta det skördade spannmålet och ge till överlevande fåglar.
Orintologi i nuvarande moderna omfattning är en utdöende hobby framöver. I spåren av peak oil, så kommer ornitologerna få nöja sig med allt kortare räckvidd på deras resor land och rike runt för att titta på rödbrokiga trastkväkor, samtidigt som överflödet av tid i samhället kommer minska när tillgången på vår främsta slav oljan minskar.
Antar att ornitologerna däremot älskar kärnkraft, så de kan se fåglar som badar i kylvattnet från kraftverken vintertid. Åtestår att se hur långt man kan åka för att titta på fåglar när det är laddning av elbilens batterier som gäller?
För oinsatta så rapporterar fågelskådare in när de ser ovanliga fåglar, och de tusentals ornitologer som prenumererar på dessa rapporter kastar sig sedan i bilen för att åka över halva landet för att titta på en fågel. En fågel som ser precis likadan ut som den gör på bild, eller film. Sedan försöker man komma med i Klubb 300, dvs lyckas se 300 olika fågelarter i Sverige under ett år. Många bilresor blir det, när man klarat av de lågt hängande frukterna, som den lokala kråkan eller pilfinken.
Det är förstås roligt att se fåglar. Ett miljövänligare sätt att göra det på än att åka runt i bil är att köpa sig en gård på landet, och bruka den ekologiskt, samt främja olika biotoper på den egna marken, istället för att kräva att alla andra skall göra det åt ornitologerna. Då kan man få se större hackspett, gröngöling, spillkråka, ormvråk, duvhök, fiskljuse, fasan, morkulla, trana och en lång rad av fåglelarter jag inte kommer ihåg just nu. Alldeles utan att ens behöva sätta sig på en cykel. Men den rödbrokiga trastkväkan får man nöja sig med att se på bild. Eller kanske TV?
Egentligen har jag inte så mycket emot fågelskådare, men de kan väl liksom alla andra acceptera att deras hobby fungerar genom att vi belastar miljön på olika sätt, och det inkluderar vindkraft, som t ex driver deras datorer.
Avslutar med ett citat ur SVD:s artikel:
“Ornitologen Stefan Delin åker en vända till boet varje dag.”
Antar att han åker cykel?