Jag brukar försöka skilja på spekulation, investering och real investering, mest baserat på tidshorisonten.
Alla har sina egna måttstockar, men för mig är en placering som är avsedd att innehas i timmar, dagar, veckor eller månader spekulation. En investering handlar om något där innehavet är tänkt att räknas i år, inte någon mindre enhet. En real investering är något åtminstone jag ser i decennier.
Exempel på reala investeringar kan t ex vara en bostad, en hyresfastighet, ett jordbruk eller en skogsfastighet, så länge dessa inte bara är köpta på kortsiktig spekulation.
För mig skall en investering också ge en avkastning i form av utdelning eller andra inkomster, och inte bara bygga på en värdetillväxt, men man kan förstås se en del undantag, t ex i nystartade företag som knappast kommer betala ut pengar till sina investerare. Det visar på det andra kriteriet för en investering, i kontrast mot spekulation. En investeirng handlar om att tillföra något, att bygga något. T ex genom att delta i finansieringen av nystartade bolag.
Exempel på investeringar är t ex min lilla portfölj av onoterade aktiebolag inom alternativ energi, som Seabased eller Vertical Wind. Även mina tidigare innehav i högutdelande Peyto (TSX:PEY.UN) eller Crescent Point (TSX:CPG) ser jag som investeringar. Seabased har jag haft i portföljen i fem år, Vertical Wind i fyra år, Peyto i fem år och Crescent Point i fyra år, även om de senare två är avslutade för tillfället pga mina förhoppningsvis felaktiga förväntningar på en dubbeldipp i ekonomin.
Reala investeringar är bostaden och skogen. Det är inte något som är tänkt att sälja, förrän kanske när jag blivit pensionär vid 80 års ålder. Det var bara en tidsfråga, och nu har alliansregimen ärligt nog börjat tala om 69 år som pensionsålder. Ärligt, men kanske lite dumt att nämna i en valrörelse. När jag är 60+ kommer snacket gå om 80 år, och lagen säga åtminstone 75. Så skogen är en real investering som mäts i många decennier framöver.
Allt annat är spekulation. Inget fel med det. Någon läsare fick moralpanik över att jag spekulerar i vetepriset. Att jag spekulerar i fallande pris verkade inte spela någon roll. För varje köpare finns det en säljare, annars blir det ingen affär och alla spekulanter måste förr eller senare avsluta sina affärer och köpa tillbaka eller sälja sitt instrument. Över tiden tas påverkan av spekulanter ut varandra, men utan spekulanter finns det ingen som tar ner överdrivna bubblor.
Just bristen på möjlighet till negativ spekulation inom bostäder gör att vi om och om igen får bostadsbubblor världen över. Handen på hjärtat, hade det gått att blanka bostadsmarknaden så hade väldigt många av oss gjort detta, och den överdrivna bubblan hade punkterats. Nu går det bara att spekulera i stigande bostadspris, helst och oftast dessutom med hävstång via lånade pengar. Och då får vi bubblor när spekulationsmarknaden är i obalans och bara kan drivas uppåt med hävstång. Det går inte att låna pengar till att blanka bostadsbubblan, även om det skulle behövas.






