Stjärndamm, sista romanen i Stjärnklart-trilogin, har nominerats till Stora Ljudboksprisets juryfinal. Som tredje del är chansen att vinna obefintlig, men de läsare som röstat för nomineringen ska ha ett stort tack.
Latest in Storytel
Det är lätt hänt att man investerar sitt sparkapital i en bransch man känner till, nämligen sin egen. I värsta fall rent av i sin egen arbetsgivare. Detta är förstås olämplig riskspridning, då man lägger alla ägg i samma korg.
 |
| Dagschart OMXS30 |
Sista romanen i Stjärnklarttrilogin, Stjärndamm, har nominerats till Stora Ljudbokspriset i kategorin Bästa skönlitteratur. För att boken ska gå till juryfinalen är det upp till dig som lyssnare att rösta på boken och det gör du här.
“[Spotify is a] perennially lossmaking business” – Financial Times
Financial Times har en artikel som belyser det permanent olönsamma Spotifys problem och hägringen med riskkapitalbaserade land grabs. Spotify kan aldrig komma ifrån att man inte har några skalningsfördelar utan hela tiden måste betala sina intäkter som royalties till innehållsleverantörerna, något som Inc också belyser i en artikel.
Mest intressant är Financial Times artikel signerad Jonathan Ford.
Man belyser att Spotify saknar skalningsfördelar. Oavsett hur mycket man expanderar så visar man inte vinst, eftersom 70% av intäkterna åker vidare till innehållsleverantörerna och bolaget är oförmöget att täcka upp sina kostnader med övriga 30% av intäkterna. Man har också fått allt sämre villkor för fortsatt riskkapitalfinansiering, där det finns potentiella konkursproblem med senaste finansieringsvändan.
“The capital raising may have pulled in a cool $1bn. But it did so on terms that give Spotify a strong incentive to conclude its “building-out” phase, and either float or sell the business. First, the bond it issued not only converts into equity on an IPO at a reported 20 per cent discount to the offering price; this discount starts to ratchet up sharply the longer it takes to bring the company to market. Second, the coupon — which starts at 5 per cent — also steps up, rising in stages to a punishing 10 per cent. Neither is easy for a company that has yet to make a single cent.”
Kort sagt måste Spotify nu marknadsnoteras så riskkapitalisterna kan sälja av skiten till intet ont anande ekonomiskt okunniga privatpersoner. Vilket förstås kommer lyckas.
Användarna kommer stå på kö för att få köpa aktier i det olönsamma bolaget, vars tjänst de älskar. De kan nämligen inte se skillnad på en produkts förträfflighet och bolaget bakoms lönsamhet.
“It is far from clear, for instance, that massive scale greatly influences the cost of the musical content the company supplies to its 30m paying subscribers. After all, Spotify is firmly tied into contracts with suspicious record labels and content owners that oblige it to pay away at least 70 per cent of what it gains to those who supply it with material. That means its biggest single cost simply scales proportionately with every customer it acquires.”
FT konstaterar att bolag som Apple, Google och Amazon har andra möjligheter att tjäna pengar på sina musikkunder och deras musiktjänster är mer ett sätt att dra in kunden i respektive ekosystem. Spotify saknar helt de möjligheterna. Tvärt om arbetar Spotify på sätt att få användarna att konsumera mer innehåll, vilket kostar Spotify mer. De borde istället satsa på motsatsen, dvs att få kunderna att lyssna så lite som möjligt men ändå betala för tjänsten, för att på så vis hålla nere royaltyutbetalningarna.
Inc konstaterar:
“Why is the success rate so low? Packman says the problem is the royalty rates that companies must pay for the use of music. Startups cannot afford the royalty rates, leaving only giants like Apple and Google able to manage the financial burden.
[…]
No one owes you, or anyone else, business success. If you need special favors and conditions to compete, your concept and business model aren’t viable. There is no reason why the people and companies that create and market the music should underwrite the expectations of entrepreneurs and experienced and moneyed investors who want to find new ways to distribute it.”
Så antagligen får vi se en marknadsnotering av Spotify snart, så riskkapitalet kan lämna den läckande skutan. Sedan får de entusastiska användarna fundera på vad tjänsten egentligen kostar när de även måste köpa aktier och delta i nyemission efter nyemission för att tjänsten ska fortsätta finnas.
Slutsatsen är förstås att Spotify är en billig tjänst, eftersom man lyssnar med hjälp av riskkapitalets pengar. Men den situationen kan förstås inte fortsätta i längden, men om någon bjuder ska man förstås inte tacka nej.
Storytel växer så det knakar och med lönsamhet. Här följer en del slutsatser från bolagets tidigarelagda kvartalsrapport (PDF laddas ner här) från igår.
I juli köpte “mitt” förlag Massolit Media Storytel, även om det egentligen var ett omvänt förvärv där Storytel köpte Massolits börsnotering. Med gårdagens kvartalsrapport ges en första inblick i hur det nya bolaget, vars fokus är ljudbokstjänsten Storytel, faktiskt utvecklas.
Och det är en lysande utveckling under bibehållen lönsamhet.
Tredje kvartalet belastas av sammanslagningskostnader och nedskrivningar av Massolits boklager, men samtidigt har skulderna till ICA för gamla Forma Books lösts och ersatts med en checkkredit hos Swedbank. Trots nedskrivningarna visar man upp ett rörelseresultat på vid en första anblick blygsamma 731 kSEK, men konstaterar också att nedskrivningen av lagret var på 5 MSEK och att man tog omstruktureringskostnader på 1 MSEK, dvs utan sammanslagningskostnaderna hade rörelsevinsten vart nästan 7 MSEK under tredje kvartalet.
Man gör dock ett rejält finansnetto och resultatet för kvartalet stänger, trots avskrivningar, på drygt 12 MSEK.
Det intressanta är dock att titta på tillväxten. Omsättningen för kvartalet nästan dubblade (igen bör tilläggas – Storytel har dubblat sin omsättning vartenda år sedan start), från 41 MSEK till 81 MSEK. Antalet betalande abonnenter ökade från ca 100 000 till ca 185 000 på ett år.
Man dubblade i år också sina marknadsföringskostnader till 50 MSEK, från tidigare 25 MSEK. Dessa kostnader är inkluderade i resultatet och drar man alltså ner på marknadsföringen finns det upp till 12.5 MSEK till i rörelseresultat per kvartal i dagsläget.
Nu finns det ingen anledning för Storytel att dra ner på marknadsföringen, så länge man den vägen år efter år dubblar betalande abonnenter. Men denna enorma marknadsföringsbudget visar hur lönsamt bolaget är. Rent hypotetiskt dubblar man igen till nästa år och dubblar även marknadsföringsbudgeten till 100 MSEK. Detta för ett bolag idag värderat till drygt 800 MSEK.
Bolaget har drygt 38 MSEK i likvida medel och 79 MSEK i fordringar (rimligtvis abonnemangsavgifter). Kortfristiga skulder är drygt 124 MSEK och matchar “kostnader såld vara” för 2015 nästan perfekt. Kostnader såld vara är alltså royalties till bokförlagen, och att kortfristiga skulder matchar dessa i princip perfekt talar för att Storytel betalar förlagen en gång om året, dvs åtnjuter en rejäl leverantörskredit. Den som kan bokföring hänger med på hur detta fungerar, övriga rekommenderas att inte ägna sig åt aktieinvesteringar. Ju bättre Storytel säljer, desto högre kortfristiga skulder till förlagen får man.
Så hur dominerande är Storytel på den svenska marknaden? Jag kan titta på min senaste roman Stjärnfalls försäljning. Cirka 35% är ljudböcker, där Storytel står för 86%. Totalt av mina samtliga romaner står Storytel för 83% av ljudboksförsäljningen under året, mindre än 2% är fysiska ljudböcker och övriga dryga 15% är övrig elektronisk distribution av ljudböcker via andra kanaler än Storytel. Som konstaterat i våras är den fysiska ljudboksförsäljningen på väg att dö ut i Sverige, även om A-listeförfattarna1. lär fortsätta ges ut på fysisk skiva länge än då de når volymer som kan motivera tryck på plast.
Nu råkar mina läsare vara teknofiler och jag säljer t ex avsevärt högre andel e-böcker än branschen som helhet, men ovanstående är ändå indikativt för hur stor Storytel är på den svenska marknaden. Ändå lyckas man fortfarande växa. Enbart under tredje kvartalet ökade antalet abonnenter i Sverige med ca 26 000 betalande abonnenter och 10 000 utomlands (Norge, Danmark, Nederländerna), där man inte är lika dominerande.
Nu avser Bonnier att lansera en Storytel-liknande tjänst, men sådana har redan existerat sedan tidigare. Bonnier äger Adlibris Mondo, som köpte upp den Storytelliknande tjänsten Laudio, och Bonniers nylansering ska mest ses som en nystart.
Storytel kan förstås inte fortsätta växa för evigt, men den dagen man anser att marknaden är mättad finns det avsevärda marknadsföringskostnader, som istället kan förvandlas till vinster och utdelningar när de dras ner till förvaltningsläge istället för tillväxtläge.
Sedan kan man fundera på vad strategin är med förvärvet av ett traditionellt bokförlag som Massolit? Bland annat avvecklar man nu den illustrerade faktaboksdelen, t ex kokböcker, dvs fd ICA Förlag, där synergieffekter med ljudböcker helt saknas. Slut på nyutgåvor av klassiker som Min kokbok och Sju sorters kakor framöver, även om de rimligtvis kommer tryckas så länge de säljer.
“I samband med detta har en del strategiska beslut kring utgivningen fattats. Ett av dessa är att vi kommer dra ned på utgivningen av illustrerade faktaböcker (kokböcker mm) för att kunna fokusera på berättelser. Den faktautgivning som ligger planerad kommer dock fullföljas och pågå fram till sommaren 2016.”
Man fortsätter alltså med det som redan är planerat och signat med författare, men från sommaren 2016 kommer man inte ge ut illustrerad facklitteratur. Antagligen kommer man dock fortsätta med sk sakprosa, som trots allt fungerar även som ljudbok.
En ledtråd kring förvärvet kan man hitta i nedanstående citat.
“Integrationen mellan Storytel och Massolit är i sitt slutskede och vi håller som bäst på att trimma in processer och optimera synergier mellan de olika grupperna. Visionen är att skapa en modern sagofabrik som ska ta fram berättelser som kan lyssnas och läsas varsomhelst och närsomhelst av såväl stora som små.”
Man kan alltså förvänta sig att samtlig litteratur från Massolit även kommer komma som ljudbok och e-bok.
Även om jag är författare på Massolit har jag ingen insyn i Storytel, annat än mina egna försäljningssiffror enligt ovan. Jag äger själv aktier i bolaget.
1. En A-listeförfattare är sådana som Läckberg, The GW, Guillou, etc, som lever miljonärsliv. Själv är jag sk upper mid-list, vilket innebär att jag kan leva på min bokförsäljning, på samma sätt som en undersköterska kan leva på sin lön. Ändå tillhör jag därmed de 50 – 100 författare som kan leva enbart på att sälja böcker, men de flesta lever alltså inte på Läckberg-nivå. En del mid-listförfattare kan dock leva rätt väl på sina böcker, på grund av försäljning i sjuttioelva länder, men själv har jag ingen försäljning utomlands. Men det ordnar sig, bara att skriva en lång serie böcker om en försupen frånskild småstadspolis.