“Det ska vi titta på.” – Ulla Andersson på frågor om hur deras förslag ska fungera
Det kommunistiska Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ulla Andersson kallade i morse Sverige i Public Service/SR P1 Morgon för ett “skatteparadis” och vill återinföra förmögenhetsskatten.
Dagens Industri rapporterar att regeringens försämrade ROT-avdrag lett till ökat svartarbete. Som bekant innebär höjt skattetryck vid Sveriges skyhöga skattenivåer att skatteintäkterna minskar, vilket nu också skett till fördel för svartarbete.
“Enligt Skatteverket har antalet företag som utför rotarbeten minskat med 16 procent på bara ett år – från 29.120 registrerade företag i juni förra året till 24.591 vid samma tidpunkt i år.
”De nya reglerna påverkar oss enormt. Nu konkurrerar vi med svartarbete i stället”, säger Steven Ishoo, projektledare på 2 snickare i Uppsala, och fortsätter:
”Det är många som antingen redan hoppat av eller funderar på att göra det. Det har blivit säkrare att vara anställd”.”
Föga överraskande.
Man kan naturligtvis konstatera att det är helt fel att enskilda branscher ska subventioneras, men om man inte vill tappa skatteintäkter ska minskade subventioner av folks badrumsrenoveirngar kompenseras genom sänkt skatt på annat håll. Så har alltså inte skett, utan det är skattehöjningar som gäller över hela brädet.
Samtidigt kan vi vänta oss att skatteintäkterna ökar pga den ekonomiska tillväxten, dvs ökningen av aktiviteten och värdeskapandet i ekonomin. Dock hade dessa intäkter ökat mer om man inte höjt skatten.
ROT-avdraget sänktes från 50% till 30%, dvs en minskning med 40%. Ändå minskade avdragen med 50%, vilket alltså tydligt visar att nyttjandet av ROT minskat mer än det minskade avdraget. Då bibehölls ändå maxtaket om 50 000 SEK i avdrag, vilket tidigare krävde en renovering på 100 000:- SEK, men nu kräver en renovering på 150 000:- SEK.
Ett elektrikerföretag rapporterar i DI:s artikel att man tappat 80% av sina privatkunder sedan försämringen av ROT-avdraget. Också en indikation på hur mycket svartarbetet kan tänkas ökat, för behovet av elarbeten har knappast upphört sedan årsskiftet.
Det kommer bli mycket intressant att se om statens skatteintäkter ökat mer än den ekonomiska tillväxten. Om inte så har man alltså i praktiken minskat skatteuttaget genom alla sina skattehöjningar.
Skatteintäkterna än så länge för 2016 har ökat med otroliga 22% jämfört med samma period, men enligt ESV beror detta på allt större inbetalningar på skattekontona. Detta är som bekant den enda sparformen som ger någon ränta i Sverige idag och kan alltså handla om var företagen dumpar sina likvider. För skattetrycket har inte ökat med 22%.
Trängselskatt, sockerskatt, alkoholskatt och nu även iPhoneskatt till Copyswede. När det handlar om att betala för en livsstil, så kommer inga skatter stoppa människor. Det yttersta målet med alla produkter och tjänster till konsumenter är att få dem att tillhöra rätt livsstil, så finns det ingen ända på vad man kan ta betalt.
 |
| Hipstercaféet Älskade traditioner på hörnet av Södermannagatan och Katarina Bangata. Söder sjuder av liv en vardag – kanske för att man behöver jobba för att kunna betala för livsstilen att äga en bostad runt Nytorget? |
Det är skillnad på att betala för att leva och betala för en livsstil. Att leva kostar inte många kronor. En etta i någon förort, eller rent av ett rum som inneboende någonstans, några hundralappar i veckan för lite ris och kanske blodpudding?
Men att upprätthålla en livsstil – det kan kostas vad som helst.
 |
| Livsstilsmarkörer. Frisyrer. Kostymer. Kolla in
Burberryhalsdukarna. Tusenlappar för en halsduk. Om det nu inte är billiga Kinakopior. |
Till livsstilen hör t ex bostaden. Var och hur den ser ut. Södermalm. Djursholm. Solsidan. Hästgård. Det senare betingar i runda slängar ett påslag på minst två miljoner kronor jämfört med motsvarande villa, bara för att det finns ett fallfärdigt skjul (“lada” eller möjligen “stall”) och någon lagt några tusenlappar på en grusplan (“paddock”).
För livsstilen får kosta precis hur mycket som helst. Lyckas man göra en produkt som handlar om livsstil och tillhörande signalvärden kan man t ex sälja en iPhone till tre gånger priset mot vad en motsvarande tönttelefon (“Android”) kostar. För att inte tala om Apple Watch.
 |
| Frukost Urban Deli, Nytorget. |
Eller för den delen en Breitling eller Rolex kontra en Swatch. De visar samma tid.
Samtidigt som vi gnäller över att bensinpriset stiger några ören så är vi beredda att lägga vad som helst på att upprätthålla vår valda livsstil. Skillnaden ligger i att livsstilen väljer vi frivilligt. Och väljer man frivilligt är man beredd att betala vad som helst. Så även om alkoholskatten höjs kommer svensken fortsätta köpa sina viner och hipstern sina hantverksöl.
Så i reklamen får vi alltid, eller oftast, se produkten eller tjänsten i ett livsstilsammanhang. Vackra lyckade människor med rätt livsstil(ar) för målgruppen. Oavsett om de halsar en flaska Coca-Cola eller vill köpa en bil.
För kan man bortse från rationalitet, så är kundens plånbok oändlig. Det kallas livsstil.
Men den är inte gratis. Antagligen därför Södermalm är stendött dagtid vardagar. Ska man ha råd med hipsterlivsstilen måste man jobba…
 |
| Vegetarisk genuin hipsterfrukost på Älskade traditioner, komplett med juice i genuina återvunna syltburkar. Om man inte älskar sin plånbok. |
Den dubbelhakade folkhälsoministern Gabriel Wikström (s) tycker inte om feta människor. Dessa är enligt honom ett problem och måste bort. Nu vill ministern därför utreda en sockerskatt.
 |
| Sockerdisken i en svensk butik. |
Sockerskatt har inte visat sig fungera i grannlandet Danmark, som prompt avskaffade idiotin. Folk fortsatte nämligen äta socker och drog ner på nyttigare saker för att ha råd.
“Danskarnas konsumtion av exempelvis godis och läsk har inte minskat, intaget av mättat fett i exempelvis mejeriprodukter har endast minskat marginellt.
Många danska konsumenter har som en följd av skattehöjningarna valt att köpa billigare produkter med samma socker och/eller fettinnehåll, produkter som ofta har sämre kvalitet generellt.
Det finns också tydliga indikationer på att en hel del konsumenter valt att konsumera lika mycket fett och socker som tidigare (men till ett högre pris), och sparat in på frukt och grönsaker i stället.”
Även om intaget av för mycket kalorier är en förutsättning för att man ska kunna drabbas av fetma, så ligger det snarare andra faktorer bakom överintaget av kalorier och därmed fetman. Dit kan räknas ämnesomsättningsrubbningar (t ex struma), genetik, uppfostran och värderingar. Tydligen ska alla behöva betala för detta genom att Gabriel Wikström (s) får införa sockerskatt.
Socker (sackaros, fruktos, dextros, glukos, laktos mfl sockerarter) är snabba kalorier som inte mättar, utan gör dig mer hungrig när blodsockerfallet rusar på efter en stunds tillfredsställelse. Dessa sockerarter förekommer naturligt i t ex frukt, grönsaker och mjölk. Det spelar ingen roll om det är “naturligt förekommande socker” eller inte. Det är samma kemiska föreningar oavsett om de är naturligtförekommande eller tillsatta och ska sockerskatten fungera behöver alltså Gabriel Wikström (s) även straffbeskatta frukt. Och bröd.
I slutändan är sockerskatt en skatt på låginkomsttagare, vars utgifter för mat är en proportionerligt större del av den fjuttiga disponibla inkomsten de har kvar efter Magdalena Andersson (s) tagit ut de svenska skatterna från lönen.
Se tidigare inlägg i ämnet samt tidigare gästinlägg om punktskatter på viss mat.
Den socialistiska (s)(v)a(mp)stödda regeringen är desperata efter nya sätt att få in skattepengar på. Istället för att höja direkta skatter på lönerna är strategin istället att höja skatter för olika undergrupper i samhället, så det verkar “frivilligt” att drabbas av dessa skattehöjningar. Dit hör t ex trängselskatter för personer som bara kan ta bilen till jobbet, eller för den delen sockerskatter. Men oroa dig inte. Du kommer aldrig kunna leva så renlärigt som svampregeringen vill utan det kommer garanterat en skatt just för dig med. Ingen kommer undan.
Gabriel “Dubbelhakan” Wikström kan börja med att se om sin egen lekamen innan han dömer ut feta människor. Låt oss återkomma till Wikström och hans fördömanden av feta människor om säg 20 år. Du må vara ung nu, Gabriel, men svenska folket kommer punktmarkera din midja och dubbelhaka resten av ditt liv så du kan fördömas med den kraft du dömt ut feta människor. Dit för övrigt ministrar som försvarsminister Hultqvist räknas. Och statsminister Stefan Löfvén.
Det är dock positivt att Wikström (s) erkänner att högre skatt på något gör att man nyttjar det mindre. T ex högre skatt på arbete gör att man arbetar mindre.
Riksrevisionen presenterar idag en rapport där man pekar ut regeringen som fifflande med bokföringen för att ducka utgiftstaket och de budgetpolitiska målen. Man sammanfattar det hela i en debattartikel hos Bonnier/DI. 197 miljarder kronor saknas.
Bland mycket annat uppmärksammar Riksrevisionen ännu ett sätt man kringgår utgiftstaket, nämligen genom att betala ut pengarna i förväg, så de belastar förra årets budget.
“För att minska risken för att utgifterna 2016 blir betydligt högre än vad den så kallade budgeteringsmarginalen under utgiftstaket medger, har regeringen valt att tidigarelägga vissa utbetalningar som egentligen skulle ha skett under 2016 till 2015. Regeringen kringgår därmed utgiftstaket.”
Därtill saknas det finansiering för 197 miljarder kronor i utgifter.
“Utgiftstaket har höjts kraftigt utan att regeringen har aviserat hur ökade utgifter ska finansieras.Regeringen har höjt utgiftstaket med 33 respektive 52 miljarder kronor för 2015 och 2017 jämfört med de av riksdagen ursprungliga beslutade nivåerna. I vårpropositionen gör regeringen bedömningen att utgiftstaket behöver öka med ytterligare 192 miljarder kronor fram till och med 2019.”
Man pekar även ut vad det i mycket handlar om.
“De offentliga utgifterna ökar snabbare än väntat och ökningarna är hänförliga till områden där det finns en stor risk för att de delvis blir permanenta. Det gäller till exempel ökade utgifter till följd av asylmottagning och integration.”
Ord och inga visor från Riksrevisionen alltså. Som förstås kommer ignoreras helt av regeringen. Kan man gissa att man snart beslutar sig för att spara pengar genom att helt enkelt lägga ner Riksrevisionen? Det är ju ändå ingen myndighet som regeringen bryr sig om.
Man hittar själva granskningen av regeringens årsredovisning här som nyhet från Riksrevisionen och hela rapporten som PDF här.
I sammanhanget ska man komma ihåg att regeringens budget bygger på helt orealistiska antaganden om ekonomisk tillväxt, som bara har nedsida i verkligheten. Faller inte regeringens gissningar om BNP-tillväxten in så pratar vi inte längre om 197 miljarder i saknad finansiering, utan betydligt mer.
Vad är då 197 miljarder i saknad finansiering? Det är 19 700 kronor per person i Sverige eller 100 000 kronor för trebarnsfamiljen, om man så vill. Som förr eller senare kommer behöva finansieras på ett eller annat sätt. Kanske via höjd skatt, försämrad välfärd, eller 1 265 stycken Netflixabonnemang för sagda barnfamilj.
