rättsväsendet

Afghanistan tar enligt uppgifter inte längre emot sina medborgare som utvisats från Sverige. Det betyder i praktiken att alla asylsökande som fått avslag lugnt kan stanna kvar i Sverige, då Nationella Transportenheten (NTE) inte kan avvisa dem till sitt hemland. Man har rent av fått flyga hem utvisade igen och släppa dem fria i Sverige.

Anders Ygemans uttalanden om 80 000 avvisningar saknar helt verklighetsförankring.

Polismyndighetens Nationella Operativa Avdelning (NOA) har därmed stoppat alla utvisningar till Afghanistan. 

NTE har fått återvända från Afghanistan efter att ha mötts av beskedet att Afghanistan inte tar emot sina utvisade medborgare. Därmed har NTE flugit tillbaka de utvisade, oavsett varför dessa utvisats, och släppt dem fria i Sverige. De sitter alltså inte ens längre i förvar i väntan på utvisning. I praktiken innebär detta antagligen också att personer dömda för brott med utvisning som straff inte heller kan utvisas till Afghanistan utan får stanna i Sverige. NTE har alltså fått betala både för att flyga avvisade till Afghanistan, och sedan för att flyga dem till Sverige igen…

I praktiken innebär det att alla afghaner får stanna i Sverige tills vidare. Beteendet är inte ovanligt och det finns fler U-länder som vägrar ta emot sina medborgare. Ibland gör det att man får permanent uppehållstillstånd, men med nya regler och tillfälliga uppehållstillstånd är det antagligen vad som gäller. Vad som är speciellt är att det inte handlar om några hundra personer från något obskyrt U-land, utan om tusentals.

Tittar man också på Migrationsverkets budgetprognoser fram till 2020, så finns i princip inga ökade anslag alls till vare sig utvisningar eller andra åtgärder som återvändarbidrag. Se PDF här, bilaga fyra, alternativt sidan 65, så höjs inte anslagen för avvisningar eller återvändande i princip alls – för Kriminalvårdens (NTE):s avvisningar höjs budgeten från 221 MSEK år 2016 till 265 MSEK år 2020. Övriga utgiftsposter relaterade till avvisningar och återvändande är i princip orörda 2016 – 2020.

Anders Ygemans prat om att utvisa 80 000 personer med avslag på asylskäl kan nog tas med ytterligare nypor salt, efter att tidigare blivit kallat för “rent trams” enligt källor inom NTE, med tanke på att afghaner var den näst största gruppen under 2015 och alltså inte kan avvisas om de inte lämnar Sverige frivilligt.

Av 42 073 asylsökande afghaner nyinskrivna hos Migrationsverket 2015, varav 41 564 sökte asyl under 2015 (skillnaden sökte nog asyl i slutet av 2014, men skrivs inte in förrän efter årsskiftet) fick 3 094 kommunplacering under 2015, varav 885 ensamkommande barn, vilket visar hur mottagningssystemet i Sverige havererat. Av dessa var 30 080 klassade som barn och 23 480 klassades som ensamkommande flyktingbarn. 7 313 var kvinnor eller klassade som flickor.

Endast syrier var fler med 51 338, vilket visar att asylkrisen inte enbart beror på inbördeskriget i Syrien, utan också på att Iran och Turkiet skickat vidare personer som tidigare haft säker tillflykt i dessa länder.

Asylboendena kan i praktiken ses som permanenta. Med 3 094 kommunplaceringar av 41 564, så kommer det i aktuell takt att ta över tretton år att placera ut dessa i kommuner. Dock, efter två år i landet är de asylsökande inte längre Migrationsverkets problem, utan kommunens. Exakt hur det ska hanteras och om de kommuner där asylsökande suttit på förläggning i två år får ta över försörjningsansvaret via försörjningssstöd (socialbidrag) låter jag vara osagt. Mycket möjligt att man inte kan avfärdas från Migrationsverkets budget förrän man faktiskt fått en kommunplacering. Med nya tvingande lagen om kommunanvisning blir det dock anvisads kommuns ansvar oavsett var personen bor i praktiken.

Dock innebär detta att de svenska tolkarna och deras familjer kommer få stanna tills vidare i Sverige – det är bara att ta sig hit och sedan kan man inte utvisas. 

Ett möjlig alternativ utveckling är förstås att Sverige “förhandlar” med Afghanistan om “ersättning” till vissa statliga tjänstemän för att avvisade afghaner ska tas emot igen i sitt hemland. Dock har vi ju tagit från biståndsbudgeten för att finansiera asylmottagningen i Sverige, men att ta en del av asylbudgeten och ge den till Afghanistan blir ju ett snyggt sätt att genomföra bistånd för biståndspengarna…

Uttalanden om avslag och avvisningar ska främst ses som försök att fjäska med väljarkåren och låtsas visa handlingskraft, alternativt sk “signalpolitik” för att skrämma asylsökande från att ta sig till Sverige. I verkligheten blir det inga eller få avvisningar och eftersom man fortfarande är berättigad till försörjningsstöd, skola och gratis sjukvård även om man är avvisad och inte får stanna i landet finns det ingen anledning att lämna Sverige vid avslag på asyl.