Tydligen fungerar inte ungdomars betalkort i annat än sk onlineterminaler i fysiska butiker. Detta då enligt banken “ungdomar under 18 inte får ingå avtal på nätet”. Detta betyder t ex att ungdomar inte kan använda kollektivtrafikens appar, eller för den delen köpa spel, musik, filmer eller prenumerationstjänster som Spotify eller Netflix utan tillgång till föräldrarnas betalkort. En stor del av dagens ekonomi är stängd även för ungdomar med eget jobb. Tillägg: Tydligen gäller detta inte alla banker, men åtminstone Swedbank och sparbankerna.
Latest in privatekonomi
Jag vill härmed be om djupaste ursäkt. De senaste 11 åren har jag varit tvungen att betala 20 790:- (Tillägg: felräknat – det är mer) SEK i TV-avgift, och som laglydig medborgare har jag gjort detta trots att jag inte ens kan se på TV. Detta upphör förstås nu och jag skäms för att på detta vis – med hot om våldsmonopol och kronofogde – sponsrat svenska statens propagandakanal.
Sk experter varnar för att svenskarna inte har koll på sina digitala abonnemang. 2014 lade hushållen i snitt 17 000:- SEK om året på detta, men frågan är hur mycket ditt hushåll lägger på digitala abonnemang om året, inklusive strömningstjänster, betaltjänster, mobiltelefoni, TV, bredband mm?
Gårdagens frågeställning från en fundersam läsare väckte en viss diskussion kring om en barnfamilj verkligen klarar sig på 35 000:- SEK i månaden. Svaret måste vara ja, och de kan klara sig på mindre. Här följer ett exempel.
Läsaren Fundersam är en del av en svensk kärnfamilj och höginkomsttagarhushåll. Man har en miljon på bankkonton och undrar hur dessa bäst ska förvaltas, vilket bloggens läsare säkert har synpunkter kring. Detaljer kring hushållets privatekonomi nedan.
 |
| Den svenska drömmen. |