Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna under torsdagsmorgonen. Den svenske ekonomins utsläpp av fossila CO2-ekvivalenter minskade med 1.8% under tredje kvartalet 2023, till glädje för alla miljövänner. Det visar också på den stenhårda kopplingen mellan välstånd, välfärd och CO2-utsläpp, då utsläppen inte minskade på grund av politik, utan för att svensk ekonomi i form av BNP, och med det välfärden och välståndet föll 1.7%.
Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 var igår oförändad på +0.03% medan breda OMXSPI gick +0.27%. Inga större rörelser syns på valutafronten utan USD kostar 10:47 SEK och EUR går på 11:29 SEK. Guldpriset kostar 684:- SEK per gram.
I USA gick S&P500 bättre med +0.74% och techtunga Nasdaq 100 gick +1.11%. De amerikanska långa räntorna backade marginellt.
Bland FAANGST-aktierna gick Facebook bäst med +2.98% följt av Apple med +2.82%.
I de asiatiska tidszonerna går börserna blandat. ASX 200 +0.31%, HAng Seng -1.18%, KOSPI +0.41%, Nikkei 225 +2.06% och Straits Times -0.51%.
Den svenska ekonomins samlade utsläpp av fossila CO2-ekvivalenter, alltså bruttoutsläppen, minskade med 1.8% under tredje kvartalet 2023. Detta inte på grund av svensk klimatpolitk utan på grund av det enda sättet man kan minska utsläppen globalt, dvs genom att ekonomin backade. Svensk ekonomi backade nämligen preliminärt 1.7% och med det minskade därmed utsläppen. Vill man ha mindre utsläpp globalt så måste ekonomin backa, och vi måste alltså förlora välstånd och med det välfärd. Allt annat lika måste man förstås dra ner på välfärden lika mycket som ekonomin.
I övrigt släpper välfärden själv ut ca 2 ton CO2 per svensk, så vill man minska CO2-utsläppen med 20% kan man avveckla vård, skola och omsorg helt.
Välstånd och ekonomisk tillväxt beror på effektiviseringar och ökad produktivitet. Detta sker alltid genom ökad energiförbrukning, dvs man byter t ex 100 manuella jordbruksarbetare mot en traktor.
Ekonomisk tillväxt följer befolkningstillväxten, men ger då inget ökat välstånd eftersom BNP per capita inte ökar. För att öka BNP per capita måste man öka förbrukningen av energi, och korrelationen mellan BNP-tillväxt och befolkningstillväxt+energitillväxt är stenhårda 0.98. Se graf ovan.
Kan man ställa om energiförbrukningen från fossila bränslen kan det förstås gå att få tillväxt utan CO2-utsläpp, men vi har ännu inte lyckats med det. Det är fortfarande runt 84% av mänsklighetens energiförbrukning som är fossil, för även om förnyelsebara energisystem ökar, så ökar även de fossila.
Men miljövännerna kan alltså glädja sig över minskade CO2-utsläpp som SCB nu rapporterar om. De kommer dock inte göra kopplingen till neddragningarna i välfärden som vi nu ser i de flesta regioner och kommuner, då det kräver systemförståelse.
Alla branscher minskade sina utsläpp. Mest minskade byggbranschen med -2.6% och transportbranschen med -4.5%, men transporter existerar inte för sin egen skull, utan servar alla andra branscher.
Sämst på att minska utsläppen var offentlig sektor med -0.7% och ospecificerade övriga tjänster -0.2%. Med de stora neddragningarna inom välfärden som nu väntar likt hos Sahlgrenska kommer glädjande nog även den offentliga sektorn minska sina CO2-utsläpp framöver.
Precis som miljövännerna vill alltså. Lägg ner mer vård, skola, omsorg och framför allt jobb, så minskar svenska CO2-utsläpp. En arbetslös person – helst en hemlös uteliggare – är bra för miljön. Men det är av största vikt att dessa inte får några bidrag, som därmed gör att de kan bidra till ekonomin och skapa CO2-utsläpp.
Siffrorna om utsläppen tar förstås inte hänsyn till hur mycket CO2 som binds upp av svensk skogspolitik och att vi har ransonering av skogsavverkningar istället för att som i de flesta länder i Europa skövlat våra skogar historiskt. Det handlar alltså om bruttoutsläpp, inte nettoutsläpp. Netto släpper vi ut betydligt mindre, men då faller en massa poltiiska karriärer, så man ska inte räkna på det viset.
