Betongbranschens tidning Betong har granskat möjligheten att importera cement för att ersätta Cementas produktionsbortfall i höst. Det kan ta upp till två år att få eventuell importcement godkänd av t ex Trafikverket för hållfasthet och andra tekniska egenskaper som hantering av vatten och fukt, och de saknas logistik med hamnar och fartyg, på en marknad där det redan är utsålt på cement i Europa.
 |
| Cementa och Webers betongfabrik i Göteborg |
Även Sveriges största importör av Cement, Schwenk, tror snarare att man kommer importera mindre eftersom även deras import är beroende av att projekten har tillgång till cement från Cementa. Man bygger helt enkelt inte projekt med enbart importcement. Schwenks VD säger till Betong att “vi kommer helt enkelt sälja mindre om marknaden stannar av”.
Bolaget konstaterar att att det är omöjligt att på kort sikt fylla behovet som Cementas produktionsstopp startar.
Importfirman Thomas Concrete Groups operative chef konsteterar att samtliga hamnterminaler som de, Schwenk och Swecem har är redan fullbelagda och “har ändå inte dne kapacitet som erfordras”.
Sverige importerar alltså redan idag så mycket cement som logistiken och hamnterminalerna kan hantera. Det går alltså inte att logistiskt ersätta Cementa med import på kort sikt, ens om det fanns cement att importera.
Thomas Concrete operative chef påtalar också att de 4000 – 5000-tonnare man fraktar med inte kan hantera de volymer som behövs för att ersätta två miljoner ton om året och att terminalerna inte är byggda för tyngre fartyg. Därmed faller möjligheten att importera från utanför Europa, eftersom de små fartygen man använder idag inte är byggda för oceangående, utan kustnära transporter.
Vidare kommer importcementen behöva genomgår tester och certifiering för att godkännas kvalitetsmässigt, bland annat av Trafikverket, som inte vill att broar, vägar och annan infrastruktur ska rasa idag eller i framtiden.
En professor på KTH säger att det tar upp till två år för Trafikverket att godkänna cement från andra källor än Cementa.
Cementa själva påtalar att de bara kan importera mindre mängder kalk till den egna fabriken, och inte i närheten av de två miljoner ton om året som krävs. Dessutom har de inte de tillstånd som behövs. Man kan ju bara fundera på om Länsstyrelsen på Gotland alls skulle godkänna eventuella tillstånd för en sådan import?
Den nedlagda fabriken i Degerhamn hade bara en kapacitet på 300 000 ton, saknar tillstånd och ugnarna är för gamla, vilket kräver stora investeringar för att öppna fabriken. Och förstås åratal av tillståndsprövningar och överklaganden.
Nu återstår då att se om regeringens utredande konsultfirma Ramboll kommer förklara att betongbranschen och importbolagen har fel.
Källa
Betong betong.se/2021/08/05/granskat-branschen-om-import-av-cement/
48 kommentarer
Men en "professor" med sommarstuga på öjn sa ju att det var "hittepå" alltsammans så MP är trygga i underlaget att det bara är att lägga ner. Vi får hoppas på S. Dom borde inse det dåliga i att ha 1 miljon nya arbetslösa lagom till valet även om dom egentligen struntar i hur det går för Sverige på sikt bara dom behåller makten.
Eller så tänker dom att 1 miljon arbetslösa och en valrörelse som kommer handla om jobben, jobben, jobben skulle vara rätt bra. Man kan ju lova historiska satsningar på hittepå jobb etc…
"På 60-talet skapade Socialdemokraterna jobb, rösta på oss"
Om Cementa bara lovar att skänka 1% av produktionen till Libanons regering som hjälp med återbyggnaden av Beirut, plus att detta skall fraktas dit ned med miljövänlig tågtransport, i utbyte mot ett snabbt beslut, så pinkar nog t.o.m sossarnas vänsterfalang på sig av upphetsning över att få bevilja…
Beirut? Nej, Gaza.
Ni behöver inte påpeka – självklart vet jag att det inte går direkttåg från Gotland till Libanon, men det miljövänsterstarka Tyskland ligger inom båtavstånd i ett första steg så då skapas nya gröna arbetstillfällen där också.
Vet inte hur långt återuppbyggnaden av Beirut har kommit efter den gigantiska explosionen i hamnen där förra året – men Gaza i sin helhet är ju också ett alternativ förstås.
@ Du menar proffesorn som Uwell i ett karaktärsmord påstod ha ryktats befinna sig upprepade gånger i en stuga i närheten? Eller du kanske har någon källa som faktiskt påstår att han äger en stuga i närheten? Om inte så måste jag säga att det är lite obehagligt hur förvanskade rykten blir till sanningar och medvetna eller omedvetna missförstånd sprids för att plocka billiga poänger mot politiska motståndare.
Bloggaren har ju påpekat att arbetslösa är socialdemokraternas bästa valboskap. Ytterligare några hundra tusen bidragsberoende kanske skulle säkra deras valseger?
Enligt det som är publicerat så vistas denne i en sommarstuga i närheten. Kan vara ägd av en släkting, vänner osv. Men det är ett rätt svagt argument i sig. Karln är helt enkelt mot kalkbrytning och för fram sina argument där det går. Frågan borde handla om en övergångsslösning där verksamheten avvecklas under 3 år. Gotlänningar tjänar mer på turism en detta helt enkelt.
Ja, och det enda jag har sett som är publicerat är ett påstående av en politisk meningsmotståndare att forskaren i fråga ska ha berättat om sin vistelse i denna stuga på sin arbetsplats enligt icke-namngivna kollegor till forskaren. Det känns lite obehagligt att den typen av skvaller ska tas som ett seriöst argument i debatten.
I själva sakfrågan tycker jag dels att det är rimligt att utreda det faktiska sakförhållandet då vi hittills bara har tendentiös påståenden av folk/organisationer som antingen själva har ekonomisk vinning av fortsatt kalkbrytningen eller som representerar sådanna. Och dels att det vore rimligt med att göra kalkbrytningen till ett riksintresse. Samt att sedan göra en ordentlig genomlysning kring eventuella privata företag som är "too big to fail" och göra lämpliga åtgärder för att råda bot på dessa situationer.
https://www.dn.se/debatt/stopp-for-cement-i-slite-ger-lag-kostnad-for-samhallet/ Ni missar väl inte den här artikeln. 🙂 Cirkulera, inget att se.
Dettta är vad en stor del av cementen används till:Läser om hur ETT fundament till ett vindkraftverk gjuts:
– 95 st betongbilslass behövs för det 650 kubikmeter stora betongfundamentet
– 74 ton armeringsjärn
Markbygdenprojektet fas 1 utanför Piteå består av 179 vindkraftverk dvs 116350 kubikmeter betong och 13246 ton armeringsjärn.
Varje kraftverk behöver ett avstånd av minst 200 meter till nästa
Miljövänligt? Tvärtom, storskalig vindkraftsutbyggnad är storskalig miljöförstöring och storskalig förbrukning av resurser.
En lugn dag levererar landets vindkraftverk ungefär 3% av sin märkeffekt.
”Den som tar sig närmare in på den öde småländska skogsvägen möts av ett virrvarr av armering, flätat på ett intrikat vis som bildar en cirkelformad platå, fyra meter hög. För den oinvigde är konstruktionen en märklig, UFO-liknande syn. Snart ska den fyllas med 650 kubikmeter betong och bli ett stabilt fundament till ett tvåhundra meter högt vindkraftverk.
Det är dagen före gjutning och i en av anläggningsföretaget Kanonadens byggbaracker ute i skogen, en och en halv mil norr om Mönsterås, råder lugnet före betongfrossan vid fikabordet.
Utanför är det vindstilla, men snön hänger i luften. Dagen efter kommer allt det här lugnet att vara som bortblåst. Kvart över sex nästa morgon börjar 95 betongbilar, laddade med cirka 8 kubikmeter per styck, rulla in på den nylagda skogsvägen.”
#kärnkraft
Jag tänkte också på det. Hur mycket betong, järn och CO2 utsläpp kräver vindkraft jämfört med kärnkraft på samma totaleffekt tex om man tar två exempel hela LCC.
Det är nog inte så stor skillnad i praktiken.
Det är bränslet som sådant som är avgörande.
Sämst är ju kol, sedan olja, gas och till slut biobränslen. Biobränslen ger ju utsläpp innan koldioxiden absorberas men även transporterna kräver ju titaniska mängder flisbilar.
Rickard vi är helt överens. Mesta biobränslet går till fjärrvärmen i Sverige. Jag såg i början på seklet hur man lastade av hela stockar i hamnen i Västerås för närliggande pannor. Båtarna kom från andra sidan Östersjön. Frågade om det inte fanns skog närmare. Svar totala kostnaden för inköp och frakt avgör och båttransport är oändligt billigare än lastbilar från ens närliggande skogar i Sverige.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ja, lastbilar som drivs med billigt fossilt bränsle dessutom.
Sedan är det såklart billigare med baltiska skogshuggare än svenska dito.
Energiomställningen kommer kräva en total reform av hur vi beskattar pga det blir ohållbart med mycket dyrare energi och samma skattesystem som idag där löneskatter är oerhört viktiga.
Att sanera skogarna på dessa enorma betongfundament kommer vara en utmaning för framtiden, när den värdelösa vindkraften ersatts med tillförlitlig baskraft från kärnenergi.
Kanske får de stå kvar, våra egna flakturm, orivbara, som en symbol för historiska dumheter.
Det är inte så svårt att sönderdela dem med moderna maskinr. Någon dag kanske skrotpriset gör det lönsamt? Sedan kommer betongen att absorbera CO2 när den krossas och luftas.
Men elegantast vore det om bultarna och armeringen var så överdimensionerad så den håller för flera torn.
Magnus glöm elegansen för nya torn ska bära betydligt större massa, men den gamla klumpen kan nog bli en mindre del i centrum. Har siffror på normala storleken på generatorn för 1990, 95, 00, 05, 10, 15, och förmodat 2025 storleken i MW 0,5 1,2 2 4 7 9 13-15. Detta kräver högre torn och därmed tyngre fundament. Hela tiden har lönsamheten ökat och dagens nya vindkraft är mycket lönsam utan några subventioner.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Vattenfalls livscykelanalyser listar inte användningen av betong, men väl "grus, sand och sten" och "kalksten". Om vi begränsar oss till produktionen så behöver kärnkraft ungefär 1 gram kalksten per kWh, och det är ungefär lika som vindkraften. Användningen av "grus, sand och sten" skiljer sig dock en del, 10 g/kWh för kärnkraften och 19 g/kWh för vindkraften. Järn från malm 5,5 g/kWh för vindkraften och 0,09 g/kWh för kärnkraft. Utsläppen av växthusgaser är 2,5 g/kWh för kärnkraften respektive 12,8 g/kWh för vindkraften.
Siffrorna är från Vattenfalls livscykelanalys från 2019 och är giltiga till 2022. Dessa grundar sig i anläggningarna Ringhals och Forsmark respektive vindkraftsparkerna Horns Rev 1, Lillgrund, Bajlum, Sigvards 3, Klim, Lyngsmose och Stor-rotliden.
Så det mesta här är ändå rätt .. logiskt:
Infrastrukturen som krävs för plötslig importökning är för liten för att vi har gjort det vi är bra på: använda befintlig välbyggd från början infrastruktur mer och mer effektivt. Men den kan inte plötsligt bli säg 30-200% större.
– Vi har antagligen haft effektiva transporter och klarat ut utan alltför stora skepp.
(Skepp oavsett storlek tar tid att beställa, certifiera säkert mm. Även nu när många skrotas pga pandemin som det verkar)
– Det är inom Norden som cementen oftast kommit från för det har varit mest pålitligt och enklast. Betong är ju tidskritiskt så längre leveranskedja är osäkrare och kräver större lageranläggningar osv.
– Kalk från Gotland har varit bäst sett till pris/prestanda/kvalitet och volym.
– För att öka importkapaciteten och leveranskedjor från utlandet, dvs större hamnar, lagerfaciliteter, osv behövs….trumvirvel…cement och betong också först innan man byggt klart.
– Högre miljökrav och marknadskoncentration har lett till färre, men större produktionsanläggningar och färre aktörer? Inte minst för att det är inte strösslat med fyndigheter, svårt att göra en nyetablering och enklare att "försvara" gamla anläggningar?
Oligopol? Lobbying?
Osv
Och nu dessutom
– Tyskland och övriga Europa kommer behöva cement och betong också efter översvämningarna, antagligen stora mängder i flera år framöver.
– Överallt krävs det tillstånd för att öka uttaget, vilket tar tid. Andra tänker också på sin miljö (!).
– För större import krävs också kanske mer arbetskraft = dyrare slutpris.
Så en central fråga är: Kan man och i sådana fall hur säkerställa både fortsatt brytning ett tag till och att grundvattnet inte försämras?
Eller riskera smått oöverskådliga effekter.
Och vem är kompetent att ta fram sådana analyser, liksom bedöma dem?
Hydrogeologi är inget brett ämne ,(litet intresse i regel och inte enkelt). Går inte be vem som helst att bedöma det.
För den delen: Kan man bedriva gruvdrift på något sätt så att det inte är öppet dagsbrott och framtida grottsystem som "byggs" agerar vattenreservoar?
Menar alltså att om det går att bryta kalksten på något annat sätt, för att samtidigt skapa ett framtida akvifärliknande system som gör att på lång sikt är inte skadan på grundvattnet lika stor.
Tja, det blir ju när det är färdigbrutet en stor konstgjord sötvattensjö.
Fast då blir naturen omkring säkert fuktigare än innan, och då är säkert inte det bra heller.
Det är korrekt, vilket även Cementa har skrivit om – när gruvorna läggs ner kommer grundvattnet bli högre än det var innan gruvan påbörjades.
Breaking news!
Statsministern uttalar sig i Aftonbladet.
Dock inte om den förestående krisen, utan att han kommer sitta bänkad framför os finalen i fotboll…
Det vore bättre om han blev "bänkad" själv och ersatt på plan med en ny lagkapten…
En lite lustig omständighet här, är att det är två av de överklagande, som regeringen har ett direkt inflytande över.
Den ena är Länsstyrelsen Gotland, som är regeringens förlängda arm regionalt.
Den andra är Naturvårdsverket, som regeringen kan styra med regleringsbrev.
Dessutom är den delvis skattefinansierade Naturskyddsföreningen, en av de klagande.
Lite märkligt.
Naturskyddsföreningen, skattefinansierad??
@Mats, Sida tex pumpar in pengar, de är en sk "strategisk partnerorganisation".
@Mats. Delvis skrev jag.
Årsberättelse från 2019
Bidrag från SIDA 74mkr
Övriga bidrag 16mkr
https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2021/05/26105408/naturskyddsforeningens-arsredovisning-2019_1.pdf
Så SIDA köper tjänster från Naturskyddsföreningen på samma sätt som från Rädda barnen, Svenska Missionsrådet etc.
Bra då vet vi det.
Man kan alltid spekulera hur det kommer att gå för S i kommande riksdagsval om det blir en rejäl byggkris även om det inte blir fullt så illa som branschföreträdare hävdar. Det borde i alla fall skapa en hel del oro och tankemöda i de socialdemokratiska leden.
Nordkalk med åtskilliga terminaler för kalk i Sverige kan säkert med ytterligare inhyrning av tonnage, bulkvagnar och båtar trappa upp importen av kalk, sen är det bara och börja baka svensk betong.
Åh, vad vore världen utan "sen är det bara"-gubbar (L)
En liten detalj bara.. man behöver en Cementfabrik för att göra cement av kalken.
Nej, lyckas man hitta en ny stabil leverantör har man många månader kvar med labb och testande för att få fram kvalitetssäkrade betongrecept. Det är INTE bara att byta cementleverantör. Eller grus, sand eller någonting annat i betong utan att certifiera om sin betong.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Va?
Vore intressant att läsa om den planen som du refererar till. Hur jag än letar så kan jag inte hitta något annat än på Flashback och andra obskyra sidor om avfolkning…
Skanska har redan inlett varselförhandlingar med facket. Snart påverkas medelklassvensson och lets dance fredagarna, frågan är vad folkets dom blir
Tänkte bara länktips om följande från företaget sent ikväll.
https://twitter.com/CementaAB/status/1423699265390530563
https://www.cementa.se/sv/cementas-kommentar-till-dns-artikel-om-tillstandsarendets
Ta bort sista s:t i länken så funkar det.
Väldigt intressant läsning.
Framstår mer och mer som att överdomstolen kidnappats av aktivister som stoppat tillståndet oavsett hur ansökan sett ut.
Har nu inte läst allt som skrivits om detta fallet men är det någon som tittat på att importera kalksten till cementfabriken i Slite? Vad jag förstår så är det brytningen av kalksten som har stoppats, inte själva processen att omvandla kalksten till cement.
Det tittas nog på. Men svårt med stora mängder. Och det krävs ju tillstånd..
Sen om man tar slattar från flera olika ställen blir det varierande kvalitet, som ev går att lösa efter provtagning och ändring i recept.
Tror ni nedläggningen på Gotland kommer påverka världsmarknaden nått i huvudet taget? Jag tänker mer på tex Atlas Copco aktier, svensk företag ja, men försäljningen sker ju globalt så det borde bara vara en krusning på vattnet.
EN nedläggning påverkar även mina Atlas Copco:
april – juni 2021 Orderingång, % Förändring*, %
Nordamerika 25 +84
Sydamerika 3 +84
Europa 28 +46
Afrika/Mellanöstern 4 +36
Asien/Oceanien 40 +50
Atlas Copco-gruppen 100 +57
Sverige är en del av de 28% i Europa. Betyder mer än krusningar och dessutom kan en del underleverantörer i Sverige påverkas. Det finns nog få svenska större företag som inte påverkas.
Men jag säljer inte mina Atlas än för jag utgår från att Cementa får fortsätta ett par år till. Vilken rimligen tänkbar regering riksdag som helst kommer handla innan det blir stopp på cement.
Vänliga hälsningar
Nanotec