löner

Börserna är negativa i de asiatiska tidszonerna under morgonen. Den officiella tyska inflationen landade på 7.3% i årstakt i mars, upp från 5.1% och är den högsta inflationen på 30 år och sedan innan euron infördes. Då har ändå obalanserna euron innebär gynnat tysk ekonomi.

Stockholmsbörsen backade under onsdagen och OMXSPI stängde på-0.72%. Storbolagen på OMXS30 gick -1.12% och det ser ut som att börsen nått ett motstånd som är lite svårare att knäcka. Vi får se om det innebär att upprekylen är över eller om börsen bara behöver ta lite sats.

Inga väsentliga valutakursförändringar kan noteras och guldpriset är på 573:- SEK per gram.

De amerikanska räntorna föll något igår och tvååringen har med 2.31% fortfarande inte på dagsbasis noterats högre än tioåringen på 2.35%. Men när som helst kommer den mytologiska inverteringen av de amerikanska räntorna, vilket sägs betyda tandagnisslan och varnagel jorden runt.

De amerikanska börserna gjorde Stockholm sällskap och S&P-500 gick -0.63% medan Nasdaq 100 föll -1.10%.

I Asien är det rött under morgonen, undantaget KOSPI på +0.44%. ASX 200 går -0.20%, Hang Seng -1.00%, Nikkei 225 -0.44% och Straits Times -0.35%.

De tyska inflationssiffrorna presenterades igår och landade på 7.3%, upp från 5.1% i februari. Det är tydligen den högsta inflationen sedan 1992 och därmed även den högsta sedan euron infördes. Då har ändå tysk ekonomi gynnats av en för stark ekonomi i förhållande till eurons växelkurs, men nu skenar alltså inflationen även i Tyskland.

Detta är en stark indikator för vad som kan vara på gång i Sverige, där inflationen i februari var 4.5%. Bli inte förvånade om siffrorna drar iväg även här.

Räntehöjningar är att vänta och många professionella högavlönade och högutbildade prognosmakare kommer ändra sina prognoser, men få fortsätta behålla jobben trots oförmågan att spå framtiden korrekt annat än slumpmässigt.

Men vi får väl se. Snart kommer väl Riksbanken börja titta på något KPI-TV, konsumentprisindex som endast inkluderar priset på platt-teve, när de ska ta sina räntebeslut. Och så sitter svenskarna i sina kollektivavtal med 1.5% lönepåslag.

Som bloggen skrivit tidigare så kommer inte den offentliga sektorn med välfärd, vård, skola, omsorg och trygghet, att kunna ducka de skenande kostnaderna. Till skillnad mot företagen kan de inte skicka vidare kostnaderna till kunderna när det är skattebetalarna som betalar och många exempelvis kommunala prognoser har utgått från att inflationen ska ligga runt en procent eller liknande. Visserligen kommer man inte höja lönerna, men allt annat ökar i pris, i vissa fall extremt. Utan höjda löner kommer inte heller skatteintäkter kompensera, utan skatten kommer behöva höjas vilket sänker reallönerna ännu mer.

Tyckte du att välfärden var kass innan, så har du inte upplevt välfärd med 5-7-10% i kostnadsökningar på ett år.