SCB rapporterar nu på morgonen att svensk officiell inflationstakt i mars 2022 var 6.1% och den förväntade explosionen i inflationen har alltså tagit fart. Det återstår nu att se hur Riksbanken ska bortförklara att inflationen är 3x deras mål på 2% så de slipper höja räntorna.
KPIF, som Riksbanken gick över till för att slippa höja räntorna, landade alltspå på 6.1% medan gamla måtet KPI låg på 6.0% i årstakt i mars. KPIF-XE, dvs utan energipriser (energi kan man inte klara sig utan så därmed vill man inte ha med det i inflationen) landade på 4.1% i mars. Vad KPI-XELB (KPI utan energi, livsmedel och bostad som väl blir nästa inflationsmått) landade på är okänt.
El, drivmedel och livsmedel stod för de största delarna av prisökningarna, vilket talar för behovet av att börja mäta inflationen utan dessa nödvändiga delar. Dock var prisökningarna i mars bredare än så – även egna hem (nyttjande av bostaden), inventarier och hushållsvaror, bilar, rekreation och kultur, restauranger och logi uppvisade väsentliga prisökningar.
Sveriges Riksbank måste nu hitta på anledningar till att inte höja räntan då deras nya val av mått KPIF alltså ligger 3x målet på 2% och utanför toleransintervallet 1-3%. Även KPIF-XE ligger utanför intervallet och är dubbelt så hög som målet. Riksbanken vill inte höja räntan, då man vet att det vore extremt skadligt för den överbelånade svenska ekonomin och även centralbankens personal äger ju bostäder, där bostadspriserna riskerar krascha om räntorna höjs.
Inflationen har för övrigt inte varit så här hög sedan före 90-talskrisen
För att hitta högre KPIF behöver man tillbaka till december 1991, eller över 30 år sedan. På den tiden hade vi fortfarande en låst valuta mot ecun och ett helt annan valutasystem, så det går egentligen inte att jämföra rakt av.
För individen kan inflationen vara betydligt högre än 6.1% beroende på boendeform och konsumtionsmönster. Och många sitter fast i kollektivavtal med 1.5% i löneökningar om året i tre år, eller motsvarande.Själv har jag höjt pengarna som sätts åt sidan för mat från 5 500:- SEK till 7 000:- SEK per månad.
Som tidigare rapporterat har ännu inte alla prisökningar nått konsumenterna. Det finns stora annonserade prishöjningar business-to-business t ex från leverantörer och grossister ut till butikerna, som börjar gälla maj-juni. Leverantörer av mat till t ex ICA sitter fast i kontrakt som löper 4-6 månader och om de annonserar prishöjningar nu kommer de tidigast nå konsumenten efter sommaren. En del företag kan således tvingas sälja med förlust till de stora kedjorna.
Så vi har bara sett början på detta.
Tillägg: En läsare fick nu ett brev från Telenor om prishöjning på bredbandet från 299:- till 539:- SEK, en nätt höjning på 80%. Telenor är snälla och erbjuder läsaren möjligheten att avsluta tjänsten. En annan läsare får en prishöjning på mobiltelefoni på 250% från 149:- till 369:- när Tele-2 höjer priset. De slänger visserligen in mer GB överföring per månad, men har man inte haft det behovet är det en rejäl prishöjning.
56 kommentarer
Stora diskussionen om inflationen just nu är om det bara är ett tillfälligt fenomen, drivna av olika engångshändelser som pandemi och krig, eller om det verkligen finns ett underliggande inflationstryck i ekonomin.
.
Jag vet inte. Ekonomer är som vanligt oeniga. Det ger sig. Kanske lite tidigt att höja räntan innan man vet lite säkrare.
Frågan är väl hur stor roll
Det spelar när bollen väl är i rullning och alla antingen måste ta högre pris för att täcka kostnader eller tar chansen öka marginaler
E.On skickade ett mail igår om omedelbara nätavgiftshöjningar med hänvisning till att förluster i nätet blir dyrare när elen blivit dyrare. Det finns alltid en anledning att höja nätavgiften, och våra politiker har gett dem Carte Blanche att göra det verkar det som.
Svenska kraftnät ändrade sin prismodell för något år sedan och där deras energikomponent av priset följer nordpool spot istället för att som tidigare prissäkra och ha långsamma ändringar.
Detta har elnätsföretagen inte kunnat hantera vilket lett till underskott på hundratals miljoner kronor. Så nej det finns ingen Carte-Blanche att höja priserna däremot så är kostnader för “överliggande” nätnivåer något som är en så kallad direkt kostnad och därigenom kommer gå vidare oavkortat mot slutkund.
Det som elnätsbolagen och EI strider om är den avkastningsränta på investeringar som de får ta ut och är en helt annan fråga.
Underskott?
Har du sett vinstmarginalerna i elnätsbolagen?
Och då med koncernbidrag/lån avräknade.
Det är inga jävla underskott där.
Samtidigt som lokal och regionalnäten behöver förstärkas.
Ja, intäktsramen är det konstant fight om mellan EI och bolagen, till dess att Ygeman blandar sig i för att desarmera en politiskt het potatis.
Just nu går alla dessa “underskott” till SVKs krigskassa. Lyckligtvis kan SvK INTE anvädna detta överskott till annat än atr bygga bort flaskhalsar.
Eon gick väl 37 mdr kr i vinst. Men stackars dem, jag smälte när jag läste snyftbrevet. Klart vi samlar ihop till deras betydande förlust, vi rika tvångskunder…
För övrigt glad idag då chefen kom in och meddelade att jag får 2,2% i löneökning. Räcker till en halv tank!
Bolånetorskarna rusar till banken för att öka belåningen (igen) nu när lånen “betalar sig själva”.
För att de ska “betala sig själva” måste ju löneökningstakten justeras om så att den följer inflationen. Industriavtalet, det s.k. märket, löper i nästan ett år till (31 mars 2023) och ger omräknat en lönejustering på ca 2% i år. Jag tror att de flesta större branscher skuggar det med avtal som också löper en bit in i 2023.
.
Konsekvensen är alltså att vi i år kommer att få se reala lönesänkningar på en nivå vi inte sett på runt 30 år i Sverige. Även 2021 torde ha hamnat på en mindre real lönesänkning, om inte löneglidning kompenserade på totalen.
.
Allt detta då även i relation till de diskutabla inflationsmått som Lars nämner. De verkliga försämringarna i våra plånböcker blir större. Jag är bara amatörekonom, men tecknen i skyn säger att även om Riksbanken håller nere räntan så är vi som minst på väg mot en rätt rejäl avkylning av ekonomin där minskad konsumtion kommer att bromsa hjulen och problem att betala lånen för både bolag och privatpersoner kan sänka tempen ytterligare. Och nästa avtalsrörelse lär bli minst sagt problematisk.
Ja, nu tänker du i logiska ekonomiska termer.
Det gör inte dessa individer då dom lärt sig att “inflationen äter upp lånen” och det “lönar sig att låna”. Att betala tillbaka lånen finns inte i deras värld. Har själv bevittnat individer som skyndade sig att öka lånet på huset, för huset hade ju ökat i värde, innan amorteringskraven kom. Han var väldigt nöjd med sitt beslut.
Vad menas med ”verklig inflation”? Kruxet är ju att alla har en personlig inflation beroende på boende, livsstil och fas i livet.
Som ung, lägenhetsboende, bilfri singel kan jag knappt relatera till siffran på 6,1%. Möjligtvis för livsmedel och el men de är ju inga stora poster för mig.
Säg att man flyttar ihop med en partner, inte skaffar barn och delar boendekostnaderna så är man en riktig vinnare ekonomiskt. Då kan man i princip ha mer än en månadslön över varje månad.
Ja barn har en väldigt lång investeringshorisont med oklar ROI!
En bra affär så länge räntan ligger en bra bit under inflationen och lönerna följer inflationen. Om det är en årlig inflation på 6 % och en ränta på ca 2 % och en låntagare bara betalar räntan så har lånet som andel av den disponibla inkomsten minskat d.v.s. man får betalt för att låna, dessutom bjuder staten på ränteavdraget. Förutsättningen är förstås att hushållet har bra marginaler. De som bor i hyresrätt får alla nackdelar eftersom hyrorna justeras uppåt med inflationen.
Men lönerna följer inte inflationen och kommer inte göra heller
Äh, det är väl bara att skapa ett nytt värde som heter EJ-KPI, vilket står för EnergiJusterat KPI. Man räknar då med att energipriserna påverkar allt annat (vilket förvisso är sant) och drar helt enkelt ner KPI-siffrorna till lämplig nivå. Problemet löst. Även vid låga energipriser kan man använda EJ-KPI för att justera inflationen uppåt, och detta nya mått kommer därmed alltid visa en inflation på exakt 1,5%. Då detta är lite för lågt, så kan man därmed hålla kvar räntorna på låga nivåer för alltid.
Nu när jag löst detta så väntar jag bara på erbjudandet om en plats i Riksbankens ledning – kanske rent av att jag får ta över efter Ingves?
Det börjar att snurra på fort nu. I veckan när jag handlade så reagerade jag på hur flertalet varor hade prishöjts från senaste gången jag var och handlade.
Först körde jag och köpte hundbajspåsar på ÖoB. Priset hade höjts med 10 %. Sedan körde jag till matbutiken och där var det samma sak. Äppelmoset som jag köper har alltid haft samma pris så länge jag kan minnas, men det var 15% dyrare nu. Mjölken hade höjts med 90 öre. Tvättlappar till bebisen ca 10% dyrare. Kaffepaketet (numera 450 gram) kändes osannolikt billigt för sina 30 kronor. Jag undrar för övrigt när vi får se 9 deciliters mjölkpaket i mejerikylen?
Och den 1/5 höjer EoN nätavgifterna med 10%
https://www.eon.se/el/elnat/avgift?utm_content=button-eon-se-el-elnat-avgift&utm_source=Neolane_&utm_medium=email&utm_campaign=ELSPPRISNONB220411_649982323
Allvarligt talat – OM nu inflationen ökar kraftigt på grund av att saker sker i omvärlden – dvs inte alls har att göra med den Svenska lilla pluttekonomin – hur kan då räntehöjningar motverka detta?
Priset på el och drivmedel sjunker väl inte för att Sverige höjer styrräntan?
Ja jag är också genuint intresserad av detta. Nog för att räntan ska upp lite och man kan ha åsikter om svensk bostadsmarknad… Men rent konkret är det ju svårt att se vad man skulle få ut av att behandla inflationen som ”organisk” och inte driven av pandemi/krig och dess sidoeffekter?
Det verkar inte finnas någon ödmjukhet i den här frågan. Det är antingen nollränta eller en höjning om 50 punkter nu i april som gäller! 😅
De påverkar lite på marginalen. Men framförallt pungslår de vanligt folk som får rejält höjda kostnader och det trycker ner konsumtionen vilket i sin tur trycker ut folk i arbetslöshet.
Helt enkelt är det avsevärt större risk att en räntehöjning trycker ner ekonomin i recession med massarbetslöshet som resultat än att det trycker ner inflationen.
Det enda som kan få ner inflationen är kraftigt sänkta priser på energi.
Så om vi beslutade att utnyttja de gastillgångar som finns i östersjön exempelvis, tar ju några år men hypotetiskt.
De som propagerar för att höja räntorna (eller ta bort ränteavdrag) vill primärt straffa de som äger dyra bostäder men det har absolut ingen effekt på inflationen.
Precis. Är det inte snarare så att det är nu vi kan börja närma oss det omvända problemet: Enligt klassisk nationalekonomisk teori borde vi ha legat på betydligt högre räntenivåer under den fleråriga period av sommar och sol i ekonomin vi har haft. För att nu om konjunkturen börjar vika kunna gå in och stimulera investeringar med sänkta styrräntor. Men si den gubben går ju inte för vi ligger redan på eller nästan på 0.
.
Är det inte så att vi nu är på väg in i en okänd terräng både när det gäller världsekonomin och vår egen lilla ankdamms dito och att det är svårt att förutse vad som kommer att hända? Det oavsett hur situationen runt Ukraina och Ryssland utvecklar sig.
Med tanke på att sysselsättningen och lönerna i princip varit stilla under väldigt lång tid så är det inte solklart att en räntehöjning skulle gjort saken bättre. Det hade tryckt ner belåningen och konsumtionen ja men hade det gjort något bättre?
Den “tro” som LW och många andra har om att folk tar mer lån för att konsumera är jag inte så säker på. Jag har inte sett någon seriös undersökning som gör gällande att det är något omfattande i de områden där priserna stigit. En del bolån har gått till bilar då det är lägre ränta på bolån än billån men det är inte konsumtion av resor och annat.
I den globaliserade värld vi har så tror jag de gamla klassiska sambanden behöver revideras. Vare sig Keynes eller neo-klassisk ekonomisk teori fungerar. De fungerade endast i nationer där handeln var relativt begränsad. Troligen fungerar de fortfarande någorlunda i USA där handeln omfattar någonstans runt 15% av bnp men i Sverige där den är avsevärt större kommer det inte fungera.
Fyra av tio bolån går inte till bostadsköp och är ökande enligt Finansinspektionen.
https://cornucopia.se/2021/06/bostadsbankomaten-och/
En tredjedel av bloggläsarna har tagit lån på bostaden till annat än bostaden
https://cornucopia.se/2021/06/mer-var-fjarde-blogglasare-har-anvant/
Så, kan du gå vidare nu?
En filosofisk fråga. Du ska göra en investering och så har du ett antal möjligheter att finansiera denna investering, väljer du den med lägst kostnad? Om du väljer en finansiering med högre kostnad, hur motiverar du det?
Sjunkbombens filosofiska fråga: Tja, enligt konventionell ekonomisk teori lär det inte vara lätt, man måste gå utanför den boxen. Det kräver att man gör en värdering på andra premisser. Vilket man såklart kan göra, men det kostar pengar. Ytterligare en värdering att väga in i kalkylen.
Dr Faust lär ha stått inför liknande dilemma, mytologiskt.
Absolut ingen effekt på inflationen att få ner bubbelpriser på bostäder?
Vart hamnar dessa pengar, det “utökade” värdet, när folk köper ny köksutrustning, renoverar, köper bilar och resor, genom att utöka sitt bostadslån? Mer pengar som söker färre varor är väl definitionen av inflation?
Den “låga” inflationen som vi haft ett antal år var också omvärldsstyrd. Ställde du samma fråga då? Varför ska vi ha nollränta i en högkonjunktur, när nivån på inflationen i huvudsak beror på globaliseringen?
Det har ju inte direkt varit någon superkonjuktur senaste åren?
Men visst – om inte Covid hade skett så hade vi nog sett högre räntor.
Då råder det stagflation ett s.k. “Mardrömsscenario” vilket blir den tredje ryttaren efter Covid och Ukraina-kriget.
“Dessutom är problemen svåra att åtgärda, då de politiska åtgärder som oftast tas till för att dämpa inflationen kan leda till ökad arbetslöshet, men om de inte vidtar några åtgärder riskerar istället inflationen att vara fortsatt hög. Det blir alltså en ond cirkel där BNP-stabiliseringen och prisstabilisering går mot varandra. Därför kan det vara svårt att påverka situationen med hjälp av exempelvis styrräntan, vilket är centralbankens huvudsakliga penningpolitiska vapen.”
Allt annat lika ger mindre pengar i plånboken lägre efterfrågan, och därmed lägre kostnadsökningar. Däremot en räntehöjning bita marginellt eller inte alls vad gäller importerade varor.
Mindre pengar i din plånbok påverkar inte det som har kostnadsökningar idag. Inte ens om sverige helt slutade köpa energi skulle det göra att energipriserna påverkas mer än marginellt då det är en global vara. Samtidigt skulle det innebära total massarbetslöshet och misär i Sverige.
Högre ränta leder idag endast till marginell påverkan på kostnaderna för att köpa bostäder. Det påverkar inte priset på tomater (61kr/kg på min närmaste Ica) eller diesel (~25kr/liter eller något). Det påverkar inte priset på mjölk, vete, potatis eller kött. Alla dessa kostnader drivs av priset på naturgas. Priset på naturgas kommer inte sjunka med mindre än att 1. Mer tillgång till naturgas kommer 2. Behovet av naturgas minskar. En svensk räntehöjning påverkar vare sig 1 eller 2 således kan inte en räntehöjning påverka inflationen.
Höjd styrränta stärker svenska kronan och importvaror blir billigare. T ex energi.
Precis så. Det och att förhindra inflatiosnspiralen i nästa lönerörelse (dvs. signalera för att hålla nere inflationsförväntingarna) torde vara de två övervägande skälen för snara och flertalet kommande höjningar.
Ett känt sydsvenskt kaffemärke höjde sina grundpriser mot grossist med ca 6% mellan 2015 och 2021. 1 Februari i år ökade priset från dryga 500 kr till strax över 600 kr för ett 12-pack. Och från i måndags är priset ca 720 kr för samma 12-pack.
Avser detta endast inköp på Ica etc eller även inköp “på stan”? Får det till strax under 30% i höjning. Är det åt det hållet du ser att landet lutar? Vi behöver också höja vår avsättning till matkontot. Vi har i dagsläget 5000 för två personer, men upplevde redan under förra året att det många månader var slut innan den 25:e när det fylldes på. Har förvärrats under vintern ytterligare.
Vi är en familj om fem. Satte 2018 in ca 6-7000 på matkontot per månad. Förra året var det 8000 kr och nu behöver vi justera till kanske 10000 kr har vi märkt. Barn blir större, men å andra sidan blir utgifter för välling och blöjor och sånt mindre. Vi upplever att en veckohandling är ca 15% dyrare, grovt räknat, nu jämfört med för några månader sedan. Och värre blir det väl..
I vår familj om 5 personer så har vi haft en snarlik resa i kostnad. Vi har varit runt 10k hela tiden men då har mycket av det varit förhöjande kostnader såsom blöjor och mer utemat (café, restaurang och dylikt) för att senaste månaderna landa på närmare 10k enbart för mat från mataffären.
Hur vi kan ha problem med el 2022 (!!!) är helt bortom min förståelse. Utan billig energi finns det ingen utveckling. En långvarig stagnation är att vänta så länge vi inte löser detta, och jag ser inte att våra politiker har någon plan över huvudtaget. Vi har blivit försatta i den situationen miljöterrorister och femtekolonnare, vi kommer hållas kvar av okompetenta apparatchiker. Jag menar, den “bästa” idéen genierna kunde komma med på senaste är att förbjuda bitcoin-mining för att lösa elförsörjningen 😂
Den moderna penningteorin ser äntligen ut att få behöva svara upp för sin oansvariga skattepolitik.
Skulle vara intressant med en undersökning om vad bloggläsarna skulle välja bort om de måste göra detta på grund av generellt ökade kostnader.
Personligen, det första jag skulle spara in på är kostnaden för hunddagis för vovven.
Tja, om det verkligen kniper får jag väl ändå sälja ena Teslan … 😉
Fast den slanten tänkte jag amortera av lån med. Dilemma eller i-världsproblem?
Tacksam att ha det så pass bra att jag kunnat donera rätt rejält sista månaden.
Vet inte vad det första jag skulle spara på skulle bli men vet vad det sista skulle bli: tobaken.
Istället för att leva på min lön och spara frugans gör vi tvärtom.
Då räcker pengarna länge.
Inom B2B passar en del grossister på att ta ut höjningar redan när tillverkare aviserar. Vad de inte berättar är NÄR höjningarna träder i kraft och vad den faktiska höjningen blev (efter ev. Förhandlingar). Det funkar säkert på liknande sätt inom dagligvaruhandeln, skulle tro att Ica-handlarna gör ännu ett fantastiskt år oavsett.
Kan säga att i andra branscher gäller ökningen nu omedelbart & meddetsamma. Om man inte gillar det kan man avbeställa. Finns andra som köper istället.
I regel två siffriga % ökningar från flera olika leverantörer. Några är inne på andra höjningen på sex månader.
Är det fortfarande högbelånade tillgångar som vinner i ett sånt här scenario?
En person på svt hävdar att det är så, och att alla som inte har lånat mycket och har tillgångar är förlorare…
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/de-blir-vinnare-nar-inflationen-vaxer
Är inte detta gamla sanningen?
Det gäller väl bara om lönerna också ökar och följer inflationen, vilket i alla fall inte jag tror de kommer göra.
Lån blir dyrare, allt blir dyrare, men löner ökar inte mer än 2-2.5%.
Hur kan man hävda att hög elånade tillgångar är det bästa då?
Dom har gjort en formel också
“För varje procentenhet inflationen stiger så sjunker värdet på ett miljonlån med cirka 10 000 kronor. För den som har många miljoner i lån och inflationen stiger med flera procent så krymper lånet snabbt.”
Så då är det ju bättre låna 3 miljoner för så “sjunker” ju lånet med 30000.
Ännu bättre att låna tio då lånet “sjunker” med hela 100k.
Smart….
Jag tycker det är obegripligt. Om alla kostnader ökar överallt men inte lönerna, hur kan det tänkas öka efterfrågan på tillgångar?
På 70-talet ökade också lönerna.
Visst! Om vi hade deras ränteavdrag på 85%, men det har vi inte och de kommer förmodligen inte tillbaka.
Reagerade också på det. Tyvärr verkar ekonomireportrar generellt sett ha väldigt bristfällig kompetensnivå i ämnet.
Hmm,
Med den låga inflationen och ständiga boprishöjningar framställs oftast bolånetagarna som vinnare, priserna går upp mer än vad många har i lön.
Med hög inflation är tydligen samma klientel fortfarande vinnare då lånen minskar i värde.
Det tycks alltid vara de sparsamma som numer alltid är förlorarna och de som kommer få betala de slutliga kalaset. Det är uppenbart den nya tiden.
Det är väll alltid så att den som aldrig satsar något aldrig vinner något.
.
Putin verkar just nu vara undantaget som bekräftar regeln, men kriget är inte över ännu.
Sålde villan i höstas med redig vinst.. maximerat vinstuppskov ( 1,5 mille för mig , samma för exet) , skatteskuld drygt 300 papp…inflation på 6%.. en av mina bästa investeringar just nu!. Klen tröst när energi och matpriser rusar men alltid något.
Äntligen smäller bostadsbubblan, får man hoppas!
Jag har väntat på det sååå länge.
Förra gången blev ju resultatet inte så bra för vårt samhälle, men det kanske blir bättre den här gången?
Vad vet jag?
Kina är mera kritisk mot RyZZland än en vanlig människa förstår.
https://www.svd.se/a/PoG83p/kinas-roll-som-medlare-kan-ge-putin-en-vag-ut-ur-kriget (tyvärr betalvägg)
Hamnade tydligen i helt fel ämne.
Sorry! 🙁