Enkäten om bloggläsarnas månadslöner och månadssparande är nu färdig och den visar att läsarna sparar hela 20% av bruttolönen varje månad, och på statsrådslönenivåer om 120 000 – 200 000:- SEK i månadslön sparar man 25%. Mer data nedan.
Svensk KPIF-inflation som Riksbanken styr sina räntebeslut och sina stimulanser av finansmarknaderna mot steg med 3.6% i årstakt i november. Störst bidrag till detta berodde på elpriserna, men då de nu ser ut att dubblas igen i december talar mycket för att vi kommer få se KPIF-inflation långt över 4% innevarande månad, kanske rent av över 5%.
Det finns en floskel som visar att man har klen förståelse kring bolån och inflation, och den är ”inflationen betalar mina skulder”. Nej, det är lönehöjningar och ökade amorteringar som betalar dina skulder och i en höginflationsmiljö behöver man därför ännu högre lönehöjningar för att betala av skulderna. Men när man inte får detta gör inflationen istället din skuldbörda värre, då du får allt svårare att få privatekonomin att gå ihop.
Cornucopia? försöker sig på memegame
Nu är det antagligen dina boomer-föräldrar som tjatar om hur inflationen betalade av deras skulder, vilket boombergenerationen också tjatat på till de som idag jobbar på bank, som verkar tro på detta det med.
Men verkligheten är att det är löneökningar som minskar din skuldbörda – både genom att göra räntorna lättare att betala, och genom att ge mer utrymme för amorteringar.
Men högre inflation ger normalt högre räntor och högre levnadsomkostnader, vilket gör att du måste höja din lön mer än inflationen för att kunna kompensera. Och få har fått 3.6% löneförhöjningar det senaste året, och om du betalar marginalskatt så behövde du cirka 5% i löneförhöjning för att kompensera.
Förr hade boombergenerationen en löneinflationsspiral. Mycket hög inflation och mycket höga löneökningar, samtidigt som man hade 85% ränteavdrag kontra dagens 30%. Det senare då man fick dra räntan rakt av mot skatten, och där marginalskatten alltså var 85% i gamla DDR-Sverige. Det var extremt förmånligt att låna, höga räntor till trots, och bara på några år hade du dubblat din lön, vilket halverade räntebördan. Detta samt att den med dagens mått mätt skyhöga inflationen höll på i 20+ år. Enstaka år kommer inte hjälpa dig, utan snarare stjälpa.
Sedan fanns det en annan faktor som snabbt betalade av skuldbördan, nämligen att inflationen var så hög att medelklassen var tvungen att gå från hemmafruar till två arbetande vuxna i hushållet 1960 – 1980. Idag jobbar i princip alla vuxna som kan, och det finns ingen möjlighet att dubbla inkomsterna för att hantera skulderna och inflationen.
Svensk årlig KPI-inflation 1960 – 2021p
Men idag har vi bara någon tiondels högre lönehöjningar än inflationen. I själva verket har många fått reallönesäkningar under 2021 på grund av att inflationen sticker iväg. Inflationen har gjort din skuldbörda tyngre – du ska betala mer med samma lön. Och vänta bara tills räntorna börjar dra iväg, och de flesta sitter med rörliga räntor.
Vad säger du om t ex 5% inflation, 3% ränta på bolånet och 2% i löneökningar? Hm? Har din skuldbörda minskat då? Eller för den delen 4% inflation, 4% löneökningar och 5% i bolåneränta? Hm? Räkna på det och fundera igen på den där floskeln om att inflationen betalar dina skulder?
Nej, enklast är att hoppas att inte inflationen tar fart, utan att den är tillfällig så du kan fortsätta betala dina räntor och få någon tiondels procentenhet reallöneökning om året. Och sluta lyssna på dina boomerföräldrar. Eller så ringer du din chef idag och kräver 5% i löneökning på grund av inflationen. Lycka till med det.
Acceptera att sedan vi släppte kronan fri under 90-talskrisen så har den ekonomiska paradigmen ändrats. Idag har staten budgetöverskott och valutan är flytande mot omvärlden. Förr lånade vi till välfärden och gick massivt back i statens finansier i ett liv på lånad tid, samtidigt som vi hade en fixerad valuta som vi årligen devalverade. Det är helt andra omständigheter nu än för dina föräldrar. Det syns också på inflationssiffrorna ovan.
I övrigt har sedan valutan började flyta varje år av så här hög inflation direkt följts av en ekonomisk krasch. Diskutera i små grupper hur arbetslöshet minskar din skuldbörda.
Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.
Riksdagens arvodesnämnd har beslutat att höja riksdagsledamöternas löner – okej, det heter arvoden – vilket sedan fastställs av riksdagen själva. Vem som helst kan ju som bekant bestämma sin egen lön. Höjningen blir 1 600 kronor, men med 2.3% löneökning misslyckas man alltså att kompensera för den aktuella inflationen om 3.6%. Och det kan bli lite trist för Miljöpartiets riksdagsledamöter i sina elvärmda villor i gräddhyllan Enskede mfl platser nu när de får betala elpriserna.
Elpriserna i december ligger i snitt på oskattade 197 öre per kWh i december i SE3, än så länge. Det är en prisökning på över 500% eller 165 öre per kWh. För en normal villa betyder det efter moms en prisökning på månadsräkningen om drygt 3000:- SEK jämfört med förra året, om man inte har bundet elpris. Frågan är hur detta ska kompenseras via löneökningar, och ännu färre är det för pensionärer som inte kan förhandla om sin lön.