Folk tror på vad som helst, bara det låter bra. Speciellt om man inte kontrollerar fakta och siffror. Vad som är extra tragiskt är att världens samlade motorjournalister och journalister spelar med, dvs är helt inkompetenta.
Lilla svenska Koenigsegg presenterade på Genéve-salongen en konceptelbil, Quant, som skall kunna köra 500km på en laddning, och laddas på 20 minuter, samt vara täckt av solcellsfärg. Istället för batterier skall den använda något som kallas FAES.
Det är rent struntprat.
FAES existerar inte. Tekniken är helt okänd, inte en träff på Google annat än i samband med Koenigsegg, men ett garage i Ängelholm lägger beslag på den och lyckas få en körsträcka som överträffar allt annat.
Solcellsföretaget man refererar till, NLV Solar, existerar om man Googlar enbart i referenser till Koenigsegg, plus den nyss ihopslängda hemsidan som enbart handlar om Quant och inte ger något annat.
Här är hemsidan för mannen bakom NLV Solar. Vill ni veta mer om honom kanske ni kan köpa någon av hans två skivor musik, en liten hobby han sysslar med förutom flygning och racerbiltävlingar. När han inte uppfinner batterier utan minneseffekt eller solcellsfärg. Finns rent av en musikvideo om ni vill lyssna lite på hans musik. Ni kan också googla runt lite efter NLV:s fantastiska innovationer “quantrit”, “nullanium” och “pyradian”.
Granskar man siffrorna för att på 20 minuter ladda batterier som kör bilen 500km så handlar det om säkringar på 1300 ampere (läs det här). Det räcker inte att koppla in bilen till stamnätets huvudledningar, för att ladda på 20 minuter måste den i princip ha ett eget specialbyggt kärnkraftverk att tillgå. I princip talar vi om en strömstyrka som får ett större svenskt pappersbruk att rodna.
Hade tekniken existerat hade man knappast sålt den till garaget i Ängelholm, utan då hade riktiga biltillverkare stått på kö och betalat betydligt högre summor.
Undrar hur man testat tekniken. Kopplat upp sig mot det schweiziska stamnätet? Nej förresten, den är designad och testad i ett virtual reality-labb. Det får mig osökt att tänka på ett svenskt bolag som kallades Prosolvia. Här skulle nog en grävande journalist kunna uträtta storverk. Ni kan ju börja med att hitta några kundreferenser, för sådana finns inte på hemsidan iaf.
Folk tror på vad som helst, bara det låter bra. Quant är bara en fasad, och ett PR-trick. Och effektivt sådant, Koenigsegg har fått oerhörd uppmärksamhet. Bara att gratulera till PR-kuppen.
Som peak oil-kunnig så känner man igen det här beteendet. Varje gång någon oljeborr träffar olja på djuphavsborrningar de senaste åren så har media direkt pratat om rekordfynd, och peak oil har förklarats vara en bluff. Men inte en droppe har producerats från alla dessa “rekordfynd”, och det har inte ens lämnats några officiella och oberoende reservskattningar. Än mindre går det att producera djuphavsolja till dagens oljepriser, eller i vissa fall som haussade Jack-2, så finns det inte ens teknik för att producera under de förhållandena som råder på platsen.
Men folk tror på vad de vill höra. Just nu vill de höra om elbilar som kan göra saker som inte är möjligt, bara man slänger med lite coola förkortningar ingen hört talas om.
Jag kan förstås ha fel, men det hela är fullständigt orimligt. Förresten, FAES bygger på att energin skall lagras i någon form av plasma. Ni vet, plasma, fusion, kall fusion och sånt. I en sportbil. Det finns ett projekt på ca hundra miljarder SEK som kallas ITER, och som skall pågå de närmsta 30 åren, i ett försök att designa nästa generations tokamak-reaktorer, fusionsreaktorer. Så att man kanske om 50 år kan ha en första kommersiell och fungerande prototyp. Säkringen som behövs för att dra igång ITER om 20-25 år är dock antagligen lägre än för att ladda en Quant på 20 minuter.
Jag har förresten slängt ihop en egen eldriven skogsmaskin här i maskinhallen. Den laddas på 2 minuter, kan sedan köras i skogen i 6000 timmar utan omladdning. Bara så ni vet. Jag kallar tekniken för bullshitian. Skall bara ut och fota lite byggnader, skriva lite om att jag designat allt i ett virtual reality-labb och slänga ihop någon schysst hemsida innan jag lanserar det hela på riktigt.
Vill man annars se en riktig, ensitsig och strömlinjeformad solcellsdriven elbil med en räckvidd på 30 mil, så kan man titta här. Skillnaden mot den bilen, från MIT, är inte bara att den inte har fyra säten och 50 mils räckvidd. Något att jämföra med påhittet från garaget i Ängelholm.