En av de bidragande orsakerna till den globala finanskrisen var de låga räntorna som infördes i USA i spåren av den 11:e september. Dessa ledde i sin tur till USA:s bostadsbubbla, som tids nog sprack och med något års eftersläpning utlöste den akuta fasen av finanskrisen, eftersom banker och finansintitut i jakt på bibehållna eller ökade vinster helt började strunta i risk. Allt det där har överanalyserats i all oändlighet, men kanske kan vara en lite sammanfattning.
Sverige har också fått se stigande bostadspriser, men inte någon bubbla som spruckit. Vi hade tidigare inte så låga räntor som man hade i USA, och inte heller en lika allvarlig värdepapperisering av bostadslånen. Men där är vi nu. Vi har en obefintlig ränta, som gör att bankerna lånar pengar billigt från Riksbanken, och sedan köper sina egna och andras bolåneobligationer för.
Som bekant lånar inte svenska banker länge ut till svenska företag, utan i princip bara till sin egen utlåning till bolånekunder. Detta pressar förstås de marknadsmässiga bolåneräntorna, och tillsammans med än en så länge låg officiell KPI så nöjer sig markanden med den låga räntan på dessa obligationer. Bostadspriserna, och bubbelfolket, dvs de som lånar sig upp över öronen för att köpa en bostad, tror alltjämt att de kommer göra samma bostadskarriär som deras föräldrar, trots att bostadspriserna nu inflationsjusterat är de högsta på 360 år, men på 50- och 60-talet var de lägsta.
Lugnet är bedrägligt. Inflationen, KPI, innefattar själva räntan och är alltså artificiellt låg så länge räntorna nu är lägre än för ett år sedan. Men när Riksbankens styrränta nu redan är på noll så kommer inte räntan kunna fortsätta falla så mycket längre. Och då kommer KPI successiv att stiga alldeles av sig själv. Kraven på högre ränta från marknaden kommer då börja driva upp bolåneräntorna. Vem vill köpa en obligation som ger 3% ränta (2.1% efter skatt) om inflationen är 4%?
När räntan stiger faller värdet på alla befintliga obligationer. De där som bankerna har köpt för gratis lånade pengar från Riksbanken, istället för att främja svenskt näringsliv och svenska arbetstillfällen genom att låna ut pengar till företag.
Vad som kommer ske är alltså att bankerna kommer göra ännu förluster när obligationerna faller i värde när marknadsräntorna stiger. Och ovanpå det kommer till slut bostadsbubblan att slutligen spricka och kreditförlusterna sticka iväg på de där “säkerställda obligationerna”, som termen så fint är.
Vi kanske kommer ligga 7-8 år efter USA här. 2009 var året då det började för oss, mot 2001 för USA. USA:s finanskris blev global 2008, efter sju år. Man kan förvänta sig att det går fortare för lilla Sverige, men annars har vi kanske fram till 2016. En väsentlig skillnad är att bankerna inte mår bra redan idag, trots obefintlig styrränta. Swedbanks förlustsiffror fick vi se idag.
Nästa steg för bankerna är att börja värdepapperisera bostadsobligationerna på bästa USA-vis, men dit kommer vi först när räntan stigit lite och bankerna blir allt desperatare i sina försök att täppa till förlusterna på obligationerna. Redan idag är det lyckliga ovetandes obligationsfondköpare som tar en del av kakan. Det krävs sin man för att hitta någon obligationsfond, kort eller lång, som inte uteslutande har bostadsobligationer redan idag.
Varför räddar staten svenska banker när allt dessa banker gör är pumpa upp en mycket farlig bostadsbubbla? Att agera som olja i maskineriet och få svenskt näringsliv att snurra utan bekymmer gör de iaf inte, så varför är bankerna så viktig ekonomisk infrastruktur.
De allra flesta står och hejar på, och drömmer om att tjäna enorma pengar på sina bostäder. Men en bostad är och förblir alltid en nödvändig kostnad, inte en investering. För varje dag som går ökar underhållsbehovet av den egna bostaden.
Men så länge är det alltså guld och gröna skogar. Svenska folket skall alla bli miljonärer, miljoner som de inte ens kommer kunna köpa en enrummare för, så vad de skall med pengarna till vet åtminstone inte jag.
Riksbanken har åtminstone börjat oroa sig över bostadsbubblan så till den grad att man tillsätter en utredning. Problemet är att det är just Riksbanken som genom sin styrränta på i princip noll bygger upp problemen. Bankerna försöker bara göra det de är bäst på, tjäna pengar med andras pengar, dvs i det här fallet köpa bostadslåneobligationer.
Det finns dock vägar att mota Olle i grind. Inför t ex lagkrav på 30-30-30 vid utlåning till bostäder. 30 års rak amorteringstakt. 30% kontantinsats. Max 30% av inkomsten till totala bostadsutgiten, inklusive amortering och underhåll. Då kan man fortsätta ha räntan på noll, utan att pumpa upp bostadsbubblan mer. Antagligen spräcker man bubblan på köpet, men det kunde de som förköpt sig tänkt på lite tidigare…
