Som vore det en scen ur Stjärnklart är den kommunstiska utopin Pyramiden 78°39′22″N helt övergiven. Skillnaden ligger dock i att med ett arktiskt klimat sker nedbrytningen mycket långsamt på grund av frånvaro av bakterier och svamp, och utopin är bokstavligen frusen i tiden sedan den slutligen övergavs 1998.
Latest in gruvor
Detta inlägg är reklam.
Stena Recycling har dragit igång en serie seminarium kring devisen Låt materialen leva. Det handlar förstås om återvinning och i synnerhet av ett antal allt mer kritiska metaller inom EU.
Förutom sk ovanliga jordartsmetaller likt neodym, som används i t ex vindkraftverk eller elmotorer, så hittar man även litium bland metaller som är värdefulla att återvinna. Just litium finns i allt fler kvalificerade produkter med batterier i – inte bara spektakulära produkter som Teslas elbilar, utan i allt från mobiltelefoner, larm, bärbara datorer eller rent av robotdammsugare eller handdammsugare.
Efterfrågan på litium ökar nu mycket snabbt, speciellt i takt med antalet elbilar och elhybrider.
Stena Recycling bjuder nu in företag, universitet och myndigheter till seminarier om hållbara affärer och man kan hitta listan av seminarier i Sverige här med platser som Örebro, Växjö, Timrå, Gävle, Stockholm, Stenungsund och Malmö.
Stena Recycling är ett företag inom Stena Metallkoncernen. Företaget finns på fem marknader, har omkring 2 500 medarbetare och omsätter cirka 11 miljarder SEK.
Detta inlägg har publicerats i samarbete med Stena Recycling.
“Det luktar pengar.” – Stefan Löfven om Northland Resources 2013
Vi lägger väl ut den klassiska bubbelgrafen och järnmalmspriset så här på morgonkvisten?
![]() |
| Järnmalmspriset i USD per ton Källa: Indexmundi |
Även järnmalmspriset visar upp den klassiska bubbelgrafens beteende.
Det är i sammanhanget knappast förvånande att Northland Resources och Dannemora Mineral har gått i konkurs. När man inte längre befinner sig på den uppåtgående fasen i bubblan, så blir det svårt att dels få lönsamhet och dels få tag på villiga finansiärer, hur mycket man än tror att priset ska stå stilla på en hög nivå för evigt.
Återstår då svenska statens kassako LKAB med sin Kirunaflytt.
Väldigt lite talar för någon som helst återhämtning i järnmalmspriset de närmaste 15 – 20 åren. Snarare är järnmalmspriset ännu ett utmärkt exempel på Jim Rogers råvarucykler. Man kan behöva titta tillbaka rätt många år när man ska se på LKAB:s lönsamhet framöver, justerat för utvinningsvolymerna förstås.
Vi lägger väl två grafer här nu på morgonen?
Man kan återigen konstatera att den 15 – 20 år långa Rogers råvarucykel med all sannolikhet är över. Det är inte bara oljan som fallit i pris på detta vis, trots att vi har högkonjunktur, utan det ser ut på liknande sätt över hela råvarusektorn.
Det inkluderar järnmalmen, vilket slår mot svenska statens mjölkko LKAB, som samtidigt dessutom vill flytta hela Kiruna stad. Vi får väl se vad Magdalena Andersson förväntat sig i form av utdelningar från det hållet…
OMXS30 fortatte att stiga marginellt förra veckan och ligger nu högre än när dödskorset utlöstes. Samtidigt kan vi förvänta oss fortsatt uppgång, åtminstone inledningsvis under dagen.
OMXS30 har nu brutit den nivå där MA50/MA200-dödskorset utlöstes i slutet av augusti. Något himmelskors finns dock inte än och lär ta ett antal månader till att få, så det återstår fortfarande att se om vi har en tillfällig upprekyl här. I sammanhanget bör man komma ihåg att det svenska dödskorset var ett falskt dödskors, då MA200 inte var fallande.
Antagligen fortsätter börsen uppåt idag. Husse S&P-500 i USA stängde högre än vid tidpunkten för europeisk stängning, och även terminen ligger upp relativt den europeiska stängningen.
I de asiatiska tidszonerna pekar börserna uppåt nu på morgonen. I skrivande stund går Nikkei +1.85%, Hang Seng +1.92%. Dock faller Australiens All Ordinaries hårt och går -1.70%. Australiens börs är dock råvarutung och det handlar framför allt om en slakt på gruvbolag, där jätten BHP Billiton sägs handlas på lägsta nivån på sex år. Även guldbolagen slaktas på förväntningarna om höjd amerikansk ränta. Åtminstone är det berättelsen nu på morgonen.
En höjd amerikansk ränta är ett Damoclessvärd för den svenska ekonomin med sin bostadsbubbla och skuldbubbla. Om man faktiskt höjer räntorna i USA kan det signalera toppen på obligationsbubblan och även stigande räntor i Sverige.





