SBAB släppte idag sin nya analys Boräntenytt, och man väntar sig att rörlig bolåneränta stiger från dagens 2.57% till 3.5% i januari nästa år, för att sedan fortsätta upp till 3.8% och sedan 3.7% åtminstone till och med år 2026. Den låsta femårsräntan väntas i januari ligga på 4.7%.

Bolåneräntan förväntas toppa på 3.8% i april nästa år baserat på att Riksbanken kommer höja sin styrränta reporäntan till 2.25%. Sedan faller bolåneräntorna tillbaka till 3.6% men masar sig upp till 3.7% fram till år 2026. I januari ska den rörliga tremånadersräntan för bolån ligga på 3.5% och femåringen på 4.7%. Den senare faller till 4.5% år 2026.
Beskedet från bolånebanken SBAB är alltså att vi får en varaktig normalisering av räntenivåerna förbolån och styrränta fram till minst år 2026 och räntehöjningarna är alltså inte någon tillfälligt eller övergående.
Den ponduspostulerande prognosen sträcker sig inte längre än till just januari 2026.
Vad för effekt en form av räntechock, med trefaldigade räntor mot förra året, har för effekt på bostadsmarknaden lämnas som en övning åt bostadsspekulanterna och bostadsutvecklarna. Frågan är väl mest när hushållen accepterar att detta inte är tillfälligt.
Det är svårt att tro att tre gånger så höga räntekostnader inte kommer påverka bostadsmarknaden negativt, men den här bloggen har alltid fel om bostadsmarknaden så jag säger väl helt enkelt jag vet inte. Man ska i sammanhanget också komma ihåg att många bostadsrättsföreningar kommer få höjda räntor när deras lån rullas över och med det får bostadsrätter även höjda medlemsavgifter. Släng på de skenande energipriserna på det, samt 10% i matprisinflation så ser det inget vidare ut för den som vill sälja en bostad just nu.
SBAB:s listräntor på fem år är för övrigt 3.76% just nu och med en prognos på 3.5% till 3.8% i rörlig ränta varaktigt så tjänar man alltså inget på att låsa räntan om man tror på denna prognos – de långa räntorna är redan uppe på de nivåer som matchar prognosen. Som sig bör, förmodligen, i en fungerande räntemarknad.
Fönstret där man skulle låsa sin ränta har antagligen stängts och det är bara att gratulera de som låste på två – fem år nere runt en procent vilket erbjöds fram till förra året.
Ingen bostadsägare behöver dock oroa sig – alla har ju intygat sedan länge att de köpt för att bo så fallande bostadspriser och högre räntekostnader spelar ju ingen roll för dem. Hur det blir med det där med bo sig rik lämnas som en övning.
Och alla som tagit bolån har dyrt och heligt vittnat om att banken räknat med 5-6-7% i ränta när de testat hushållets ekonomi när man gett bolån, så vem bryr sig om 3.8% i ränta?
SBAB:s Bolånenytt hittas som PDF här.
För övrigt – vill man slänga upp en modell för bostadspriserna så kan den vara L=R*0.7*P*0.85+A+D. Löser vi ut P blir det alltså P=(L-A-D)/(0.85*R*0.7).
P = Pris
L = Löneutrymme för bostad
R = Ränta
D = Driftkostnad inklusive medlemsavgift för BRF
A = Amortering
Exempel: Om amorteringen är 80000 och driftskostnaden är 5000 i månaden eller 60 000 om året och hushållet har 15 000:- SEK i månaden i utrymme för boendekostnad så landar möjligt pris på (180000-80000-60000)/(0.85*0.014*0.7)= 4 802 000 SEK vid 1.4% i ränta.
Om räntan istället landar på 3.8% och driftskostnaden på 6000 pga högre elpriser blir priset således (180000-80000-72000)/(0.85*0.038*0.7)=1 238 000:- SEK, eller en nedgång på 75%.
Nu är förstås A beroende av P pga amorteringskravet, men jag orkar inte pyssla med att bryta ut det i form av A=P*0.02, utan det lämnas som en övning åt läsaren. Mer realistiskt så landar amorteringskravet på 40000 och priset blir i själva verket (180000-40000-72000)/(0.85*0.038*0.7)=3 007 000:- SEK för bostaden, eller endast ett prisfall på 36%. Man kan utöka modellen med en fast summa K som kontantinsats, vilket också påverkar det hela – kontantinsatsens påverkan på priset, räntan och amorteringskraven förändras vid fallande pris. Men som sagt, en övning åt läsaren.
Eller ja äsch, formeln blir då P+P*0.02/(0.85*R*0.7)=(L-D)/(0.85*R*0.7) vilket innebär P*(0.85*R*0.7)+P*0.02=L-D vilket blir P*(0.85*R*0.7+0.02)=L-D vilket blir P=(L-D)/(0.85*R*0.7+0.02). I första exemplet blir möjligt pris 4 235 000:- SEK. Vid höjd ränta och höjd driftskostnad på en tusenlapp blir då priset 2 534 000:- eller en nedgång på 40% när räntan går från 1.4% till 3.8% vid dessa driftskostnader och maxbelåning med 85% av försäljningspriset.
Sedan kan man förstås komplicera det ytterligare genom att reducera boendekostnadsutrymmet pga stigande matpriser.
Som alla ekonomiska modeller är detta en grov förenkling, vilket alla fattar utom ekonomer som tror att ekonomi är en naturvetenskap med fasta naturlager. T ex kan hushållet justera sin acceptans för boendekostnad på bekostnad av andra utgifter, vilket leder till lägre prisnedgångar än exemplets 40% när L ökas.







