Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna faller alltså i de asiatiska tidszonerna efter det väntade räntebeskedet från amerikanska Federal Reserve om att låta styrräntan ligga. Däremot höjdes den så kallade räntebanan, men börserna i USA stängde på plus.
Stockholmsbörsen steg igår med +1.25% för OMXS30 och +1.33% för OMXSPI. Den svenska kronan stärktes mot euron till 11:88 SEK och dollarn stärktes något till 11:17 SEK. Guldpriset är stabilt vid sina rekordnivåer och hittas på 692:- SEK per gram.
I USA steg börserna och S&P-500 gick +0.23% medan Nasdaq 100 var oförändrad på -0.04%. Inom FAANGST gick Spotify bäst med +2.34% och Google sämst med -1.16%.
Federal Reserve lät som väntat sin styrränta ligga, men uppges ha höjt sin så kallade räntebana, dvs att de kommer inte sänka räntan lika fort som man tidigare sagt, vilket påstås fått marknaderna oroliga.
Tvåårsräntan slog nytt årshögsta på 5.12% men 10-åringen backade från årshögsta på 4.37% till 4.35%. De korta räntorna var oförändrade på det väntade beskedet.
I de asiatiska tidszonerna faller börserna nu under torsdagsmorgonen och experterna skyller på Federal Reserve. Fan trot då det alltid behövs en berättelse, men ASX 200 går -1.37%, Hang Seng -1.25%, KOSPI -1.53%, Nikkei 225 -1.30% och Straits Times -1.17%.
Jag har problem med att uppdatera bloggen nu under morgonen, så jag får hålla mig kort.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
48 kommentarer
👍 Du verkar redan lyckats fixa problemet med publicering, bra!
Ah, trodde det var löst när det kom en ny post.
Om 30 minuter kommer riksbankens nya besked. En höjning.
Kan inte du ta med en graf över riksbankens uppdaterade räntebana när du postar om det? Kanske med en kommentar om vad det innebär för bolån. Vore kul att diskutera.
Folk verkar ju nästan tro på minusränta till våren medan riksbanken i Junis rapport trodde att räntan kommer höjas en gång till i år sen ligga kvar där till slutet på 2025.
Är det att man tror eller att man hoppas/vill? Eller att man blandar ihop tro med vilje? (Ja, vilja. Jag försöker vara lite rolig. Lev med det. 🙂 )
@GRÄVLINGEN Jag tror jag ska lägga den ordvitsen på minnet. Den är precis i min smak!
+!
3,75% till 4,00%.
Hade hoppats på 0,5%
På många sätt hade det nog varit bättre att snabbt komma upp till 5% och hålla där ett år.
Jag tror också att det vore bättre att riva av plåstret. Det är lättare att sänka räntan i mindre steg om effekten blir för stor, än att hålla på med småduttande.
Låt säga att kronan skulle stärkas till 10,50 mot USD på några månaders sikt på en högre ränta. (Säger inte att det skulle bli så, men låt oss anta för en sekund.) Bara det skulle på många varor som prissätts internationellt innebära -6% till -7% om hela kronförstärkningen fördes vidare till konsument. Vips så är inflationstakten istället runt nollan eller strax däröver.
Ja, det skulle svida rejält för många. Kanske leda till personliga tragedier. Men är den nuvarande utvecklingen egentligen bättre?
Känns lite som att Riksbanken anammat Folkhälsomyndighetens “platta ut kurvan”-strategi.
Något OT, men Sveriges “platta ut kurvan”-strategi har ju visat sig i efterhand vara den mest sansade och framgångsrika strategin mot covid. Riksbanken kanske också gör rätt i att inte hysteriskt tokhöja räntan för att först krossa ekonomin, för att sedan krishantera med extra låg ränta? Bara en tanke.
Nu ska vi inte vara sansade och sätta saker i sammanhang.
Styrräntan ska enligt många i det här kommentarsfältet bara höjas helst till tvåsiffrigt. Ju snabbare desto bättre.
Det stärker växelkursen. Växelkursen. Växelkursen.
Några sidoeffekter existerar inte.
Det stärker växelkursen.
Höjer höjer höjer bara Riksbanken styrräntan kostar dollarn snart 6 kr och euron 8 kr och allt blir frid och fröjd i konungariket Sverige.
Halmgubbe, @Werner 10:47.
Sebulon pratade om 5% (reporänta) i ett år.
Det är ganska långt från ditt “tvåsiffrigt”.
Sebulon skrev också i en annan kommentar 09:54 “Jag lider med de som drabbats nu”.
Det är ganska långt från ditt “några sidoeffekter existerar inte”.
@Grävlingen
Jag inser att mitt inlägg kan ha haft en lite raljant ton. Jag inser också att det blev lite av ett missförstånd om du upplevde att det var riktad till dig personligen. 😁
Faktum kvarstår att många skribenter, särskilt i detta kommentarsfält, har en närmast… dogmatisk inställning till styrräntan (tänker inte vara funkofobisk och skriva autistisk).
Bara Riksbanken fortsätter höja styrräntan kommer kronan att stärkas och alla problem liksom löser sig på vägen.
Riksbanken säljer 1/4:e del av valutareserven för att stärka kronan. Riksbanken släcker nu bränder de själva har skapat…
Schweiz har ju haft extrem negativ ränta och har för närvarande 1,75 %-ish styrränta.
Norge började höja innan Sverige.
Ändå ser växelkurserna ut som de gör.
Det tyder väl på att det är en massa andra faktorer som styr växelkursen, förutom räntan.
En annan parameter i just Sverige vad det gäller räntenivån är att till skillnad från många andra länder har många i Sverige rörlig ränta. Det gör att ränteförändringar får mycket snabbare genomslag hos oss än t ex i USA eller Storbritannien där en stor del av låntagarna har bunden ränta i många år framöver. Räntehöjningar här hemma får alltså en snabbare återkoppling mot konsumtionen och kan i slutändan göra att vi snabbare tar oss ur nuvarande inflation.
Japp, höjer vi räntan mer kommer ekonomin att krascha, hundratusentals bli hemlösa och så kollapsar kronan tacka vare den kraschade ekonomin. Och så kommer folk att stå och fråga sig vad som hände.
Det sista vi behöver är att skapa en klass med rentierer som lever fett på penningutlåning mot ränta medans befolkningen lever i misär.
Hellre då fastighetsskatt om den kan kvittas mot jobbskatteavdrag. Men vi behöver inte fler ultrarika utan vi behöver rädda medelklassen.
Låt oss fantisera ihop en berättelse varför börserna står helt still istället. Alla världens aktiemarknader +/- 0,00%. Förslag, någon? 🙂
Känns som “högträntemiljön” nog kan hålla i sig tillochmed 2026 som det ser ut nu.
Kan bli spännande för PE och fastigheter/bostäder.
https://www.sbab.se/1/om_sbab/press/arkiv_publicering/pressmeddelande/2023-09-21_var_tredje_bolanetagare_kan_behova_betala_rantorna_med_sparpengar_i_host.html Att så många måste ta av sparpengarna för att betala boendet säger en hel del om the state of our nation. Lärde vi oss ingenting av 90-talet?
Vad förväntar du att folk som inte ens levde, eller gick i blöjan ska ha lärt sig? Enda vi fått höra är att det var en jävla ränta, men att det gick över, alternativt att man löste det, även om det var tufft i början innan man hittade normalläget igen med gröt och barkbröd.
Så är det. Man tar beslut att skuldsätta sig många gånger sin bruttoinkomst. Gärna så kraftigt att man ligger på marginalen.
Men man missar helt den traditionella räntan och många har valt att enbart läsa “hyllningsartiklarna” om nollräntan.
Jag lider med de som drabbats nu men det är verkligen ingen överraskning. Det här är inte ens en extremränta
Som jag konstaterade i någon tråd för någon vecka sedan (tror jag det var) så är ju dagens boränta på ganska precis samma nivå som för ungefär tio år sedan. Ska man ta beslut om hur mycket man vågar skuldsätta sig så kan det ju vara rimligt att titta på räntan över åtminstone en konjunkturcykel…
I 2013 var styrräntan på 1% så absolut inte på samma nivå. Man ska tillbaka till strax innan finanskrisen i 2008 (September 2008 låg styrräntan på 4.75%).
https://www.ekonomifakta.se/
Nu skrev jag iofs uttryckligen “boränta”. Har inte exakta siffrorna lättillgängliga men minns att i alla fall min banks oprutade 3-månadersränta låg runt 4,0-4,5% 2011.
Tror att attityden som har blivit nedlärd till 70/80/90-talister är grundare/bredare och något i stil med “du kan aldrig göra fel om du tror på dig själv tillräckligt mycket!”.
Att världen är som en circus full av skyddsnät och hängremmar och den som vågar mest i akrobatiken vinner. Varningar, lärdomar och ansvar är tillämpliga för fegisar och losers, inte för vinnare.
Jag testade att vara ’ansvarsfull’ till 40 års ålder.
Hyresrätt. Allt överskott på räntekonto.
Total riskminimering.
Utfall: uselt. Inget fuck-off-kapital att tala om.
Ändrade sedan till Brf + lysa.
Efter några försäljningar av bostadsrätt är hela bolånet på Lysa, hävstång.
Bästa beslutet någonsin, trots covid, krig och nu senast inflation.
Japp. Ingves var landets största curlingfarsa.
Och barn gör inte som vuxna säger utan som vuxna gör.
Men men vad skall de göra? Du måste ha en bostad och har du barn vill du att barnen skall växa upp i trygghet. Det är detta som drivit hela lånekarusellen. Staten har cyniskt låtit våldet och misären explodera för att driva medelklassen in i skuldfällan.
Att få en hyreslägenhet i ett tryggt område är idag fåtalet förunnat.
Jo, men ansvaret är delat. Staten serverade blå piller (~”The Matrix”) och folket svalde allt.
Problemet är att man försökte göra bostadslån till en väg för folket att bygga rikedom med den oundvikliga konsekvensen att bostadsmarknaden blev dysfunktionell.
Landets mark och bostäder kan inte samtidigt vara “bra investeringar” och tillgängliga för bruk av landets barnfamiljer. Ett olösligt problem. Dvs, för att en bostad ska vara tillgänglig för en barnfamilj kan det inte samtidigt vara någon annans lyckliga investering.
I själva verket är det ju rimligt att spara undan pengar i ladan när det är nollränta och nu när räntan har gått upp ta fram stålarna och betala av på lånet.
Smart privatekonomi helt enkelt. Oklart varför SBAB vill ha det till en tragedi.
Om en tredjedel av lånestocken med 80% belåning behöver äta sparkapital så är det ett nationellt problem. Tragedierna kommer vara individuella – men problemet är strukturellt. Vi har helt enkelt haft en dysfunktionell bostadsmarknad.
Det märkliga är att inte Ingves lärde sig något. Han var ju ändå med och sanerade Sveriges finanser på 90-talet. Riksbanken kunde ju gått till regering och riksdag och påtalat farorna med att jaga upp inflationen med nollränta och än värre minusränta.
“Anslaget till klimatanpassningsarbete minskas med en tredjedel i budgeten. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) togs på sängen av beslutet.”
Jag upprepar. Kommuner som Åre med flera som setts som i riskzonen har helt ignorerat att man kanske inte ska förtäta på vissa områden. Sen när man gjort det och insett att experterna hade rätt så vill man att staten ska betala för deras idioti.
Man ska värna om skattebetalarnas pengar och de pengarna kan gå till vård, skola, rättsväsen och försvar istället för att hjälpa kommuner som kunde gjort rätt från början.
Däremot ska man såklart gemensamt hantera där byggen (främst av infrastruktur) skett på platser som alltid setts som säkra men som nu hotas.
Men att exv Åre valt att kalhugga hela berget och sen bygga tätt som attans längst ner. Det är ju lite…. Puckat?
Eller att GBG, Karlstad, med flera fortsätter att bygga i strandkanten trots att det traditionellt svämmat över där redan innan.
MSB blir väl tagna på sängen av det mesta?
Antar att inte heller Skanör-Falsterbo skall ha en spänn. De måste väl också straffas för sitt idiotiska beteende, eller hur?
Det finns skillnader. Skanör Falsterbo har legat där det ligger i ganska många hundra år.
Annars får du väl upprepa ditt argument om sisådär 500 år när Sydpolen smält och medelhavsnivån är +30 meter.
Det Sebulon syftar på är kommuner som fortsätter bygga ut massivt på fel ställen i nutid, samt inte utför adekvata skyddsåtgärder eller anpassningar lokalt. Det gäller inte bara stigande vattennivåer utan även nederbörd, i synnerhet nederbörd och det kommer alla behöva hantera.
Man kan diskutera om anpassningar lokalt för ett föränderligt klimat skall bekostas av alla när det gynnar ett fåtal. Länsstyrelserna har blivit mycket bättre på att stoppa sådana påfund som att bygga strandnära
Tvivlar på att alla sjönära tomter i Skanör-Falsterbo har stått där i 500 år.
Mycket lite byggt senaste 30-40 åren och de problemen Sebulon syftar på är långt senare.
Topografiskt är det samma höjd i stort sett. Därför man bygger en vall.
Återigen, vilka gamla delar av Sverige skall överges? Centrala Göteborg? Malmö ?
Ja, har man gått emot bättre vetande bör man stå konsekvensen för det.
Ja, i alla fall kommunen kan jag tycka. Individen har ju givetvis också ett ansvar men det är kanske inte lika lätt att räkna ut vart det kommer bli problem att föra bort regnvatten baserat på hur VA nätet byggts för 50 år sedan.
Jag hade i alla fall ingen tanke på sådant när jag köpte mitt hus, skulle jag köpa hus idag skulle jag definitivt försöka undersöka sådant. Nu bor jag på slätt som ligger högt så ska det bli översvämning här så har vi större problem än det, så att säga.
För att bättre förstå effekter för hushåll och inflationen så hade det varit intressant med ett diagram över andel med rörlig resp bunden ränta.
Om jag inte missminner mig sas det ju att 75% (ungefär) av bostadslånen skulle träffas av förändrade räntor under året. Vissa pga löpande 3 månaders och vissa för att deras bundna går ut i år. Sedan vilka som redan bundit om eller fortsatt med 3 månaders vet jag inte om det finns allmänn statistik på?
Tidigare har väl ungefär hälften av lånen varit 3-månaders, vilket då borde innebära c:a 16% av bolånestocken per månad kommer träffas av ränteförändringen nu under sista kvartalet… allt annat lika. Rätta mig gärna om jag har fel 🙂
Det har varit lite av en myt det där att det finns en massa obundna lån som inte har gått ut än. En klintbergare.
https://x.com/MichaelGrahn1/status/1693878430834536946?s=20
En massa *bundna* lån ska det självklart vara! 😭
Tack. Låter rimligt, och i så fall är det bara 25% som håller handlandet uppe..
Vi söker alltid en enkel förklaring på komplexa problem.
Jag uppfattar det som om majoriteten tycker att endast höjd ränta ska/ kan lösa inflationen.
Nu kommer återigen en alternativ förklaring.
”– Vi har en tendens att titta på svenska svagheter som förklaringen, men jag tror inte alls på det som huvudförklaring, säger Kristin Magnusson Bernard.”
https://www.expressen.se/ekonomi/hushallens-sparande-sanker-kronan/