Den totala kommunala skattesatsen höjs till 32.28% i snitt, men det mesta av höjningen beror på höjd skatt till landstingen (”regionerna”), medan kommunernas skatt fortfarande i snitt är lägre än 2017. Det är alltså främst sjukvårdskostnader som driver upp skatten.
 |
| Kommunalskatt totalt. Data: SCB |
Sedan 2017 har den totala kommunala skattesatsen, dvs skatt för kommun + landsting (eller region som det historielösa EU-anpassade begreppet numera ska vara), stigit 0.17 procentenheter. Detta kan helt och hållet hänföras till ökad skatt från landstingen, där pengarna främst går till sjukvården, och i andra hand till kollektivtrafik.
I snitt är själva kommunernas skattesatser fortfarande lägre än 2017, trots en snitthöjning på 2 öre (i dessa sammanhang kallas procent för kronor och hundradelars procent för ören, på grund av anledningar…) 2019-2020. 2020 blir den kommunala skattesatsen 20.72%, mot 20.75% år 2017.
Samtidigt har landstingens skattesats gått från 11.36% till 11.56% eller en höjning med 20 öre om man så vill.
Trots pratet om kommunkrisen så verkar det inte föreligga ett större behov av skattehöjningar från kommunernas sida. Det är istället kostnader för sjukvården som skenar.
Sedan kommer aldrig kommuninvånare vara nöjda med sin samhällsservice, och skolan kommer alltid vara kass, helt enkelt för att budgeten alltid går åt och det alltid innebär avgränsningar i vad man kan göra oxch därmed alltid kommer finnas missnöjda skattebetalare. Inte ens skattepengarna är oändliga.
Nu är det möjligt att kommunerna sparkar bollen framåt, men utifrån de beskedliga skattehöjningarna och att kommunskatten i snitt fortfarande är lägre än 2017 så verkar det inte föreligga någon akut kommunkris, generellt. Värre är det för vården tydligen.
En anledning kan vara att skatteunderlaget ökade med 3.7% 2017-2018 och skattekraften ökade 2.6%. Ekerö kommun ökade sitt skatteunderlag med 8.4%. Folk tjänade helt enkelt mer pengar som kollektiv och drog därmed in mer skatt till kommunerna.
Uppgången i kommunernas skattesats på 2 öre kommer trots att 61 av landets 270 kommuner höjer, och man i sju kommuner höjer mer än en krona (en procent), nämligen Ödeshög, Hammarö, Ydre, Danderyd, Åtvidaberg, Mönsterås och Mörbylånga. Samtliga dessa höjer 1:29 eller mer, där Ödeshög vinner på strike med en höjning på 1:85. Landstingssskatten höjs i fem av rikets 21 landsting, specifikt Halland, Jämtland Härjedalen, Kalmar och Västerbotten.
41 kommentarer
Många kommuner och landsting ärr borgerligt styrda, och undviker in i det längsta att höja skatten, utan hoppas ökade bidrag från staten ska hjälpa till. Men demografisk utveckling är som det är, kommande tio år kommer det krävas en kombination av högre skatter, effektiviseringar och högre bidrag. Det blir svårt att komma undan detta.
Ok, denna berömda demografiska utveckling, avser den att det blir fler pensionärer? Hur många fler och hur och var påverkar det kostnaderna?
Carmania, man vill gärna skylla på pensionärerna som är en lätt måltavla. Men enligt SKR är det den stora ökningen av antalet barn och unga som är en orsak till att kommunerna nu går mot kärvare tider. "I vissa kommuner har skolbarnen blivit över 30 procent fler på sju år och de behöver förskola, grundskola och gymnasium".
Både pensionärer och unga. SKL har info.
Att höja inkomstskatter är bra för dom med redan sparat kapital.
Danderyd har sålt slut på egendom och måste därför höja skatten.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Joakim, 50% av kommunernas utgifter går till barn/ungdom och assistans. Ca 18 % till äldreomsorg.
Nu betalar dessutom pensionärerna skatt. Och dyrt för sin egen äldreomsorg. Om de lyckas komma in på äldreboende. Så vi ska inte blanda in de äldre så mkt i kostnadsexplosionen.
2018 gick ca 42% av kommunernas utgifter till utbildning varav 38% gick till barn och ungdom. 18,4% gick till äldreomsorg och 11,1% gick till funktionshindrade (där äldre av naturliga skäl är överrepresenterade). Detta är dock kommunernas kostnader. Regionernas kostnader är nästan uteslutande sjukvård, något som äldre konsumerar i större utsträckning än övriga grupper i samhället. Att den ökade andelen äldre är en betydande kostnadsökning stämmer således överens med att det framför allt är regionernas som tvingas höja skatten.
Gissningsvis en rätt korrekt analys av Martin Andersson.
Re. Martin
Så hur mycket har kostnaderna för äldreomsorg ökat i relation till övriga kostnadsposter? (om det nu är en ökning)
Martin, nu pratade vi kommunernas kostnad där äldre bara är en mindre orsak till ökande kostnader. Men ofta framställs det som de äldre är huvudorsaken då det ger makten högre acceptans för höjda skatter.
Att det är de äldre som är huvudorsaken för den betydande kostnadsökningen i sjukvården är din egen slutsats och finns inga belägg för. Tvärtom blir äldre friskare längre upp i åren tex.
DÄremot har vården blivit mer avancerad och fler sjukdomar kan behandlas men det kostar. Sen har vi haft en kraftig befolkningstillväxt som förmodligen utgör den största delen av kostnadsökningen.
"kombination av högre skatter, effektiviseringar och högre bidrag."
Eller bara en eksalering av de senaste 30 årens utveckling: minskad relativ levandsstandard. Alla tre punkterna är nämligen ganska orimliga i systemet (så höga skatter att det är ganska vårdslöst att höja, sådan extrem statlig kontroll att effektiviseringar ligger långt borta och bidrag som redan gör att pengarna har svårt att räcka till).
@ Carmania. Det finns tabeller på skr. Jag kan dock inte behandla dessa då jag sitter på en telefon och filerna är Excel-filer.
@Bengt. Du pratade om kommunernas kostnader. Alla andra verkar prata om hur demografiska förändringar påverkar kommunernas och regionernas kostnader.
Du får gärna ge något belägg för att kostnaderna för äldre snarare minskar över tid. Jag har aldrig stött på något sånt påstående.
@Linus: Det är svårt att veta vad som menas med "minskad relativ levnadsstandard" utan vidare kvalificering. Vilken uppsättning parametrar är det du mäter, säg?
Då vill jag gärna vända på frågan: har du någon parameter där vi ökat relativ levnadsstandard senaste 50 åren?
Det handlar ju inte om att saker och ting är sämre i absoluta termer. Det är ju inte så att vi hade bättre hjälp vid sjukdomar för 30 år sedan – sjukvården har bara sjunkit som en tung jävla sten relativt världen. Och antagligen (?) även ensidigt viktat mot teknologisk och vetenskaplig utveckling.
Jaha, du tänker t ex BNP/capita relativt övriga OECD sen 1989. Jo vi tog en stor smäll där under 90-talet. Och visst, tar man relativt _hela världen_ har hela väst relativt sjunkit, Sverige också. Fair enough.
Laffer-kurvans topp är passerad i Sverige så höjda skattesatser ger i längden lägre skatteintäkter. Så var ska de skära ner för att ha råd att höja skatten?
Ja, inte kommer de skära i irakiska försvarsministrars bidrag i första taget iaf…
Hur har du konstaterat att Laffer-kurvans topp är passerad? På vilken inkomstkälla?
Mod 0% skatt lär skatteinkomsterna bli 0 kr och med 100% skatt lär skatteinkomsterna också bli 0 kr. Jag har dock aldrig sett någon som på ett trovärdigt sätt har visat var Laffer-kurvans topp befinner sig och då är det väldigt svårt att veta om toppen har passerats eller ej.
Sedan finns det andra aspekter på vad som är rimliga skatter än att försöka hitta Laffer-kurvans topp.
Ja, ovanstående är ju trivialt sant, men att från det triviala påståendet säga "Nu har vi passerat Laffer-kurvans topp!" utan vidare bevis är en meningslös utsaga.
Mången idiot har dock protesterat mot denna triviala sanning.
Men det bör hållas i minne att det moderna skattesystemet mer finurligt än att man kan räkna på en enda skattesats. Folk påverkas i allmänhet olika av det urval av metoder som används, och det gör det svårare att se en tydlig topp.
Värnskatten pekades i en utredning för några år sedan ut som högre än motiverat (dvs den drog in mindre än den kunde). Undrar om jobbskatteavdraget ökat de totala skatteintäkterna. Kanske värt att fundera på.
Det är önsketänkande att det går att öka skatteintäkterna. Sanningen är att vi har en stor potential att öka skatteintäkterna om vi sänker skattesatserna.
"med 100% skatt lär skatteinkomsterna också bli 0 kr."
Detta stämmer inte, långt ifrån.
Både du och Joakim har ju objektivt rätt när ni stångas mot det förbluffande, i Sverige mycket utbredda, barnsligt idiotiska, inflantilt matematiskt inkompetenta "lafferkurve-larvet", jag har bara svårt att hålla tyst om felaktighter ändå.
"Detta stämmer inte, långt ifrån."
Detta var nog det dummaste jag läst på länge.
Han har ju rätt? Klart det finns som som skulle jobba ändå. Vissa föredrar t.o.m det kontraktet.
Enligt kommuninvest så ökar kommunernas och regionernas skuldsättning de kommande åren. 2018 så var det 52 miljarder, totalt sett 656 miljarder. Detta skulle egentligen självfinansierats så detta är egentligen uppskjuten kommunalskatt.
Så är det. Dock ökar kommunernas tillgångar i ungefär motsvarande grad, eftersom lånen används till investeringar och inte drift. Sen kan man också fundera på om det inte är en god idé generellt att öka belåningen med tanke på det utomordentligt låga ränteläget.
Sant men tillgångar i form av infrastruktur har ingen avkastning och är svåra att sälja.
Sedan finns också kommunernas pensionsskuld.
Också sant, men ändå. Pensionsskulderna är speciella pga två parallella system ("före 1998" vs "efter 1998") som ska betas av samtidigt, men ingen gigantisk katastrof. Det kommer att gå att lösa framöver och är en väldigt känd kostnad. SKL har mer info.
_En del_ av infrastrukturen går i teorin i alla fall att avyttra till rimligt pris, dvs byggnader. Sen brukar det mesta av investeringarna ändå faktiskt finansieras med egna medel, det är en ny situation att expansionen av unga och gamla sker så snabbt att det inte kan finansieras via den vanliga verksamheten/skatteintäkterna.
Dagens unga eller rättare sagt barn kommer vara skattebetalare inom 20 år precis som tidigare stora barnkullar. Antar att det varit samma situation flera gånger om de senaste årtionden och det har löst sig ändå.
Skillnaden mot tidigare är ju att kostnaderna för icke-produktiva invånare skenar. Det reella värdet i de "investeringar" som görs är troligen mycket lågt, det handlar snarare om stora fasta kostnader som kommunerna tar på sig.
Pensionsbromsen (den som skulle göra systemet hållbart) var ju dock ett fiasko.
Pensionsbromsen fungerade ju ganska precis som väntat, förutom att man för att dämpa effekterna såg sig tvungna att lägga in lite medelvärdesbildningar för att sprida effekterna.
Minns jag helt fel att man debatterade att tillämpa bromsen men sedan inte sänkte pensionerna?
Ja, bromsen aktiverades helt enligt plan och pensionerna sänktes.
"Pensionsbromsen" har inget med kommunernas pensionsskulder att göra. Pensionsbromsen avser det statliga allmänna inkomstpensionssystemet som finansieras med arbetsgivaravgifter på de nu arbetandes löner.
Kommunernas (och landstingens) pensionsskulder avser tjänstepensioner till nuvarande och tidigare anställda. Dessa var förr nästan alltid förmånsbestämda (x % på slutlönen livet ut) men är nu avgiftsbestämda med en förmånsbestämd extra del för "välavlönade".
De pensionsförmåner som är intjänade före 1998 behöver kommuner och landsting inte ta upp i balansräkningen för det har antagits att de alltid kommer att gå att höja skatten så att man har råd att betala. Finns endast med som en ansvarsförbindelse och påverkar därför inte kommunens soliditetsmått och förändringar i skulden pga ökad livslängd eller inflationsuppräkning påverkar inte resultatet.
Det som tjänats in efter 1998 ska redovisas som en skuld i balansräkningen och när skulden ökar så minskar kommunens redovisade resultat. Alternativt kan kommunen teckna tjänstepensionsförsäkringar och slipper då skulden i balansräkningarna men istället är det försäkringspremierna som påverkar resultatet. Den verkliga kostnaden blir densamma eftersom försäkringsbolaget (vanligen KPA Pension) måste sätta premierna så att risken går att hantera. Men det kan leda till en omflyttning av utgifterna över tid och enklare att motivera varför man måste ta kostnaden för nuvarande anställda nu och inte skjuta den på framtiden genom trixande med beräkningsantagandena.
Jag kollade med släktingar om hur det var med denna broms. Pensionsbromsen för deras del innebar att pensionen under en period ökade i långsammare takt än tidigare, alltså i samma anda som Storbritanniens 'austerity'.
Så jag antar att detta registrerade som 'fiasko' i mitt minne, och jag tror inte i efterskott att det känns helt uppåt väggarna.
Det är alltså exakt så bromsen är tänkt att fungera, annars har vi inget hållbart pensionssystem över tid. I nuläget är risken inte så stor att bromsen ska slå till dock, den allmänna pensionen stiger hyggligt för tillfället.
En positiv bieffekt av detta är att jämställdhet kommer att uppnås fortare än prognostiserat. Tänker på den där rapporten som kom häromdagen och påstod att det skulle ta 247 år innan kvinnor och män har likvärdiga löner. Ser dock nu att tangenten på skattehöjningarna är så brant att 100% totalt skatteutdag kommer att skapa jämnställd 0-inkomst för alla, både kvinnor och män, långt snabbare än så! 😉
Laffer hit o dit, men husbilskatten är en bra Laffer.
Semesterboende i spanien isf husbilsköp,utlandsresor isf den nya motorbåten.