I dagens moderna samhÀlle tar vi allting för givet, allt mer och allt oftare. Vi gör oss stÀndigt allt mer sÄrbara för Àven enklare samhÀllsstörningar som en avgrÀvd telekabel eller att strömmen gÄr.
För idag Ă€r det inte bara leverans av varor och till viss del tjĂ€nster som sker just-in-time. Ăven information levereras just-in-time via Internet, och vi förlitar oss allt mer pĂ„ att den information vi söker finns dĂ€r ute pĂ„ Internet.
Men om InternettillgÄngen uteblir tillfÀlligt eller lÀngre tid sÄ kan vi inte kolla upp hur giftig liljekonvalj (inte) Àr och Giftinformationscentralen. Vi kan inte slÄ upp alla de dÀr referensverken, kolla bipacksedlarna pÄ lÀkemedel, titta pÄ symptom och behandling för sjuka barn, titta upp nÀr ek skall stamkvistas eller leta upp manualen för nÄgon utrustning.
En del av oss har omfattande bibliotek, men vi hÄller dem kanske inte uppdaterade efter aktuella behov utan förlitar oss allt mer pÄ just Internet för att kolla upp information just-in-time. Och det finns ju fantastiskt anvÀndbar information dÀr ute.
Den moderna neosurvivalisten Àr dock medveten om att man inte ens till vardags kan förvÀnta sig att Internet hela tiden fungerar, Àn mindre att strömmen alltid Àr igÄng nÀr man behöver titta upp tidskritisk och viktig information.
SÄ jag vill slÄ ett slag för att faktiskt lagra information lokalt. Intressanta referensverk, handledningar, manualer etc kan i ett första skede laddas ner till den bÀrbara datorn. Det innebÀr Ätminstone att man kan kolla upp informationen sÄ lÀnge datorn har batteri, oavsett om Internet Àr nere eller om strömmen har gÄtt. Ett steg med Ànnu högre beredskap Àr att successivt skriva ut information, beroende pÄ hur viktig den Àr, och sÀtta in i pÀrm sÄ man har tillgÄng till den Àven om datorn inte lÀngre har ström.
Ett banalare I-landsproblem Àr ocksÄ att vi rent av hÀnger upp enkel underhÄllning och tidsfördriv pÄ just-in-time och fungerande infrastruktur, t ex via onlinetjÀnster som Spotify eller Headweb.
Internet har gĂ„tt till att bli nĂ„got vi tar för givet, varje dag, hela tiden. Ăven myndigheter, banker och andra företag förlitar sig allt mer pĂ„ Internet för dagliga rutiner, och skulle antagligen gĂ„ pĂ„ knĂ€na personalmĂ€ssigt vid lĂ€ngre avbrott i Internets funktion. Redundansen i dagens samhĂ€lle Ă€r bortrationaliserad, dĂ„ vi inte vill betala för den.
Det finns ocksĂ„ en naiv myndighetsiver över att allting skall göras pĂ„ nĂ€tet. Ăven det svenska banksystemet skulle antagligen kollapsa under personalbrist om Internetbankerna var nere.
Jag vill slÄ ett litet reaktionÀrt slag för att bli lite analogare, lite mindre just-in-time. Börja idag, skriv ut nÄgon viktig information och sÀtt in i en pÀrm. Det gÄr att skala ner utskrifterna och skriva ut flera sidor per A4-papper, för den som tycker det kan bli mycket.
Ett alternativ Àr förstÄs att köpa motsvarande information i bokform, t ex rÀcker det med nÄgon enstaka bok för att tÀcka in 99.9% av barns sjukdomar, och för t ex djurhÄllning finns det utmÀrkta helomfattande referensverk som fÄrbibeln FÄr eller hönsbibeln Höns. Men frÄgan Àr om det pÄ skogssidan finns nÄgot som klÄr onlinetjÀnsten Kunskap Direkt?
Vad har du sjÀlv lagrat ner för information lokalt pÄ datorn eller rent av skrivit ut? Eller köpt i bokform? Rekommendationer och förslag?
30 kommentarer
LÀser du tidningen Äter? Mycket trevlig utan för mycket kvasiflum.
NÄgra av de första sakerna jag köpte sedan jag upptÀckt Peak Oil och börjat fundera över samhÀllets sÄrbarhet var John Seymours the Self Sufficient Life and how to live it, och nÄgra böcker om trÀdgÄrdsodling och ekologiskt lantbruk. Mat Àr viktigast, och jag har redan bra lÀkarböcker.
Jag Àr svag för böcker som beskriver kunskap, har mÄnga hyllmeter av dem. NÄgon lÀr vÀl komma till nytta den dag man inte kan googla efter det lÀngre.
TĂ€nkvĂ€rt – sen Ă€r det ju sĂ„ att det Ă€r mer slöseri och blir dyrare, förutom nackdelarna med uppdateringar att lagra saker lokalt…
SĂ€rskilt för ett par Ă„r sen gjorde jag dock mycket sĂ„ – laddade hem och lagrade lokalt.
Skriva ut Ă€r rent pappersslöseri anser jag dock…
Böcker – det har man för att dessa Ă€r trevligare att lĂ€sa i Ă€n en skĂ€rm đ
CD skivor har jag dock börjat slĂ€nga ut – klumpiga, tar plats, osmidiga och sköra…
DĂ„ laddar jag hellre hem mp3or – om nu spotify inte skulle funka đ
/K
Mycket bra skrivet! Vad som Àr mer tragiskt Àr att nÀr man försöker sprida behovet av att ha information tillgÀnglig "offline" sÄ Àr man domedagsprofet för "nÀtet Àr ju alltid igÄng, för det mesta".
Har redan böcker av alla möjliga slag av sĂ„dant som Ă€r nyttigt att kunna. Men nu undrar jag om du helt plötsligt Ă€r sponsrad av pappersindustrin? đ
Guldbranschen vet vi ju redan att du Ă€r köpt av…
Det vore vÀl en bra ide att ladda ner wikipedia en gÄng om Äret eller nÄgot och spara undan pÄ den bÀrbara datorn.
Diverse böcker om odling och hantverk har jag, men de flesta har jag haft lÀnge. Ett ganska bra referensbibliotek vid det hÀr laget.
Jag har alltid köpt mycket böcker, inte för att jag Àr nÄgon neosurvivalist utan för att det Àr en ren njutning. Dessutom ett oslagbart medium nÀr det gÀller att lÀsa lÀngre texter.
Jag förstĂ„r inte vad nyttan skulle vara…? Verkar mest som ett resursslöseri, det du föreslĂ„r.
Max Brooks – The Zombie Survival Guide. Man vet aldrig. Det gör man inte.
Jag tĂ€nker osökt pĂ„ Jan Berglins teckning om böcker, dĂ€r han konstaterar att "vid en kris kan (vi bibliomaner) rent bokstavligt vĂ€rma oss med litteraturen – ca 6 kwh/kg"…
Har man en kakelugn och en billighetsupplaga sÄ klarar man krisen =)
LÀste nÄgonstans.. Att det gÄr Ät mer energi att titta/lÀsa pÄ skÀrmen i 15 minuter Àn att trycka en tidning.
Tveksamt, men energin i tidningen kan man Ă„tervinna.
DĂ€remot finns det en studie som visar att det drar mindre energi att skicka ett brev med posten Ă€n att skicka ett e-mail, pga alla de datorer och knutpunkter som Ă€r inblandade i att hĂ„lla Internet igĂ„ng. Spam Ă€r ett verkligt miljöproblem…
Framför allt sÄ kan man lÀsa en tidning eller en bok hundra gÄnger utan att det drar mer energi.
Klarar sig utan datorn gör man nog, lite omstÀllning till att inte spela lika mycket spel, delta i politiska spörsmÄl varje dag, o snacka med kompisarna en 2-4h per dag.. =)
Det hade varit intressant att granska den dÀr studien du nÀmner som jÀmför energikostnad för e-mail och vanlig post. Att ta den sammantagna energi som infrastrukturen för Internet anvÀnder och slÄ ut pÄ antalet skickade e-mail Àr knappast ett hederligt sÀtt att rÀkna, men det lÄter som om det Àr sÄ man gjort. Motsvarande fulknep vore att rÀkna in energikostnaden för att bygga vÀgarna som postbilarna kör pÄ nÀr man berÀknar kostnaden för snigelbrevet. Den infrastrukturen kommer behöva finnas dÀr i bÀgge fallen oavsett om du vÀljer att skicka e-mail eller snigelpost.
Intressantare Àr dÄ att granska marginalkostnaden i energi för att skicka ett e-mail eller ett snigelbrev över befintlig infrastruktur. Jag misstÀnker att e-mailet vinner dÀr.
Danni, tyvÀrr Àr det en tysk studie som jag inte hittar igen. SvÄrt att googla pÄ "e-mail" etc.
Ja, man har antagligen tagit e-postens trafikandel av den totala energiförbrukningen för Internet. Samtidigt Àr denna andel betydligt högre Àn postgÄngens andel av vÀginfrastrukturen. SÀg att 10-25% av Internettrafiken Àr e-post.
Jmf med att en enda brevbĂ€rare delar ut post till kanske 2000 hushĂ„ll pĂ„ en dag. Ăr det ett bilpendlande villaomrĂ„de, sĂ„ stĂ„r posten för en resa om dagen, medan hushĂ„llen stĂ„r för Ă„tminstone 2000+2000 resor. I det fallet anvĂ€nder posten knappt 1/4000-del av vĂ€ginfrastrukturen. Nu Ă€r sjĂ€lva utdelandet av brev förstĂ„s bara en del av posttrafiken, men du kan t ex rĂ€kna antalet bilar pĂ„ en motorvĂ€g och se hur fĂ„ som Ă€r postens lastbilar för lĂ„ngdistansdistribution. Det rör sig inte om en promille.
Men vi spekulerar nu bara, nÀr jag Äterigen hittar studien kommer jag blogga om den.
Studie om spam har jag hittat tidigare:
http://cornucopia.cornubot.se/2009/09/spam-slapper-ut-03-gram-co2-per-mail.html
Jag hade kunnat köpa ditt resonemang kring e-mailen om det inte var för att siffrorna var helt gripna ur luften. Det Àr svÄrt att mÀta och svÄrt att hitta siffror pÄ, men Ipoques "Internet Study 2008/2009" sÀger att e-mail stÄr för runt 0,5% av trafiken pÄ Internet. Den siffran har varit pÄ stÀndig nergÄng och Àr sannolikt Ànnu lÀgre nu. AlltsÄ tycker jag det Àr helt irrelevant att försöka argumentera att ett e-mail kostar mer energi Àn ett snailmail baserat pÄ att infrastrukturen för Internet drar mycket energi. TÀnk dessutom pÄ all energi som den infrastrukturen kan spara, genom exempelvis virtuella möten istÀllet för fysiska möten.
âĂverlevnadshandbokenâ av John Wiseman Ă€r en mycket bra överlevnadshandbok som innehĂ„ller allt frĂ„n överlevnad av olika klimat, sjukvĂ„rd, signalering, olika former av naturkatastrofer och beredskap i hemmet. âHandbok Ăverlevnadâ frĂ„n Svenska försvaret Ă€r mycket bra för svenska förhĂ„llanden, kan laddas ner och skrivas ut frĂ„n diverse kĂ€llor.
âWilderness First Responder: How to Recognize, Treat and Prevent Emergencies in the Backcountryâ av Buck Tilton Ă€r en mycket bra bok om sjukvĂ„rd under mer primitive förhĂ„llanden. âMIMMS : ett metodiskt sĂ€tt att hantera allvarliga hĂ€ndelserâ Ă€r en mycket bra bok om hur triage fungerar vid större olyckor. âMedicinsk Grundkursâ av Asta Bengtsson och Elsie Setterberg Ă€r en bra bok för den som vill fĂ„ lite mer grundlĂ€ggande kunskaper.
Wilhelm Agrell har skrivit en lĂ„ng rad mycket bra böcker som âFörvarning och samhĂ€llshotâ, âKonsten att gissa rĂ€ttâ samt âUnderrĂ€ttelseanalysens metoder och problemâ. âAnalyzing Intelligence: Origins, Obstacles, and Innovationsâ Ă€r en engelsk titel pĂ„ samma tema som rekommenderas.
Risk och SÄrbarhetsanalyser (ROSA) för ditt lokala lÀn kan ofta hittas via din LÀnsstyrelses hemsida. En mycket bra kÀlla för att identifiera lokala hot och risker. I vissa fall finns det Àven lokala Risk och SÄrbarhetsanalyser frÄn kommunerna som Àr offentliga. Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap (MSB) samt Krisinformation.se Àr Àven intressanta kÀllor.
Skriver bloggen âSibi Totiqueâ för den som Ă€r intresserad av information pĂ„ engelska.
Tack för en intressant blogg!
Försvarets Handbok: Ăverlevnad finns hĂ€r
http://www.bushcraftuk.com/downloads/pdf/h_overlevnad.pdf, av förklarliga skÀl antagligen tÀmligen vÀrdelös i digital form, och kanske lite overkill för de flesta.
Finns vÀl ocksÄ att köpa i civil version med andra bilder. Fördel Àr ju att den Àr för svenska förhÄllanden med svenska vÀxter etc.
FrÀmst avsÄg jag dock mer alldaglig information.
Ett tips i Handbok Ăverlevnad Ă€r att det rĂ€cker att Ă€ta 20-30 rötter av maskros för att fĂ„ i sig dagsbehovet av kolhydrater, eller 1/4 av dagsbehovet av kalorier. Samtidigt rĂ€cker det ju inte att bara Ă€ta kolhydrater, men den som svĂ€r över maskrosor i grĂ€smattan kan trösta sig med att de Ă€r nödproviant, och rötterna gĂ„r att Ă€ta Ă„ret om.
Vi har fast telefoni dÄ den har mycket större sannolikhet for at fungara i kristider, i motsÀttning til exempelvis IP "telefoner", enligt lag. Exempelvis har fast telefoni egen strömforsörjning.
Numare har vi mobil telefoni ocksÄ, men jag har dÄ och dÄ problem at komme fram med mobil men aldrig med fast telefoni.
Egentligen Àr det ju ens egen inneboende kunskap och trÀning som Àr mest vÀrdefull i en nödsituation.
Vad gĂ€ller mail sĂ„ Ă€r det som sagt troligt att det numera, med all film och media streamandes, att det ligger pĂ„ under 0.1% – men 0.5 Ă€r inte helt orimligt.
Hur stor andel av postgÄngen stÄr direktreklam för ?
Internet Ă€r fö designat för kĂ€rnvapenkrig (se arpanet) – sĂ„ jĂ€ttesĂ„rbart Ă€r det inte, iaf inte vad gĂ€ller utslagna knutpunkter. Det har dock genom Ă„ren visat sig vara mer sĂ„rbart för "hacks" och har följaktligen uppdaterats allt eftersom.
De mest sĂ„rbara delarna Ă€r tjĂ€nsteleverantören (den server du vill koppla dig till) samt din egen anslutning…
/K
Internet och kÀrnvapenkrig. Vanlig myt det dÀr. Tekniken Àr framtagen för det. Men nÀtet Àr i modern tid inte byggd för detta. Det skulle kunna byggas för "kÀrnvapenkrig", men i realiteten Àr det inte speciellt redundant lÀngre.
Det Àr som att ett hus kan byggas jordbÀvningssÀkert, men bara för att det kan byggas jordbÀvningssÀkert, sÄ byggs inte alla hus sÄ ÀndÄ.
Teori och praktik Àr inte samma sak.
En gÄng per mÄnad skriver jag ut saldobesked frÄn mina depÄer och banker.
Har ofta undrat hur jag annars skall kunna krÀva mitt tillgodohavande, om denna info av ngn anledning förloras hos banker och kreditinstitut.
Jag Ă€r ensam om detta i bekantskapskretsen – alla andra har det bara pĂ„ internet, vilket jag tycker Ă€r mycket mĂ€rkligt.
Vad anser du om detta Cornu?
Vettigt. Annars envisas en del banker att skicka ut saldobesked med jÀmna mellanrum, t ex en gÄng i kvartalet.
Du kanske inte har ngn i bekantskapskretsen som har tillgÄngar pÄ banken, bara skulder?
Vi tar ogsÄ vare pÄ saldobesked av samme anledning som Anonym ovanfor.
Ja saldobesked Àr ju bra om man vill kommaihÄg/pÄvisa sina tillgÄngar vid ev strul.
Min bank skickar ut dessa ett par ggr per Ă„r iaf.
I SlutÀndan kan man dock fundera pÄ hur mkt ett sÄnt papper Àr vÀrt om bankens system Àr rökt ?
Jag menar det tar ju inte mĂ„nga timmar för mig att fabricera ett sĂ„nt besked med miljoner pĂ„ kontot om jag sĂ„ skulle vilja – sĂ„ det Ă€r ju inte ett vĂ€rdepapper – bara en minneslapp för dig sjĂ€lv sĂ„ du kanske kan stĂ„ pĂ„ dig lite mer i dina krav…
Nej visst Ă€r det sĂ„ att det inte nödvĂ€ndigtvis behöver byggas lika stabilt som designen tillĂ„ter – men de stora delarna Ă€r rĂ€tt redundanta sĂ„ "nĂ€tet" Ă€r svĂ„rt att slĂ„ ut.
Men som sagt -Àndpunkterna Àr mkt sÄrbara.
Din egen anslutnign kan du rÀtt billigt göra redundant: Skaff ett moblit internet som komplement.
TjĂ€nsteleverantören Ă€r det vĂ€rre med: Om tex Nordea slĂ„s ut och du vill Ă„t just nordea sĂ„ funkar det ju inte, Ă€ven om du kan lĂ€sa aftonbladet đ
TyvĂ€rr kan en del knutpunkter ocksĂ„ vara singulariteter – sĂ„ att tex vissa serverfarmar isoleras etc – vilket har hĂ€nt dĂ„ och dĂ„: SĂ„ dĂ„ kanske vissa kunder bara kommer Ă„t sitt lilla "intranĂ€t" medans andra kommer Ă„t resten – men inte just det subnĂ€tet – typiskt varar sĂ„dana avbrott i timmar till dagar…
Din egen knutpunkt kan ta timmar till veckor (en del lev Ă€r slöa) och tjĂ€nsteleverantören kan rĂ„ka ut för mer eller mindre permanenta avbrott (tex "försvann" hela fastbikes.se för ett par Ă„r sedan och backupen "funkade inte" – inte livsviktigt men Ă€ndĂ„)
/K – som har jobbat med design och implementation av telecomtjĂ€nster
Internet har naturligtvis fÄtt vidkÀnnas en dÄlig inverkan frÄn det i övrigt rÄdande (o-)sÀkerhetsparadigmet. Men det Àr ÀndÄ fortfarande en förebild för hur samhÀllet borde vara organiserat för att vara mindre sÄrbart.
Det Ă€r inte Internet som borde bli mera likt samhĂ€llet, utan samhĂ€llet som borde bli mer likt Internet. Tycker i alla fall vi piratpartister đ
Vad fasen, vi kan inte acceptera att internet gĂ„r sönder oavsett vad. Vi mĂ„ste rĂ€dda internet i sĂ„ fall. Det jag tycker Ă€r obehagligt i sammanhanget Ă€r att nĂ€stan all elektronik tillverkas i kina — se Foxconn:
http://en.wikipedia.org/wiki/Foxconn
Jag tycker vi borde bygga upp kompetens om hur man tillverkar elektronikhÄrdvara mer lokalt (sverige/norden/europa), det behöver inte vara cutting edge, bara det funkar. Som Open Source fast för hÄrdvara. (Jag Àr inte helt övertygad om detta vore möjligt.)