Regimen Borg/Reinfeldts allsmäktiga landsfäder Anders Borg (m) och Fredrik Reinfeldt (m) säger klart och tydligt nej till de amorteringskrav på svenska bolån som riksbankschefen Ingves förde fram i veckan.
“Jag ser stora svårigheter att lagstiftningsvägen genomföra det” – F Reinfeldt till Bonnier/DI
“Vi vill inte åstadkomma en kraftig sättning på bostadsmarknaden.” – Anders Borg till TT
Anders Borg menar alltså att om folk ska behöva betala av sina lån på kanske 50 år så kraschar bostadsmarknaden.
Men vad Borg/Reinfeldt egentligen säger är att om de inför amorteringskrav så förlorar de nästa val.
Precis som förutspått händer alltså inget.
Hoppet får ställas till Finansinspektionen, som i form av svensk myndighet kan göra vad de har lust med och i så fall kräver ett aktivt ingripande från politikerna för att stoppa eventuellt amorteringskrav. Nu fick Borg/Reinfeldt rycka ut fort för att kväva uppgifterna om amorteringskrav i sin linda.
Regimens väljare har helt enkelt för stora skulder för att något sådant ska kunna genomföras. Då blir det ju inga Thailandsresor längre eller minskade köp av plast tillverkad i Kina, vilket tydligen drabbar svenska jobb och svensk BNP.
Den svenska skuldbubblan och bostadsbubblan har alltså enligt Borg och Reinfeldt blivit så stor att den är så systemhotande att den under alla omständigheter måste hållas vid liv.
Formuleringen “en kraftig sättning på bostadsmarknaden” är ett explicit medgivande av Anders Borg att vi har en enorm bostadsbubbla som bygger på amorteringsfria lån. Bra att The Borg nu medgett detta offentligt.
68 kommentarer
Hur skulle man kunna utforma ett politiskt system som inte leder till fokus på att bli omvald nästa gång? Den här konsekvensen av politikens inneboende kortsiktighet är förstås inte lika allvarlig som resursbristsfrågorna, men det känns som en problematik som återkommer på politikområde efter politikområde.
Svar: direkt demokrati, tex genom aktivt demokrati
http://aktivdemokrati.se/
Nej, direktdemokrati a la Schweiz har flera andra dåliga konsekvenser
Det upplevs särskilt positivt pga just direktdemokrati som flykt från vår normal valboskaps-mentalitet
T.ex är det inte ovanligt att typiska majoritetsbeslut drivs av populism grundat på okunskap.
Schweiz… man lever ganska dålig där hade jag hört.
Antar att det blir sämre konsekvenser än att förstöra jorden och låta miljoner människor dö av svalt varje år, pga monopolipengar för det mesta.
Själv upplever jag att när jag röstar på aktivtdemokrati, i de fall där jag känner att jag har ingen kunskap i frågan då föredrar jag att lämna svaret till någon annan. Men jag är i den 0.5% av befolkningen som röstar det som inte syns på tvn, så det kan vara fel av mig.
Jaime,,,,men inte först och främst pga direktdemokratin. Men jag skall ge dig rätt så till vida att upplevelsen av direktdemokrati inte skall underskattas sett ur ett samhällsperspektiv där vi idag ser makten mer och mer försvinna i något mörkt lobbyist-hål i Bryssel.
Schweiz rankas som de bästa länadet att växa upp i.
http://www.economist.com/blogs/graphicdetail/2013/01/daily-chart
Om vi haft direktdemokrati i Sverige skulle vi antagligen haft en rimlig invandringspolitik, hårdare straff, värnpliktsförsvar, lägre skatter och mindre flum i skolan. Tror det hade varit bra.
Jo men det har också med att göra att de har en stor exportsektor per capita som Sverige. Kapital finns det gått om tack vare banksekretessen. Så gott om kapital att antalet skjutvapen per capita är högst i Europa och mer därtill. Arbetskraftsinvandringen i Schweiz har varit mycket stor de sista 10 åren. Så stor att de sociala spänningarna och hatet eskalerat kraftigt de senaste åren. Annars var Schweiz även i topp före införandet av kantonala folkomröstningar etc. Förutom att det finns många myter har du rätt.
En tanke är ju att försöka återgå till vårt gamla, beprövade regeringssätt där kungen inte behöver oroa sig för att "återväljas" hela tiden, men utövar sin regeringsmakt under lagen; och riksdagen främst har negativ (veto-)makt över lagstiftningsbeslut, så att riksdagspolitikerna inte har några medel att muta sina väljare med.
Men de'ä klart, att under en sådan mer rimlig regim, skulle man ju inte kunna göra alla nödvändiga justeringar till välfärdssystemen var och varannan vecka. Gud bevars, man kanske rentav skulle få lite politisk stabilitet.
Vanlig kommentar: "Varför amortera, jag betalar ju redan så mycket i ränta"
Har faktiskt inte hört den kommentaren. Däremot hör jag; "Jag har så stora lån att det inte gör någon skillnad att amortera" och "värdet på huset/lägenheten går upp så jag behöver inte amortera för att ha en reserv".
Ja, hela pyramidspelet med amorteringsfria lån, låg eller ingen kontantinsats o s v, bygger på ständigt stigande priser. "Tillflöde av greater fools" som betalar högre priser. Nu när det tar stopp är det föräldrar som ska slanta upp/belåna till barnens kontantinsats. Någonstans måste vi även nå "peak föräldrar som kan slanta upp".
Ska Sverige bli det första landet i världen som lyckas deflatera en fastighetsbubbla m h a stillastående priser eller pyspunka?!
Själv tror jag på HOX 100 som en rimlig nivå efter nedgång, alltså 2005 års nominella priser. Befinner vi oss då 2015 eller 2016 har det varit en del inflation sedan 2005 och det skulle då bli realpriser från början av 2000-talet, då många redan tyckte priserna var för höga. Viss uppjustering för disponibelinkomster och regeringens engångsåtgärder som vidtagits till bostadsprisernas fromma om man nu tycker att slutet på 90-talet visar en hållbar nivå.
Eller så amorterar man av så uppstår utrymmet att slanta upp, amorteringar är ackumulerande av förmögenhet och förmögenheten går i arv – precis som skuldslaveriet verkar gå i arv.
Vi verkar redan ha passerat "peak föräldrar som kan slanta upp" eftersom folk lever efter mottot "knarka upp pengarna och lämna inget till nästa generation".
Det borde vara ett lagkrav att amortera skulder i samma takt som företagen måste skriva av sina tillgångar. Även lånen borde minska minst i samma takt som värdeminskningen. Låntagaren kanske börja tänka på underhåll och andra ”oförutsedda” kostnader som dyker upp plötsligt (få som kan räkna på att köket måste bytas ut efter 20 år, eller taket läggas om verka det som)
Investera I Livet
Vet inte riktigt vad du syftar till, är det då inte mer lämpligt att skriva av sitt bostadslån i samma takt som fastighetsägare skriver av sin byggnad på fastigheten? Detta görs med 1%/år, dvs 100 år.
Brukar man inte köra med 50år på byggnader?
Det jag syftade på var just byggnadsvärdet. Nybyggen idag ligger mellan 1-2 miljoner för vanlig villa med garage, 2 % avskrivning (företag) per år borde innebära amortering på 50 år. Idag tror jag att många skulle ha svårt att underhålla villorna med samma standard på 50-års sikt. Finns det ens med i bankernas kalkyler att låntagaren ska ha ekonomiskt utrymme för att kunna betala alla kommande renoveringar? Handlar de om områden där även marken förväntas minska i värde borde även det amorteras i motsvarande takt (exempelvis landsbygden på vissa håll där industrierna är på väg bort).
Andra länder har annuitetslån på 30 år (med fast ränta) och högre krav på kontantinsats.
Många privata fastighetsbolag kör med 2-3%, börsnoterade fastighetsbolag kör i regel 1%/år.
Det måste väl ändå vara upp till bank och låntagare att bestämma om en ev amortering?
Lagkrav om amortering faller på sin egen orimlighet om man hänvisar till hur företag drivs. I såna fall borde vi gå steget fullt ut med avdragsrätt på nedskrivning/amortering vilket skulle bli väldigt märkligt.
Det här bara löjligt. Så fort när det gäller andra så står moralen högt i kurs men när detsamma skall praktiseras hemmavid då är argumenten de motsatta. Grekerna skulle kapas vid fotknölarna i tron att det skulle hjälpa. Förstås visade det sig fel. Till Reinfeldt´s förvåning bl.a.
Dubbelmoralen är klassisk. Ta de amerikanska intressena under Asien-krisen 1997. Rådet och kraven från USA-administrationen med Robert Rubin i spetsen var förstås; Skriv ner dåliga lån, rekonstruera ägandet och kasta ut de ansvariga från bankstyrelserna. Jaha…och hur sköttes den amerikanska motsvarigheten. Precis tvärtom och inte lite heller. Skattebetalarna ställde upp med 80 Biljoner(trillion) dollar, FED stödköper oavbrutet, redovisningsreglerna, FASB 157(korrumperas) ändras trots protest från FASB. Bankledningarna belönas då bonusarna istället når ATH och ingen åtalas ännu mindre sparkas. ETC.
Är det inte uppenbart…eller är det vi vanliga som både är blinda, döva och dumma?
Det är väl bara Sossebanken Swedbank som är för amorteringskrav.
När deras egen kassa börjar tryta kommer dom stå där med håven i handen och begära att pappa staten löser deras likviditetsproblem ännu en gång.
Ingen slump att dom slutat med kontanter i sina försäljningslador.
Vilket alla med sunt förnuft har vetat hela tiden. Inför de amorteringskrav i någon större omfattning kraschar bostadsmarknaden i Sverige, vilket leder till recession, massarbetslöshet och stora påfrestningar för Sveriges ekonomi. För att inte tala om att Alliansen begår politiskt självmord och nästintill åker ur riksdagen nästa val.
Cornu, förstår inte riktigt att du har trott på att detta skulle ske? På lång sikt, ja, på kort sikt, nej.
Ja, amorteringskrav hade varit nyttigt. Oavsett konsekvenserna.
Men speciellt nöjd är jag med Borgs erkännande om att vi har en enorm bostadsbubbla. Man får vara nöjd med det lilla.
Fair enough.
Det är mycket som är nyttigt, men inte kul – det är väl där skon klämmer. När man var liten så var man "tvingad" till endel saker som inte var så behagligt/kul/gott för att det var nödvändigt/nyttigt – gå till tandläkaren, städa och äta potatis, ta medicin. När man blir äldre så blir man mer förståndig och inser att man behöver stå ut med sånt, eller?
Staten har en ganska låg skuldsättning. de borde kunna gassa på ordentligt och sen införa ett amorteringskrav. Om de är duktiga ekonomer så borde de kunna ske.
Om de vill vara riktigt fula så kan ju staten gå in och köpa papper som går upp vid en bostadskrasch. Sen införa amorteringskrav och tjäna några miljarder till statskassan, sen kan de använda de pengar de vunnit på kraschen till att stimulera ekonomin. Alla vinner (förutom vi med stora bostadslån). 🙂
Amortering som blir avdragsgill mot ränteutgifter till 30% var det någon som föreslog, kanske var det Cornu själv eller någon kommentator. Alternativ är gradvis sänkning av taket för ränteavdragen.
När nu Borg inte vill påverka BLK annat än med silkesvantar ( en av de sämsta A-kassorna i OECD så folk inte kan bo kvar vid arbetslöshet är däremot OK ) får det bli bankerna själva som får strama åt. Detta sker bara om nedgången kan få rejäl fart.
Ett annat förslag är att bostadslån blir bundet till den underliggande tillgången, och inte individen (likt i USA). Det skulle sätta saker och ting i andra perspektiv – inte minst från bankernas utlåningsvilja och hur de ser på risk vid bostadsutlåning i Sverige.
Bortsett från att det är staten som står för risken i vilket fall. Ett rimligt krav vore åtminstonde att bankerna hade en sund låneportfölj så att staten inte behöver stå för risken.
Intressant det där med marknader. När den överskuldsatte börjar spara jublar marknaden och räntan går ner. När den överskuldsatte BLT´n börjar spara, lite grann, då tror alla att plötsligt att marknaden skall gå ner. Kanske ni ser att det finns vi och dom i kråksången. Greken skall minsann spara. Men inte vi för då kan vi få det som greken, eller i vart fall som dansken.
Tror inte för en sekund att amorteringskrav som enskild händelse skulle utlösa en bostadskrasch.
Däremot skulle det minska konsumtionen och det är nog det Borg i möjligaste mån vill undvika.
Jag har iofs inte läst alla kommentarer från regeringen, men det jag läst inriktar sig på just konsekvenserna för bostadsmarknaden. Hade de inriktat sig på problematiken med att lagstifta om amorteringskraven så skulle man kanske på ett trovärdigt sätt slippa säga som det är.
@investerailivet: Att bygga kapital för "oförutsedda" kostnader är ännu svårare att reglera eftersom detta alltså kräver att man har en sparbuffert då det inte finns någon garanti för att man får nyttja bostaden som bankomat.
"Oförudsedda" händelser är inte oförudsedda efter som man vet om att köket måste bytas och taket läggas om, man vet till och med när det kommer hända.
Hitade bara detta från Borg, i DI. Rör inte min bostadsbubbla!:
"Forskarna föreslår också slopade ränteavdrag på lån. Vilket förutom skatteinkomster skulle verka stabiliserande på den febriga bostadsmarknaden, menar de. Men Borg ger kalla handen.
”Vi måste få ned skuldsättningen och hålla fastighetspriserna under kontroll. Men vi har nu ett batteri av åtgärder som kommer, med höjda kapitaltäckningskrav och höjda riskvikter för bostadslån hos bankerna. Det här måste genomföras gradvis. Vi vill inte utlösa ett fall i bostadspriserna så att vi får en dansk utveckling
Basel III håller redan på att nedmonterad av lobbyisterna i Washington
Likviditetskraven urvattnade. Ungefär som Borg visar. Vi har inte råd med att leva efter ekonomins grundregel, dvs begränsade ekonomiska resurser.
Inom EU har det förekommit flera uttalanden från olika håll om reformer men inget händer. 3 år nu och vilka tror ni är det som bestämmer?
"minskade köp av plast tillverkad i Kina"
Det sker redan. Fårket har dragit ner på sina inköp av Applebubbleprodukter.
Presumtiva köpare framöver blir endast lattefolket samt coola bloggare tills dom hittar en ny produkt att dyrka.
Din bloggranne tipsade om denna fantastiska dokumentär i ämnet:
<a href="http://www.svtplay.se/video/963056/drottningen-av-versailles>Drottningen av Versailles</a>
Det finns väl ingen lag som säger att man MÅSTE ta lån som man inte klarar av att amortera.
Ändå så gör människor just detta….de é ta mig tusan sorgligt.
Finns det nån i publiken som kan förklara det?
Din bloggranne tipsade om denna fantastiska dokumentär i ämnet:
Drottningen av Versailles
Staten bör inte införa krav på amortering. Ej heller på sparande eller hushållande med den enskildes pengar.
Däremot bör banker kräva sunda finanser hos den enskilde låntagaren.
Spelreglerna bör finnas men inte ändras så ofta.
Det påstår sig bankerna ha gjort under hela uppbyggnaden av bostadsskulderna och likväl så är många väldigt högt belånade med amorteringsfria lån. Jag tycker att det är uppenbart att bankerna inte klarar av att hålla den linjen.
Jämför med det sk bolåntaket. Innan dess införande var kravet 10 % egen insats men 100 % belåning var inte ovanlig. Bankerna gör inget frivilligt som inte är lönsamt för dem, det är min erfarenhet iallafall.
Liberalismens och anarkins dilemma. Det förutsätts att aktörerna (inklusive låntagarna) sköter sig. Gör de inte det kan andra bli lidande.
Ideologierna förutsätter upplysning och den är på nedmontering i Sverige sedan enhetsskolans införande.
benägen att hålla med. Skolan hela vägen mot universitetet och forskar-utbildning är verklighetsfrånvänd. Nu talar jag som en ekonom och då förstår ni varför. Ekonomi är politik och den verkligheten saknas i både läroböcker och föreläsningar. Möjligen kan man lära sig mer om verkligheten på de mer flummiga linjerna. Ändå är det juristerna som har makten i världen. De med sämst verklighets-uppfattning. Kreativa jurister är den värsta sorten.
Bra ändå att villaägarnas riksförund gick ut med driftkostnader (inklusive fastighetsavgift) för småhus idag.
42-57 tkr/år beroende på kommun vilket ligger högt över mäklarnas fantasisiffror.
Sifforna visar oxå vilken enorm inflation vi har haft inom området, tvärtemot den officiella KPI-statistiken.
Människan är egoistiskt vilket innebär att man röstar som man TROR ska gynna en själv mest. Även partierna (bestående av människor) handlar därav av egoistiska själ.
Jag blir lite trött på folk som predikar egoismens glada evangelium. Många människor är inte alls så egoistiska. Det handlar mest om hur man blivit uppfostrad. En del människor är extremt självuppoffrande. Partier är däremot säkert mycket mer självbetjänande.
Majoriteten av befolkningen lägger sin röst på det som är bäst för respektive individ. Indirekt är det väl meningen med demokratin. Jag själv försöker se till samhällets bästa så mycket jag kan och om alla skulle göra det skulle vi i dagsläget antagligen inte dra in på exempelvis skola. Det flesta vill nog att skatterna ska sänkas utan att förstå vilka konsekvenser för vår välfärd det blir. Att påpeka egoismen i samhället en gång till kan väl inte göra någon skada direkt? Om alla nu vore uppfostrade och inte så egoistiska skulle vi antagligen skippa alla partier/val/regeringen och istället skapa en grupp människor (smarta och mest etiska) som kan fatta bästa besluten för samhället (samhällsekonomisk, etisk, långsiktig mm.).
Håller med politikerna. Det enda möjliga är att köra på och blåsa pengarnas värde, både politiskt och enligt mer grundläggande sunt förnuft. Bara tokiga moralister tror att världens skulder kan betalas tillbaka. Med bra timing så får man välståndet att minska av sinande naturresurser samtidigt som man monterar ner pensionssystemet. Folket är inte så korkat som många tror. De är mycket dummare. Men ibland så får dom rätt ändå.
det var väl lite väl defaitistiskt Urban. Men jag förstår hur det känns.
Enligt matematiken är minus plus minus plus. På liknande sätt kan folket räkna. Nollorna har inte så stor betydelse bara det är demokratiskt.
Keynes ville skriva av de tyska skulderna och såg det som en moralisk fråga. Dagens knäppskallemoralister tycker annorlunda. Men eftersom folkets dumhet går mot oändligheten så får det nog ingen större praktisk betydelse. Många som tror på systemet kommer bara att bli blåsta.
http://www.business-spotlight.de/blogs/ian-mcmaster/no-morals-please
Håller med förutom att minus ggr minus blir plus. Men många besluts-fattare vet också att när bankerna skriver ner sina fordringar så måste nya ägare ta över bankerna. Kapitalbristen blir för stor att hantera via nyemissioner. De nya ägarna blir förstås de som lånat ut till bankerna och då hamnar vi hos pensionskapitalet. Som kortsiktigt går ner kraftigt i en tid då utbetalningsbehovet ökar. Men allt har sitt pris när politikerna valde marknadsvägen för ett befriat kapital. Marknaden var oeffektiv. Uppenbart pinsamt att erkänna efter 30 år av avregleringar varav de sista 10-15 åren blev själva dödsstöten. BIS med Basel II samt EMU-konstruktionen blev spiken i kistan. Tyskland måste nu betala för sin lånedrivna exportsucce inom EMU. Många vet inte att det varit tyska och franska och engelska banker som finansierat en stor del av subprime-fiaskot i USA. Ett fiasko som återimporterades via främst engelska banker.
Om pengarna vore helt avreglerade med konkurrerande pengaföretag så hade inte problemet uppstått. Men vissa skulle åka på en blåsning ändå. När staten och kapitalet är i samma båt så blir det lätt gemensam kantring och förlust. Om jag är rätt informerad så startade cirkusen när Nixon ville finansiera Vietnamkriget enkelt och den svenska Riksbanken kom med ett korkat pris i ekonomi.
En mer konservativ ordning kan förväntas efter blåsningen. Ju snabbare den kommer desto bättre och därför vore det bästa att dela ut några årslöner till alla på skattekontot och som de kan ta ut och sätta sprätt på. Pensionssystemet by, by och garantipension till alla och så vidare. Vi pratar snarast om naturlagar och dess effekter och här kan inte mycket göras.
Instämmer Urban. För övrigt bara att titta på ett inflationschart från 1968/71 då dollarn blev en ren fiat-valuta. Övertydligt vad centralbank och banksystemet i övrigt fått i uppdrag. Inte är det marknadsekonomi i varje fall. Debt Jubilee är även det en intressant idé. Det har ju praktiserats förr vetja.
Berätta för en okunnig vad det är som hindrar att man lagstiftar om amorteringskrav för alla nya bostadslån! Om man bortser att vissa kommer att tycka att det är orättvist!
Då kan ju inte all-in folket driva bubblans storlek vidare. En bubbla bygger på att någon mindre bemedlad än dig köper din vara dyrare än vad du köpte den för.
Det finns ett ytterligare scenario och det är att staten ökar ränteavdragen till 70-80 talets proportioner och därmed flyttar folkets privata skulder till att bli statliga.
Ja så vi kan käka grekisk sallad efteråt.
Det var precis så staten byggde upp sina gigantiska skulder innan peaken '92. Vad säger att de inte skulle kunna göra om samma sak igen? Att svenska statens finanser är bra till skillnad från många andra länder borgar för att detta är ett mycket sannolikt scenario.
Ni borde fråga varför den svenska regeringen kastade alla reform-tankar i byrålådan efter 80-talsfiaskot. Alla var ju överens att det aldrig fick hända igen. Och så står vi där igen…på randen till katastrofen runt hörnet. Men vad var det som hände på nittiotalet? Jo EU´s marknadsfundamentalister bestämde att avregleringarna av finansmarknaderna nu skulle maximeras. Trots fortsatta möjligheter till egna begränsningar vägrade svenska banker förstås att få sämre regler än i övriga Europa. Ändå är svenska banker knappast märkbara utomlands. Utom i Baltikum då. Basel II blev med tillämpningar blev katastrofen för Europa med EMU. Banker med "leverage" på upp till som mest 50-60 ggr eget kapital.
Enda lösningen är en bred uppgörelse mellan allians och socialdemokraterna. Vet inte hur sannolikt detta är. Vad tror ni?
Nej det är ju inte troligt. Sossarnas utspel i fråga är ju genialt – man uppmanar regeringen att ta itu med detta: om regeringen följer oppositionens råd blir de mäkta impopulära bland BLK och gör de inte det så kommer "vad-var-det-vi-sa" från oppositionen. Sossarna står nog gärna vid sidan om och tvår sina händer och observerar spektaklet.
Anders Borg är en skojare av stora mått, han står och hävdar år efter år att Sverige inte har en bostadsbubbla…
…för att sedan komma och säga att bubblan är för stor för att göra någonting åt. Men det är här det blir cyniskt för VEM/VILKA får ta konsekvenserna av finanskriser?
Om Staten måste "spara"(skära ner på ren svenska) så blir det att räkningen av denna vårdslösa ekonomiska politik leder till nedmontering av välfärd, PRECIS det sminkade högerpacken är ute efter.
Språklig fråga. Borde inte amorteringfria lån heta att man "hyr pengarna"? Det är trots allt högst osäkert att man lämnar dem åter…..
Du betalar ränta som motsvarar lånebeloppet flera gånger om under en livstid. Detta medför att du lägger den största delen av din livsinkomst på att betala räntor och således får du en sämre ekonomi ju längre löptid dina lån har. Sverige kommer att ha otroligt många fattigpensionärer om 40-50 år.
Så om du hyr en bostad så lämnar du inte tillbaka den efteråt? Påminn mig om att aldrig hyra ut min lägenhet i andrahand till dig.
Hur många lån återbetalas inte?
Kreditförlusterna i svenska banker är väldigt små.
Att ett lån återbetalas är inte samma sak som att de amorteras. Obligationslån t.ex. betalas ju bara tillbaks på vid löptidens slut.
Sen kan man ju fråga sig hur man skall betrakta obligationslån och andra lån som ständigt rullas över i nya lån. Det får ju den effekten att man får en skuldsättning som blir bestående och det är ett förfarande som blir ganska omständigt att komma åt lagstiftningsvägen med mindre än att förbjuda lån.
Lån innebär för övrigt inte att återgäldningstidpunkten är förutbestämd, det kan ju vara som i bostadsuthyrning där man normalt lämnar tillbaks den när man dör eller beslutar sig om att flytta (undantagsvis kan man bli vräkt också). Detsamma gäller amorteringsfria lån, de förfaller ju till betalning när man dör (dessutom förfallerde också till betalning när lånet löper ut, vilket innebär att man isf måste ta ett nytt lån för att slippa "betala tillbaks").
På en annan blogg ställde jag frågan om det fanns någon som var villig att i polemik diskutera mitt förslag om att ha en lägre belåningsgräns i centrala tätorter(centrum) än i områden utanför. Min tanke var att den samhällsekonomiska kostnaden skulle bli betydligt lägre.
Ingen vågade ta diskussionen!
Inte ett speciellt intressant förslag.
* Ett onödigt ingrepp från överheten i kreditgivning.
* Svårigheter och antagligen godtycke i gränsdragningen om vr restriktionen skall gälla.
* Oklart vilket problem det löser.
Så nu har du iaf fått svar här.
Jag håller med om att amorteringskrav är svårt eller hopplöst att lagstifta om så det får verkan. Någon kan ju prova.
Ett mer intressant förslag tycker jag är att det införs golv för riskvikter och de höjs i takt med att skuldsättningen i landet ökar relativt BNP.
Det finns brister i det också men adresserar i alla fall ett problem och det är risken i banksystemet.