Sveriges Bästa Bloggare ™, min bloggranne Morgonsur, har skrivit om legitima skäl till en militär intervention mot Sverige från ryskt håll. Ryssland kan nämligen tvingas intervenera mot Sverige och svenskt territorium på grund av konflikter på andra sidan jordklotet.
Sverige är inte längre en suverän stat, då vi inte kan upprätthålla och värna våra gränser. Som sådan kan det finnas FN-paragrafstöd att andra länder kan gå in och överta de funktioner som Sverige inte kan tillhandahålla.
Morgonsurs tanke här är att en rysk konflikt på annat håll leder till att motparten skickar en ubåt till Östersjön och angriper oljetransporterna. Ca 40% av rysk oljeexport går via Östersjön, plus gasexport via Nordstream som eventuellt ska dubblas med nya rör nu.
Man kan alltså ge Ryssland ett betydande ekonomiskt bakslag genom att stoppa oljetransporterna. Det lär räcka att man sänker en oljetanker så blir det stopp. Sedan retirerar ubåten in på svenskt territorialvatten, där svenska flottan inte längre har någon ubåtsjaktkapacitet. Enda sättet för Ryssland att få igång oljeexporten igen är då att gå in på svenskt territorialvatten och leta reda på ubåten. För det krävs att man slår ut svenska flottan och svenska flygvapnet.
Flygvapnet ordnar man snabbt och enkelt med kryssningsrobotar från två Tu-22M Backfire, som spränger de fåtal plåthangarer våra JAS-plan står i.
Omgrupperar Ryssland även Iskander till Kaliningrad, så kan man slå ut alla flott- och flygbaser i södra halvan av Sverige utan att vi kan göra något alls åt detta. Sedan kan den rätt omfattande ubåtsjaktskapaciteten i den ryska Östersjöflottan få agera ostört. Eventuellt tar man även Gotland för att underlätta basering av bl a ubåtsjakthelikoptrar.
Anledningarna påminner om Midvintermörker, där det dock inte var en ubåt utan förmodat tjetjenska terrorister som kapade oljetankers, plus sabotage mot gasledningen. Bakgrunden är inte heller speciellt omfattande i Midvintermörker, då det inte var poängen med boken.
Morgonsur för som exempel fram en konflikt Ryssland – Kina, och den behöver faktiskt inte vara ett shooting war. Det kan vara en annan typ av konflikt, där Kina (eller ngn annan) skickar en ubåt diskret till Östersjön, för att klämma åt Ryssland ekonomiskt. Man kan tänka sig det hela som ett japanskt svar på en esakalerad konflikt kring Kurilierna.
Dock är Kina (liksom Japan) en oljeimportör, och om 40% av rysk oljeexport skulle försvinna så skulle oljepriset rusa. En annan tanke är att ett oljeexporterande land skulle göra motsvarande för att på så sätt skicka upp oljepriset i skyn. Fast de tänkbara stora oljeexportörerna kanske inte har lämpliga ubåtar, eller ubåtar alls.
I grunden blir alltså problemet att Sveriges oförmåga att ens jaga ubåt trovärdigt, för att inte tala om övriga bristande försvarsförmågor, kan tvinga Ryssland att göra jobbet åt oss.
57 kommentarer
Sverige kan be om hjälp i FN istället (t ex av NATO), då måste ryssarna blockera detta i säkerhetsrådet för att kunna gå in själva vilket blir oerhört genomskinligt.
Problemet löses alltså genom ett telefonsamtal och någon rysk invasion blir aldrig av.
Men det är så klart jättespännande att hitta på långsökta scenarier till varför den onde ryssen skulle komma och invadera oss.
Ryssen är inte ond och scenariot förutsätter att ryssen tvingas trampa på Sverige för att skydda sig själva. Detta för att Sverige inte kan skydda sig självt. Trovärdigt scenario? Vem vet, men varför chansa.
Eller Ryssland kan be FN om hjälp att skydda sina fartyg från anfall från Svenskt territorium och få FNs mandat att göra detta själv.
Inget anfall, endast ett upprätthållande av ordning, ungefär som vi gör med pirater i Indiska oceanen.
Att Moskva i scenariet skulle tvingas slå ut Flottan och Flygvapnet är kanske att dra det hela ett steg för långt. Det behovet skulle ju så att säga gå tvärt emot själva grundantagandet, nämligen att Sverige inte klarar av att hävda sitt eget territorium. Däremot skulle förstås ryska förband kunna dra igång militära operationer på svenskt territorialvatten och kanske dessutom kräva tillgång till hamnar och flygfält på Gotland. Varpå Sverige, trots intakt Flotta och Flygvapen egenligen bara kan tacka och ta emot. Det är väl illa nog?
Man kan ha många invändningar mot detaljerna, men Morgonsur ger ändå ett konkret exempel på hur ett lands oberoende och handlingsförmåga kräver ett försvar – hur omodernt det än verkar låta för en del.
Ja,fråga först kanske?
Kan de komma på FN mandat så blir det ännu lättare, men då avhändar vi oss vårt självbestämmande till de länder som väljer att hjälpa oss.
Intressant att i ett sådant läge få hit en självständig militär styrka som själv beslutar om hur insatsen ska genomföras och även kan bestämma hur länge behovet varar.
En orsak som Ryssland kan framföra är att man som god granne själva kan genomföra uppdraget och inget annat land behöver dras in, på så sätt har man flyttat fram sin intresse sfär på ett utmärkt sätt.
men terrorhandlingar via Sverige och Gotland är kanske tänkbart. Jag tänker på dykuppdrag och sabotage av gasledning! Kanske kan det innebära en större provocerande flottsamling vid Gotland demonstrerande vår egen flottstyrka!
Precis de frågeställningar man diskuterade inför det svenska godkännandet av pipen!
Glöm inte, att Sverige godkände ledningen i EU, vilket är verkligt beslutsfattande "organ", vid en omröstning där ansvarig svensk politiker från förra regimen inte var närvarande. Var det Margot Wallström? Jag minns inte.
CB, argt: "Jag vet inte var vederbörande var, kanske på semester.", det är enda gången jag hört Calle Bildt arg i media.
Det här att man håller tyst om vem som gjort fadäsen och är ansvarig är en sjuka i Sverige. Den ansvarige politikern borde, som förr, släpas i dammet.
@kgb35: Minns inte själv. Vad jag minns var dock ett svenskt velande inför sina medborgare. Ingen ville diskutera Nord-stream vilket talar för att EU-trycket var stort för att inte säga massivt. Mot detta talar i så fall CB´s reaktion eller var det så att de styrande (s) inte var så intresserade av att "försvara" svensk ekonomisk zon? Det senare känns verkligt i mitt minne?
Håller med att svensk politik ofta är mesig liksom media. Framförallt att media släpper grejer så fort men det har väl med ekonomi delvis att göra?
@kgb35: Minns inte själv. Vad jag minns var dock ett svenskt velande inför sina medborgare. Ingen ville diskutera Nord-stream vilket talar för att EU-trycket var stort för att inte säga massivt. Mot detta talar i så fall CB´s reaktion eller var det så att de styrande (s) inte var så intresserade av att "försvara" svensk ekonomisk zon? Det senare känns verkligt i mitt minne?
Håller med att svensk politik ofta är mesig liksom media. Framförallt att media släpper grejer så fort men det har väl med ekonomi delvis att göra?
Det var efter detta som den nya regeringen försökte förhala det hela med miljökonsekvenshanteringen. Så uppfattade jag det i varje fall.
Vill minnas att den s.k miljökonsekvensutredningen bara blev ett nödvändigt "rundningsmärke" bortsett från risker som ammo-dumpar och dylikt! Men du har nog rätt ändå. Förhalningstaktik minns jag att man pratade om. Men jag hade mest känslan av att ingen politiker ville ta i frågan. Jobbigt helt enkelt att gå ryssar tillmötes inför ett kritiskt folk. Att t.ex kräva att ryssarna, och tyskarna, skulle flytta ut pipen från svensk zon (som funnits bäst lämpad och förstås kortaste vägen)blev kanske lite för mycket för "veka svenskar". Givet "botten-miljön" så handlade väl frågeställningarna mest om vilka rättigheter ryssen skulle få för bevakning&service-arbeten etc inom svensk zon. Schröder var ju pappa till projektet. Och de måste ha tryckt på kan jag tänka mig. Men mest vad man glömmer själv. Kan inga av villkoren om det nu fanns några!
Om Ryssland vill ge sig på oss så kan de nog göra det i vilket fall som helst, dvs vi har aldrig haft en möjlighet att sätta emot. Sen tycker jag det låter lite för mycket som äldre skräckpropaganda från militärälskare, dvs "ryssen kommer". Scenariot är byggt på att ge pengar till militären så att de ska få stora leksaker att leka med, ex 60 nya flygplan. Men det är bara min ingång i det hela.
En relevant fråga i sammanhanget skulle möjligen vara hur mycket pengar skulle det kosta Sverige att investera i ett försvar som skulle kunna stå emot Ryssland? Svaret borde bli att det är för stora summor för att det ska vara både eknomoiskt och samhälleligt rimligt.
/Lars
Det beror på vad du menar med stå emot. Förhindra en fullskalig invasion utan hjälp utifrån – ja, det skulle innebära en orimlig kostnad och militarisering av samhället. Att däremot göra militära påtryckningar till ett alltför kostsamt alternativ – det kan sannolikt lösas med en ganska modest ökning av nuvarande anslag. Det är inte så mycket att det behövs mer pengar som att pengarna behöver användas klokare.
Jag tror inte Ryssland har något intresse av att ge sig på oss överhuvudtaget. Det har de inte i scenariot heller. De tvingas till det av svenska ansvarslöshet.
För att lösa problemet behöver man inte rusta en jättekrigsmakt – man behöver bara prata om frågan.
Den enklaste lösningen är att ingå en försvarspakt med Ryssland som reglerar just hot mot oljetransporter och gasledning. Det torde ligga i bådas intresse. En sådan pakt skulle sannolikt behöva parallellförhandlas med NATO och vara hårt styrd. Kanske Sverige kunde ha den visionära målsättningen att ena Ryssland och NATO i frågan i något slags gemensamt ställningstagande. Det vore väl nåt?
Sedan kan vi å anra sidan anse att det finns orsaker att inte ingå pakter med Ryssland överhuvudtaget. Då får man sätta en peng på vad det vore värt i ökade försvarskostnader och glatt betala.
Som det är nu beter sig Sverige inte som en "opartisk medlare" – utan som en simpel snyltgäst. Intressant nog på bekostnad av alla de parter – Ryssland, Finland och NATO – man tycker sig vara så "fint neutral" mellan.
Oavsett var ett framtida hot kommer ifrån, vems fel det är, och mellan vilka det uppstår skickar vi glatt notan till "alla andra".
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Om jag ska lyssna på morgonsur (och delvis Cornucopia) kan vi i så fall lika väl lägga ner hela försvaret då det ändå inte är till någon nytta, och vi är snyltgäster. Toppen, då kan vi ju använda alla pengar till vettiga saker 🙂
/Lars
Ja.
Jämfört med dagens försvarspolitik är en total nedläggning av försvaret ett bättre alternativ, även om jag förstås helst förespråkar att man satsar någon slant till istället.
Dagens försvarspolitik är en bisarr upplevelse i det att vi lägger 40 Mdr kr på ett försvar tänkt att hävda nationens suveränitet i ett antal tänkbara scenarion. Det genomgående är att alla scvenarion Försvaret planerar för – för att få ett lyckligt slut – avslutas med att ett mirakel inträffar.
Eftersom mirakel är gratis kan vi lika gärna önska ett stort eftersom vi ändå är beroende av ett. Och skall man snylta kan man lika gärna göra det gratis som för 40 Mdr.
Gränsövervakningen när försvaret läggs ned sker lämpligen via Kustbevakningen, så får de en riktig arbetsuppgift, och slipper jaga fisknät utan synligt telefonnummer och människor som ger nyktra båtförare körtips efter att ha druckit en starköl.
Så vi är nog mer överens än du tror. Om man i Sverige för en gångs skull förde en ärlig debatt, påtalade sannolika och möjliga konsekvenser och ställer det mot kostnad istället för att driva en debatt utifrån drömmerier och mirakel får man gärna göra ett MEDVETET val att lägga ned försvaret.
Tror bestämt jag börjar gilla dig morgonsur, nu när jag förstår dig 🙂
Ett annat scenarie är väl mer troligt – ett scenarie som inträffat tidigare – dvs att Sverige får för sig att invadera Ryssland. Inte konstigt att Ryssland byter ut gammal materiel när den tidigare aggressionsmakten Sverige rustar upp med nya helikoptrar, artilleripjäser, stealthbåtar, attackplan, tränar strid i Afghanistan, och deltar i varje NATO-övning för att eventuellt få hjälp därifrån.
Varför ser du inte konflikten där den är?
Algeriet har Norrmän som gisslan. Frankrike strider i Mali.
Islamister strider lite överallt.
Är det inte just det Lars gör? Hans scenario om jag förstått det hela rätt är just att islamister strider inte bara lite överallt, utan med Sverige som bas.
Att du orkar…
Ett sabotage mot Nord-Stream drabbar ju först och främst NATO-landet Tyskland ekonomiskt samt övriga gasanslutna länder i Europa.
Ett typiskt jobb för NATO att bekämpa saboterande ubåtar alltså! – Själva behöver vi bara ladda med popcorn och förundrat betrakta detta spektakel som åskådare.
Ryssland har garderat sig med rör och kunder österut mot Kina och Sydostasien för att slippa inkomstbortfall och ökända problem med gaskunder i både öst och västerled som inte har råd att betala räkningen t ex.
Var finns källan till att Nord-Stream ska byggas ut utöver de två befintliga rören?
Om det är South -Stream som menas så påbörjades det projektet redan i december förra året.
Kanske tanken är att Kina vill sabba Nord-Stream för att få all gas själva?
Annars måste Sverige(Gotland) vara ett förstahandsval om man vill ge sig på ledningen terrormässigt. Långt från finska viken, dykuppdrag på något gammalt arkeologiskt vrak utanför Gotland som täckmantel. Nära till land.
Långt från storstadens och myllrens övervakning i Tyskland. Undrar jag om ryssarna satt ut mätinstrument på botten? Osannolikt! Bara att fixa fördröjd utlösning.
Det minst kostsamma för alla parter, både ekonomiskt och politiskt är väl att Sverige "bjuder in" Ryssland att delta i en gemensam samordnad militär aktion för att driva ut "terroristerna" och säkra Europas energitillförsel – åtminstone officiellt. Och efteråt kan alla politiker putsa sin nya fjäder i hatten och berömma sig för ett lyckat samarbete.
Ja, om jag har ett vildsvin på min mark som hotar min grannes morotsodling, inte f-n är det särskilt troligt att han går in och eldar upp min skog och mitt hus och ropar "Se hur arg jag är på ditt vildsvin, nu går jag och skjuter det".
Troligare är väl att man samarbetar på bästa sätt för att göra sig av med problemet?
Haha, härlig liknelse Magnus 6THIx. Jag tror också att Karls senario är mer troligt än att de bara skulle börja bomba. Hade vi däremot sagt nej när de frågar, då kan man tänka sig att det skulle kunna utspela sig som morgonsur beskriver.
Jag har aldrig påstått att Ryssland "bara skulle börja bomba". Om du läser igenom scenariot presenterar den ingen krig – vilket jag heller inte tror skulle bli fallet.
Vad jag tror skulle hända är att Sverige efter påtryckningar får en påtvingad "fredsstyrka" av NATO och/eller ryska styrkor som skulle säkra territoriet åt Sverige, oavsett sveriges Riksdag/regering vill det eller inte.
Huruvida man anser det vara ett problem eller ej låter jag vara osagt – men man bör vara medveten om att detta förr eller senare blir konsekvensen av att man inte tar ansvar för att det egna territoriet är fritt från hot mot globala intressen.
Tvivlar du på detta – fråga Afghanerna.
Liksom i Afghanistan skulle scenariot dessutom intressant nog kunna utveckla sig så att den som ger sig på "fredsstyrkan" – även om detta skedde med stöd från svensk Riksdag och regering – betraktas som internationell terrorist.
Det står Sveriges väljare fritt att välja detta alternativ – men det är bra om man är medveten om möjliga risker och gör ett medvetet val.
Sveriges evertebrata regering kommer förstås genast att böja sig för övermakten, men transformera det hela till en framgång officiellt. Inte heller ryssarna kommer att missa det politiska tillfället att sola sig i framgången. För Putin är det Bjizzniz som gäller, och att se bra ut i media. Det är därför han rider och jagar med bar överkropp, dyker med cyklop och leder vilsna gäss på rätt kurs med sitt ultralätta flygplan. Och att i media skaka hand med den svenske landsfadern är han nog villig att betala bra för.
Jag läste mest Cornucopia?'s tolkning av ditt inlägg. Det är ju den jag läser och kommenterar, inte "Sveriges Bästa Bloggare".
Och där beskrivs något slags överaskninganfall och det lär ju knappast vara fallet om man (mot förmodan) skulle säga blankt nej vid förhandling.
Dessutom:
"Enda sättet för Ryssland att få igång oljeexporten igen är då att gå in på svenskt territorialvatten och leta reda på ubåten. För det krävs att man slår ut svenska flottan och svenska flygvapnet."
Och det tycker jag låter som "10 000 tyska bögar"-argumentation.
Morgonsur vill väl variera sig lite – har redan använt tjetjenska typer i detta scenario: http://forum.soldf.com/index.php?/topic/10924-sverige-blir-anfallet
Han har även skrivit detta som kan rekommenderas, särskilt med tanke på enveckasdebatten: http://morgonsur.wordpress.com/ett-osannolikt-scenario/
Lite historia. På 1860-talet pågick Krimkriget mellan Ryssland, Frankrike och GB, då gick fartyg från främst GB in till Gotland och ankrade upp i Fårösundet, Sverige hade inga befästningar eller något på Gotland på den tiden.
Efter kriget beslöt man att bygga fort i Norra och Södra gattet för att hindra främmande fartyg att gå in i sundet. Sedermera utökades anläggningarna och blev nog ett av Sveriges mest befästa områden. Nu är allt nedlagt ingenting är kvar, så vi är väl tillbaka på ruta ett.
Poängen är inte att Ryssland är onda eller vill invadera Sverige. Anledningen till att jag oftast väljer Ryssland är att den största anleningen till att komma i kläm i den internationella storpolitiken är att råvaror/energi eller flöden av råvaror/energi.
Om Sverige och Norge hade bytt plats i en alternativ verklighet hade vårt största hot varit USA och NATO, eftersom vi då hade legat mellan den norska oljan och marknaden. Men nu ligger vi främst i vägen för Rysslands råvaru/energiflöden, vilket styr alla scenarion i en viss riktning.
Den första poängen med scenariot är är att Sverige kan skapa problem för sina grannar genom egen ansvarslöshet. Vår säkerhet påverkar nämligen andra, och Sverige är inte världens centrum och universums syfte.
Den andra poängen är att andra – Ryssland är exemplet i detta fall – kan TVINGAS axla det ansvar vi inte tar, vilket inte är rätt mot våra grannar. Sverige har redan fått pikar om detta, bl a från finskt håll.
Den tredje poängen är att det finns många någorlunda smidiga lösningar på problemet som inte kommer att kasta in Sverige i något krig – men ingen av lösningarna har ursprung i Sveriges Riksdag eller regering. De kommer att dikteras från NATO och Ryssland efter förhandlingar dem emellan. I bästa fall får svensk folkvald riksdag ta ställning till ett par olika alternativ.
Men kanske inte tycker det är något större problem, men jag tycker i sådant fall man skall vara ärligt och medge att vi inte längre tycker det är så viktigt att styra över det egna territoriet i öppen debatt.
Den fjärde poängen är mer en fråga. Varför ens utsätta sig för ens en långsökt, hypotetisk risk när lösningen är så vansinnigt enkel: Gå med i NATO, avtala en försvarspakt med Ryssland eller både och. Men ta ansvar för både den egna säkerhetssistuationen och grannarnas! Innan det händer.
Hur svårt kan det vara, egentligen? Vilka är de överygande argumenten för att låta bli?
Varför är det så viktigt att varken ha förmåga, åsikt eller intresse av att hävda det egna territoriet och oberoendet? Sveriges säkerhetspolitik tycks vara den globala motsvarigheten till tonårsrevolten. En fjunig, oerfaren punkare som skriker "jag skiter i allt!"
Varken för att man inte förstått, för att det är logiskt, rätt eller genomtänkt att skita i allt – utan av ren princip.
Ja, neutraliteten kan bli svår att försvara om man inte har något eget försvar. Således kan vi inte hävda att vi är neutrala längre. Och det syns i politiken mot både USA och Ryssland tycker jag, ingen kritik att tala om från svensk sida om något alls. Man törs inte helt enkelt stöta sig med de potentiella framtida lierade. Eller det kanske är att vara neutral, att inte ha någon officiell åsikt alls.
Men även om man skulle gå med i en försvarspakt skulle det nog krävas kostnader. Ska man ingå i en pakt så bör man ju tillföra något, annars blir det bara den ena sidan som kan ställa krav på att den andra sidan fogar sig.
Här ett litet konspiratoriskt inlägg. Reinfeldt har alltid hävdat offentligt att t.ex arbetsrätten skall ligga fast, likaså vår neutralitetspolitik, dvs vi skall ej söka medlemsskap i NATO. Det finns fler exempel. Men i verkligheten förefaller det mesta gå i helt motsatt riktning. T.ex är arbetsrätten i praktiken devalverad. (M) har via Schlingmann´s välregisserade bakom kulisserna-politik ofta visat att önskvärda resultat kommit utan att man behövt slåss påfallande mycket i riksdagen. Dock med vissa bakslag pga SD på senare tid. "Marknaden" har själv drivit utvecklingen "rätt". Här tänker jag förstås på försvarspolitiken. Den typiska (M)-tystnaden kanske är ett medvetet drag för att driva opinionen via utsvältning rakt i armarna på NATO. Inte otänkbart utan istället logiskt om man betänker Reinfeldt´s hållning från förr!
Att vara med i en pakt kostar. Bara naivt tro vi kan vara med bara för att kunna få hjälp.
Om det ändå ska kosta, vilket det borde få göra, är det bättre hålla den neutrala linjen eftersom ingen vet hur ett framtida hot eller skymningsläge ser ut. Därför vet vi heller inte vem som är bäst att hålla i handen i det läget och följdaktligen är det dumt att binda sig på det sättet redan nu.
Bättre då finansiera en egen väpnad neutralitet och fortsätta samarbeta med alla och bygga relationer och trovärdighet. Närmare koppling till de nordiska grannarna är dock enbart av godo.
Väpnad neutralitet är det dyraste alternativet av alla.
Den "väpnade neutralitet" vi har idag ger en trovärdighet som är noll, vilket i princip alla våra grannar gett tydliga signaler om – även om dessa omtolkas till positiva sådana på ett nästan magiskt sätt här i Sverige.
En pakt behöver inte kosta mer än att man definierar ett samarbete kring ett antal definierade situationer. T ex säkrandet av Rysslands exporttrafik genom Östersjön – både i gasledning och via fartyg.
Ja, väpnad neutralitet är dyrast, men det behåller handlingsfriheten. Vårt eget val. Värt det.
Om utomjordningar attackerar oss då???
Kanske medlemsskap i NATO kan ge oss de nödvändiga extraterrestriella kontakter som krävs för förhandling! De har kanske det som krävs?
Nato kan oxå besätta Gotland om de anser att Sverige inte kan försvara ön, liknande fall har förekommit på andra ställen.
Ja, jag kan tänka mig ett antal betydligt troligare scenarion där NATO har det behovet i betydligt större mån än Ryssland. De har dock problemet att de inte har lika nära som Ryssland. Och i samma sekund intresset uppstår lär det bli kapplöpning. De enda som inte är med i den kapplöpningen är de som borde tagit sitt ansvar att göra kapplöpningen onödig genom att vara där från början.
Eh, hur kan det vara längre? Gdansk-Gotland eller Kaliningrad-Gotland är typ lika långt. Baltstaterna är dessutom medlemmar och Riga-Gotland är kortare än Kaliningrad-Gotland.
Baltstaterna har knappast några insatsberedda styrkor att skicka kapabla att besätta Gotland. Alla deras styrkor kommer att behövas på hemmaplan för att förbereda mottagning av NATO-förstärkning.
I dagens läge – med finanskris-framkallad nedrutning i hela NATO-sfären – måste sannolikt även NATO-förstärkning komma från USA, vilket är rätt långt ifrån Gotland.
Så länge nu USA orkar bära hela NATO. Jag tror inte det är långt borta att USA backar ur detta åtagande – vilket skulle göra NATo ytterligt svagt, och är ett starkt argument mot svenskt medlemskap.
En lite bristande inledande logik är inom oljeprisets betydelse för Rysslands intäkter. Landet kan mycket väl tjäna på att få något tankfartyg i Östersjön sänkt eftersom det kan få mer betalt för vad det trots allt säljer på andra håll. Att Kina med sin stora oljeimport gör något sådant måste ses som långsökt.
Skulle då Ryssland kunna sänka sina kunders tankfartyg med sina egna ubåtar och efteråt parkera dessa svenska vatten? Och varför sedan inte attackera sina egna ubåtar med egna flygplan. På detta sätt behövs ett starkt svenska försvar i kombination med ett NATO-medlemskap.
Jag finner att det viktigaste i vårt förhållande till omvärlden lyser med sin frånvaro i analysen. Utrikespolitiken! Försvarspolitiken finns i bakgrunden som ett stöd till utrikespolitiken. Den delen utelämnas helt; inte bara här utan även i all annan alarmism, som vill få oss med i NATO. Vem kan tro att en konflikt mellan Ryssland inte skulle angå NATO:s medlemmar. Och skulle konsekvenserna av minskad olje och gasexport à la scenario inte drabba de importerande länderna snabbare än Ryssland? I krigsekonomi gäller inte vanliga ekonomiska lagar. Den ryska flottan har en bas i Kaliningrad, som redan ger dem en god strategisk utångspunkt och en ockupation av Gotland skulle inteändra på någonting. Den är väl kapabel att bekämpa några ubåtar från andra sidan jordklotet. Scenariot med tjetjenska rebeller synes mig mer skrattretande. Morgonsur verkar morgontrött. Sicket ett djävla dravel.
Försvarspolitiken är inte bara ett stöd till, utan en oundgänglig nödvändighet för att bedriva en trovärdig eller ens funktionell utrikespolitik.
Att bedriva utrikespolitik utan försvarsförmåga är som att förhandla med gisslantagare utan en insatsstyrka. Det blir ingen förhandling – det blir kraftlösa vädjanden.
Jag har aldrig önskat något NATO-medlemskap, men tyvärr är dina invändningar sent påkomna och borde kommit för de facto-beslutet fattades genom FB 2004.
Ingenstans i mitt scenario står – om du läser det – att någon skulle ockupera Gotland. Det enda scenariot leder fram till är en situation där beslutet om militära insatser på svenskt territorium inte längre fattas i svensk Riksdag, eller av svensk regering (apropå "utrikespolitik").
För att skapa igenkänning behöver oftast ett scenario knyta an till vardagliga mediehändelser som får läsaren att känna igen sig.
"Tjetjenienscenariot" var i grunden ett övningsscenario skrivet i en tid när denna konflikt fortfarande var aktuell och tjetjenska rebeller i verkliga livet förklarade Ryssland ekonomiskt krig. I denna tid genomförde tjetjenska rebeller bl a skrattretande dravel som att spränga Rysslands största vattenkraftverk (70 döda), ta 916 människor gisslan under en teaterföreställning i Moskva (130 döda), ta en skola som gisslan i Beslan (385 döda), och mycket annat i samma stil.
Blanda inte ihop ett scenario – som är en möjlig om än långsökt modell att pröva egen förmåga mot – med en profetia, eller ens en prognos.
Jag tycker att Clausewitz påpekande att kriget är politikens fortsättning med andra medel kommer bort i den allmänna debatten. Därför anser jag att ett scenario där Sverige invaderas och ingenting annat är ointressanta. Vi behöver också en militär styrka och det står inte rätt till i försvaret; men så länge vi har en regering, som skyr allt vad diskussion heter så blir det som det blir.
Jag instämmer. Men jag framhåller återigen att Sverige inte invaderas i mitt scenario. Jag tror det är synnerligen osannolikt att något sådant skulle ske, även om det är en avlägsen möjlighet jag lekt med i något scenario.
Syftet med mina olika mer eller mindre sannolika scenarion är att påvisa problemställningar är att – med mina små medel – försöka få debatten att diskutera grundproblematiken; vad ett land har ett försvar till, och vad som är syftet med Sveriges försvar.
Idag är drömmerierna om försvarets syfte så långt ifrån vad som skulle kunna levereras i verkligheten att det saknar motstycke. Då måste man erkänna det och lyfta saken till diskussion istället för att servera uppenbara vilseledanden och lögner.
Jag skulle personligen innerligt önska att kontentan av den diskussionen vore att vi kan undvika NATO-medlemskap, men det ser onekligen väldigt mörkt ut. Jag tror tåget gick redan 2006 – när alliansregeringen fortfarande hade en chans att vända FB2004. Man ville inte, och vi kan bara konstatera att det råder en bred politisk enighet om att Sverige inte är värt att försvara. Alls.
Det kanske är vad väljarna vill ha, men det är svårt att veta eftersom frågan aldrig diskuterats. På riktigt, och utan vare sig Ryss- eller NATO-skräck.
Om man vill fortsätta på den inslagna vägen är det min övertygelse att det vore bättre att lägga ned försvaret helt, och möjligen spara Hemvärnet – överfört till civilförsvaret och namn- och uniformsbytt till "beredskapspolis".
Lönlöst motstånd som är gratis är bättre än lönlöst motstånd för 40 Mdr/år.
Jag tycker Morgonsurs och Cornucopias hotbilder visar på vikten av att ha ett starkt eget territorialförsvar och en helt annan säkerhetspolitik än den som landsfader Reinfeldt och den demoniske Herrn Spinndoktọr Schlingmann företräder.
Jag är ingen anhängare av Nato som numera fungerar mer som en globalt verkande stridsklubba i händerna på globala finans- och energiaktörer och mindre som ett försvarsförbund. Det med Sverige snarlikt geopolitiskt utsatta Finland har förutsättningslöst diskuterat ett eventuellt Natomedlemskap och funnit att de fortsättningsvis ska vara militärt allianslösa. Finland har också kommit fram till att säkerhetspolitiken ska vila på allmän värnplikt och försvarsvilja samt att hela landet ska försvaras. Finland kan av historiska och geopolitiska skäl
inte, såsom Sverige på senare tid har kunnat, unna sig lyxen att lämna över utformandet av säkerhetspolitiken till puckon.
Som ett resultat av den tjugoåriga strategiska blackouten har Sveriges territorialförsvar varken djup eller uthållighet. Denna insikt har uppenbarligen först nu sipprat in i huvudskåran hos den med det politiska etablissemanget mentalt inavlade svenska journalistkåren. Vad som torde vara än mer bestickande, enligt nedan, är att också incidentberedskapen, som Sveriges ledande nyliberaler ideologiskt lättare kan ta till sig, på senare år lämnar en hel del i övrigt att önska:
* Arctic Sea kunde kapas 24 juli 2009 mellan Öland och Gotland utan ingripande från den svenska marinen.
* den 6 juli 2010 kränkte i 90 minuter tre tyska örlogsfartyg svenskt territorialvatten som först efter upprepade radioanrop körde därifrån. Varken svensk marin eller stridsflyg ingrep.
* pga. bristande underhåll slogs flygstridsledningen i Luleå ut under en flygövning mellan Sverige och USA den 10 augusti 2010.
Varför Arctic Sea kapades av pirater är fortfarande höljt i dunkel. Kanske var det för att testa den svenska marina beredskapen, som då i så fall inte var tillfyllest.
Jag tror ju att inom en snar framtid så kommer kontrollen över de fossila energiflödena bli allt viktigare. Detta inbegriper också Nord Stream, som ursprungligen kom till genom att en bilateral uppgörelse mellan Tyskland och Ryssland, utan EU:s försorg, samt då Sveriges utrikesminister hade ett rullande lukrativt optionsprogram i Vostok Nafta, vars aktieportfölj innehöll till övervägande del Gazpromaktier. Gazprom kontrolleras av den ryska staten samt är huvudägare till Nord Stream.
Tack vare senare tids ”befolkningspolitik”, gör Säpo och sannolikt även utländska stater bedömningen, att Sverige har blivit en geografisk och/eller finansiell bas för många vilande terroristceller, vilka eventuellt kan störa de fossila energiflödena i Östersjön. Så om Sverige inte kan skydda sitt eget territorialvatten, kan någon annan stat få för sig att ”säkra” området.
Arctic Sea "kapades" därför att ryssarna inte har koll på sin försvarsmateriel. En rysk part ville exportera vapen, en annan rysk part ingrep för att stoppa detta.
Någon egentlig kapning i klassisk mening inträffade inte.
Kunde inte skrivit det bättre själv!
Att gå med i NATO kan om möjligt vara den sämsta idén någon Svensk någonsin kommit på. Speciellt i denna tid då spelplanen jämnas och sås om för nästa världskrig.
Kommer du ihåg när Ryssland var allas vän? Det ändrades med snabba steg när Putin tog kontroll över den ryska centralbanken. Så var ryssen helt plötsligt skurk ingen, och vi säljs åter igen ett krig för att krossa uppkomlingen.
Att alliera sig med Nato är som att låta Hells-angels ta hand om skyddet av sin egendom.
Helt rätt.
Jag håller med. Det är verkligen den sämsta idén i efterkrigstiden. Tyvärr fattades beslutet redan i samband med försvarsbeslutet 2004, så invändningarna är lite sent påkomna.
Som vanligt i svensk "demokrati" är väljarna de sista att få reda på stora strategiska beslut, och då alltid långt i efterhand.
Om NATO är HA och Ryssland Bandidos så har Sverige förvandlat sig till ett hjälplöst våp mitt emellan, helt utlämnad till andras godtycke.
Finland har fortfarande en försvarsmakt, och således fortfarande ett val. Jag tycker de gör helt rätt som står utanför NATO. Det borde vi också ha gjort.
Håller också med. Vill bara säga att Finland aldrig skulle gå med i NATO av det enkla skälet att det vore för provokativt. Finnen känner väl sin granne. Att placera t.ex robot-baser i Baltländerna och Polen visar på amerikanskt upptrappnings-behov. Så jävla dumt. Sovjets fall och det nya Ryssland borde istället varit en grundplåt för nya konfliktbegränsande avtal, tex om vapenminskningar.