Köttdebatten fortsätter i media. På ena sidan står de frihetshatande djurhatarna som vill begränsa människors frihet och att vi ska slakta ut alla djurbesättningar och sluta med tamdjur – på andra sidan står kunskapen och det sunda förnuftet som pekar på att djurhållning är en förutsättning för ett hållbart jordbruk och att betande djur bekämpar klimatförändringar.
Till kunskap och sunt förnuft räknas LRF:s förbundsordförande Helena Jonssons inlaga hos Schibsted/SvD. Ett citat av många väl valda ord:
“Produktionen kan också binda kol i mark genom bete, vallodling kombinerat med trädplantering. En rapport från Jordbruksverket visar att utsläppen från svenskt nötkött skulle kunna minska till nästan noll genom att till exempel kombinera bete och trädplantering på gammal åkermark.”
Fokus här är återigen på att betande djur, som inte äter kraftfoder är positivt för klimat och hållbart jordbruk. Men nöthatarna förodrar istället att vi ska äta gris och kyckling, som uteslutande minimal ekologisk uppfödning föds upp inomhus och i princip bara äter kraftfoder (=spannmål). Det finns väl i princip bara en (?) enda ekologisk uppfödning av kyckling i Sverige, resten är inomhusuppfödd spannmålsutfodrade broilerkycklingar. Ja, majs är också spannmål och odlas också med konstgödsel på allt mer utarmad åkermark.
Har länge funderat på att skriva något om detta, men inte prioriterat det. Istället har docent Artur Granstedt gjort det hos Schibsted/SvD, under rubriken Byta nötkött mot svin och kyckling vore katastrof.
“Foderproduktionen till djur som uppföds på konventionellt odlad spannmål belastar däremot klimatet genom framställning av konstgödsel och andra insatsvaror som kräver fossil energi. Ensidig spannmålsodling utan vallodling är förödande för klimatet också genom att humusförrådet i marken bryts ned och kolinnehållet bidrar till den globala uppvärmningen samtidigt som jordarnas bördighet avtar. Mycket av dagens spannmålsodling går till dagens ensidiga och till vissa regioner koncentrerade slaktsvins- och kycklingproduktion vars gödselöverskott dessutom övergöder haven med reaktivt kväve och fosfor som utöver skadorna på den biologiska mångfalden rankas som ett av vår tids största miljöproblem.”
I kontrast till rött kött, som det hatade nötköttet:
“Ett resurshushållande jordbruk bygger på humusuppbyggande vallodling (ängsodling) med kvävefixerande grödor och vars fodervärde förädlas av betesdjur som kor och får. Ökad vallodling innebär att kolbindningen i marken ökar. Vallens humusuppbyggande egenskaper kan eliminera klimatbelastningen från idisslande djur. Det gäller då särskilt de nötkreatur som ej drivs till överproduktion med hjälp av för mycket kraftfoder i form av spannmål och importerat sojaprotein. Korna och andra idisslare som får och getter äter de fiberrika, bördighetsskapande vallfoderväxterna som klöver och gräs som långsiktigt är nödvändiga för att upprätthålla humusbalansen i jordarna. Korna förädlar det för oss människor ej ätbara till både mjölk och kött och recirkulerar tillbaka värdefull organisk gödsel.”
Naturligtvis ska vi sluta äta industriellt uppfött installat, uteslutande importerat, nötkött. Enbart svenskt kött, eller utländskt naturbeteskött. Mer docent Granstedt:
“För att komma till rätta med både klimatfrågan och övriga miljöproblem behövs ett jordbruk baserat på lokala och förnyelsebara resurser och då intar vallodling och till denna anpassad grovfoderbaserad djurhållning en central roll.”
Samtidigt har det blivit holmgång på vänsterkanten, där (s)ocialistdemokraterna med Daniel Mathisen i fronten specifikt angriper David Jonstad på Dagens Arena för att inte vilja importera mat från andra sidan av jordklotet. David går till motangrepp hos Effekt. Tydligen är man någon form av nationalsocialist enligt Mathisen om man vill satsa mer på lokalare produktion av mat, istället för att importera den. I Mathisens värld finns inga begränsningar, men så är det också med socialisterna, som bygger sin ideologi på Marx, där produktion och förödelse av naturtillgångar alltid går i första rummet på vägen mot proletariatets diktatur.
Vi ska komma ihåg att Mathisens eviga tillväxt och jordbruk bygger på att vi stoppar in tio till elva kalorier fossila bränslen i vårt globala jordbruk, för att få ut en kalori solenergi i form av mat. På så sätt har vi friställt arbetskraft från jordbruket, så de istället likt (s)nälla sossar kunde ta plats i arbetarnas älskade fabriker och producera. Hela den gröna revolutionens jordbruk bygger på en ändlig paradigm och så även industrisamhället, såväl som det postindustriella tjänstesamhället som utnyttjar friställd jordbruksarbetskraft i U-länder för sina industrier.
67 kommentarer
Eftersom jag är vegetarian sedan 35 år behöver jag inte "debattera" köttätande, ungefär som att jag inte behöver diskutera fördelarna av att gå klädd i blöjor. Men det är ju kul att andra gör det.
Gödselfrågan är intressant, fortsätt gärna på det spåret. Särskilt hur den påverkar för oss ovolaktovegetarianer.
Du känner antagligen till argumentet att ett djur tillgodogör sig ungefär 10% av den energi och näring som den konsumerar. Har du någon gång funderat på var resterande 90% tar vägen?
Det allra mesta blir gödsel som mikroorganismerna i jorden lever av i sin tur. Växterna i sin tur lever av solenergi, koldioxid, mikroorganismer och för de flesta växter mykorrhizza.
Mykorrhizan är ett samspel mellan växter och svamp där även gödsel är viktig.
De flesta mineraler som en växt måste ha är inte jämt fördelade i jorden utan den måste transporteras dit, det är endast djur som främst via sin gödsel som kan göra det, förutom vid kusten och i närheten av vattendrag.
För att sammanfatta det här växter behöver också "mat" och den bästa maten för växter på ett naturenligt sätt är just gödsel.
Egentligen är det inte så konstigt, det är bara att fråga första bästa som är trädgårdsintresserad så kan de bekräfta detta
Nja, Anders, så här har jag lärt mig: 50% av den energi som kommer till våmmen tas upp som flyktiga fettsyror, 20-30% föder matsmältningens bakterier och 20-30% blir metan och koldioxid.
Jonas,
Det måste betyda att det enda en ko släpper ut är olika former av gaser om jag har räknat rätt enligt vad du säger. Dessutom blandar du inte ihop mineraler och energi på ett konstigt sätt här. Hur kan en ko förvandla energi till fettsyror?
Gödsel är OK. Jag antar att jag skulle kunna fylla en stor del av gödselbehovet till min trädgård genom gräsklipp och att ha höns. Tuppkycklingarnas öde kan ju diskuteras.
Givetvis äter kon även sånt som bli det fasta dynga men av den energi den stoppar i sig så lär fördelningen vara som ovan. Ang. hur kon tar upp energin ur gräset så för håller det sig så här. Kor, får, getter och andra djur vars diet är rik på växtdelar, har enorma mängder bakterier i sin matsmältningskanal som kan bryta ner fiberinnehållet i maten. Nedbrytningen sker genom en anaerobisk fermentation, det vill säga fermentation utan syre, vilket skapar korta fettsyror (SCFA – Short Chain Fatty Acids), i huvudsak ättiksyra, propionsyra och smörsyra. Dessa korta fettsyror tas upp av tjocktarmen och omvandlas till energi.
En växtätares makronutrientfördelning (som den tar upp från matsmältningen) är ungefär så här: Fett: 60 %, digererbara kolhydrater: 16% och protein: 24 %.
Jonas,
Jag förstår vad du menar, den energi djuret tar upp är i grunden solenergi som ursprungligen lagrades i växterna från början. Jag har lite svårt att bli upprörd över att kossor, eller vilka som helst för den delen, drar nytta av solenergin. Eller vad tycker du?
Makronutrientfördelningen är också intressant 60 energiprocent fett, protein 24E% och 16E% kolhydrater, det är ju en LCHF diet!!!
Vad skall livsmedelsverket säga? Hur ser deras artärer ut?
Precis Anders, nu är du något viktigt på spåret. Nästan alla djur har denna fördelning av makronutrienter om de får äta artegen föda. Dit bör även vi människor sträva.
Jerker Nordlund
Först och främst gräsklipp är sällan koldioxid neutralt, eller slår du det med en lie?
Tuppkyckilngarnas öde han verkligen diskuteras, eftersom en hönsflock behöver en tupp om de skall ha ett så naturligt liv som möjligt. Men det får inte bli för många tuppar, det orkar inte hönorna med. Eftersom jag har egna höns som ruvar fram sina kycklingar har jag dessutom svårt att skilja mellan att äta ägg och att äta kycklingar.
Varför inte prova själv förresten, odla dina egna grödor på ett naturenligt sätt gör du det inte redan köp någon bra bok eller besök FOBOs hemsida.
själv har jag slaktat många djur som jag sedan har ätit.
Du verkar vara en som verkligen vill fördjupa dig i dessa frågor, jag skulle vilja att du läser denna boken
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172411872
Hon förklarar på ett ekologiskt, etiskt och hållbart sätt de vanligaste bristerna i vegan resonemanget på ett resonabelt och respektfullt sätt.
Jonas
Jag har ätit enligt LCHF sedan 2008 😉
Jag ligger ungefär på 65E% fett 25E% protein och 10E% holhydrater.
Anders: Klart jag slår med lie och handjagare. Och odlar grönsaker, bin och bärbuskar. Vegomyten har jag debatterat sen 5-6 år tillbaka men inte läst. Författaren är en vegan som har "slagit över" och börjat ifrågasätta sina egna värderingar, men jag inte är vegan och har aldrig varit, så mycket av hennes argumentationen faller utanför det som jag upplever relevant. Vad gäller hennes kritik av det industrialiserade jordbruket kan jag hålla med om mycket. Men, som sagt, det var några år sedan jag diskuterade boken, så är det något särskilt i den får du gärna ta upp det.
Vi verkar i stort vara överens om vad som är tokigt. Och att en djurhållning mer på djurens villkor behövs. Även att kemijordbruket är en återvändsgränd.
Bra att du känner till Lierre nästa steg för mig var att stuera Alan Savorys holistic management och permakultur förstås. Jag gissar även att dina förutsättningar är mer emot en mer intensiv odling mina är mer åt det extensiva.
Jerker
har du tänkt på att den yta gräs du behöver ingår i din totala odlingsyta egentligen. Vill du maximera din odlingsyta mer kan du ge gräset till kaniner och sprida gödseln trädgårdslandet. På detta sättet få du ut mer av din odlingsareal. Fast då krävs det att du äter en del av kaninerna förstås .
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag känner redan till Alan Savorys holistic management och permakultur genom mina diskussioner med Jonas Lagander, likt mig penningreformist men till skillnad från mig köttmumsare.
Vad gäller kaniner har jag funderat på att leasa in några av en bekant för de ytor jag vill hålla korta och fina utan att behöva slå med lie. Vad han gör med kaninerna när hösten kommer är hans ensak.
Allan heter han förresten. Två l.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
@Jerker N
Jag rekommenderar Gäss. Inga keldjur och Gåsakarlarna kan bli lite smågriniga mot mindre kända under värp och ruvperioden men mycket dugliga betare, läraktiga och oerhört lättstängslade.
Du kan ha dem i små flyttbara hagar, på kvällen öppnar du och de går till sin nattbostad. Blir du sen så ropar de efter dig och tycker du sköter rutinerna dåligt. Intelligenta men lite tröga.
Tack för tipset. Hönor ligger redan i think tanken. 😉
Ja höns är mycket bra de också dock inte lika bra gräsbetare. Jag har Ölandshöns och är mycket nöjd med dem. http://småbruk.se/djurliv/effektiva-godselspridare/
I stora delar av Indien är slakt av nötkreatur förbjudet. Det kan vara intressant att sätta sig in i hur de löser gödselfrågan där. http://en.wikipedia.org/wiki/Cattle_slaughter_in_India
Så länge djuren lever producerar de gödsel.
I Indien har de lite av en kulturell konflikt när det gäller kor. Eftersom ghee ingår i de flesta Indiers basföda. Ghee är koncentrerat mjölkfett och för att en ko skall kunna mjölkas måste den föda en kalv en gång om året, ungefär.
Det betyder att även om man bara dricker mjölk har man på sitt samvete att man förr eller senare måste slakta nötdjur.
http://www.dandavats.com/?p=9777
Jo, men de måste föda en kalv för att producera mjölken, eller är de hormonbehandlade?
Vad jag kunde förstå på deras hemsida arbetar de fortfarande på att lösa problemet med att det föds tjurar.
“None of our cattle will ever face the abattoir and we are exploring new ways of sustainably and productively working with bulls. We think people will really be able to taste the difference in the milk we sell.”
Skall de ha tjurarna som dragdjur, eller kommer de bara att gå runt på fälten och se pittoreska ut?
Den klassiska lösningen var är använda tjurarna som dragdjur. Annars kan man ju slakta dem utan att äta dem. De stackars vargarna behöver mycket mat under vintern.
För att inte tala om behovet av högvärdig katt- och hundmat.
En västerländsk uppfattning, skapad av fabianer på 1800-talet är att man skall vara vegetarian för att värna om djuret. Den indiska positionen är att man värnar om sin egen själ, eftersom den som dödar andra varelser för sitt eget välbefinnande återföds till ett sämre liv.
Vid sidan av den österländska synen på själens renhet och den västerländska uppfattningen om djurens rättigheter kommer nu då klimatfrågan. Och den är klart intressant att räkna på. Vilket sätt att hålla djur ger bäst klimateffekter. VI behöver ju inte äta dem om vi inte vill, men det är värt att räkna på.
En intressant ståndpunkt du har.
Vilka är det som ger djuren den rättigheten? Inte är det djuren själva, de vill oftast bara kunna ha möjligheten att sprida sina gener vidare.
Och på vilkas bekostnad gör han det, för oundvikligen gör han det.
Vad kan man säga om en som resonerar på det sättet att den står över den naturliga ordningen?
En som inte anser sig vara särskilt beroende av naturen, och dess förutsättningar där personen lever.
Kan man påstå att den har tagit på sig en slags självpåtagen gudsbild.
Rättigheter är bara bullshit. Politiska påhitt som kommer och går med konjunkturerna.
Angående tvånget att föda kalvar meddelar min Hare Krishna-väninna att deras kor ofta börjar mjölka efter skendräktighet.
Rättigheter är inte bullshit däremot brukar det bli tokigt om man blandar ihop mänskliga rättigheter med djurens. Som jag nämnde tidigare djur vill sprida sina gener den driften brukar oftast vara starkare än någon annan drift hos ett djur. Skendräktighet är ett onaturligt tillstånd hos ett djur
Rättigheter är bullshit i och med att de är subjektiva överenskommelser som varierar från tid till annan. Påståendet att det är problematiskt att blanda ihop mänskliga rättigheter med djurens får du förklara ytterligare. Ett problem finns: Man kan inte avkräva djur ansvar på samma sätt som du kan av en människa. Du använder även begreppet "onaturligt" på ett sätt som inte är tydligt operationaliserat. (Onaturligt i betydelsen ovanligt eller framprovocerat t ex )
Rättigheter är intressanta om man försöker se vilka konsekvenser de får. Negativa rättigheter har definitivt en plats.
_
Det blir konsekvenser av att inte ha rättigheter också så helt obetydliga är de inte 🙂
Jag skrev inte att de är obetydliga, utan bullshit. Obetydlighet är chickenshit. Med bullshit menar jag ungefär diskussioner om man skall köra på vänster eller höger sida. Godtycklig praktisk skit som man håller sig till ett tag och sen byter. Rättigheter har sin betydelse, men man skall inte stirra sig blind på dem.
Agent Smith: "Tell me, Mr. Anderson… what good is a phone call… if you're unable to speak?"
@Jerker
Jag tycker inte det är bullshit om jag skall äga mig själv eller om någon annan skall ha den rätten men jag håller med om att mycket av det som förs fram i rättighetsdebatten är tokerier och snarare handlar om att få rättigheter på andras bekostnad.
Rättigheter får man inte, de tar man sig. Däremot kan man ta ifrån folk rättigheter. Du kan t ex ta ifrån dem rätten att säga vad de vill. Sen finns det en sed att kalla tvångsgåvor från staten till medborgarna för "rättigheter" medan man kallar tvångsgåvor från medborgarna till staten för skatter. Det är den senare jag sätter bullshitstämpel på, eftersom det kan ifrågasättas om finns några sådana "rättigheter" på någon fundamental etisk nivå, annat än den som skapas genom överenskommelser människor emellan.
“For we each of us deserve everything, every luxury that was ever piled in the tombs of the dead kings, and we each of us deserve nothing, not a mouthful of bread in hunger. Have we not eaten while another starved? Will you punish us for that? Will you reward us for the virtue of starving while others ate? No man earns punishment, no man earns reward. Free your mind of the idea of deserving, the idea of earning, and you will begin to be able to think.” Ursula K le Guin.
@Jerker
Jag ser på dina svar att vi förmodligen är väldigt överens i det mesta när det gäller dessa frågor. Jag bygger dock mina etiska ställningstaganden, för att i princip komma fram till det du påstår, på att varje människa föds fri och äger sig själv, ty alternativet är slaveri. Ägande är förfoganderätt och alla etiska system som inte bygger på att du förfogar över dig själv och att det är universellt, alltså gäller alla är destruktiva för människor. Förtryck kan inte vara vägen framåt och något gott. Ägandet av dig själv inbegriper givetvis också förfoganderätten över frukterna av ditt arbete.
Det ger lite underlag för diskussioner kring begreppet statsträlar när vi lever i ett land där staten med underhuggare konfiskerar ca 75% av frukterna av ditt arbete under hot om våld.
Så exakt vad är det man ska leta efter i butiken? Är allt svenskt nötkött okej, eller ska det vara nån speciell märkning? Man vill ju inte sponsra fel uppfödning. Hur ställer du dig till forskningen kring cancer och rött kött?
Köper du ekologiskt eller specifikt angivet naturbeteskött eller "gräsuppfött" så är du rätt ute. Svenskt är generellt bättre än importerat, om inte det importerade är ekologiskt eller naturbeteskött.
Jag gissar att naturbeteskött förhåller sig lite som vindkraft förhåller sig till fossila bränslen.
Ser fint ut, är bra för samvetet och döljer de riktiga problemen…..
Anders
Cancer och andra sjukdomar av s.k. rött kött är en myt som så mycket annat. Ralf Sundberg reder ut detta bra på sin blogg. Du finner ett flertal artiklar i ämnet.
http://blogg.ralfsundberg.se/#home
Brasilianskt nötkött till exempel. Där går korna ute och betar året om.
Jag köper en 10-kilos "köttbox" från Gröna gårdar några gånger per år. Hälften är mycket fin nötfärs och andra halvan är olika delar, typ ryggbiff, innanlår, högrev etc.
Otroligt bra kvalitet och jag gillar deras uppfödning. Finns levererat till rätt många platser i landet.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Med växthusgaser avses de ämnen som bromsar värmeutstrålningen från jorden och därför kan höja temperaturen nära jordytan. Vattenånga bedöms svara för ungefär 95 % och koldioxid för ungefär 3 % av hela växthuseffekten. Då återstår 2 % att dela på för övriga växthusgaser där dikväveoxid och metan finns. En väldigt liten del av växthuseffekten utgör alltså av metan.
Exakt vilka mängder metan som olika ”källor” producerar är svårt att säga. Det vi vet är att mycket metan avges från våra regnskogar, från sumpmarker och risodlingar, ur havsbotten, från gruvor, från läckage vid hantering av fossilgas och biogas samt från idisslares rapar.
Att i detta sammanhang skuldbelägga kor och får för klimatkrisen förefaller för mig vara helt förkastligt.
Tar man bort vattenångans påverkan i klimatmodellerna så kan man skylla på att våran djurhållning står för en hel del av klimatpåverkan.
Ja man måste även ignorera det faktum att risodlingarna släpper ut mer metangas än vad djurhållningen gör.
Jag har haft en sluggig konversation angående hur pass miljövänligt det egentligen är att äta vegetariskt mat. Vet inte om den blev censurerad eller vad till slut.
Men vad den gick ut på vad att det absolut klimatsmarta man kunde äta( vid större skala då) är fisk.
Rent hypotetiskt kan en större fiskebåt fiska upp 500 ton fisk på mindre än 2-3 kubik diesel vilket medför 200-300 kilo fisk per liter diesel. Helt olagbart när det gäller proteinvärde. Jag har för mig att jag gick in och jämförde åtgången av disel för Svenskt jordbruk och fick fram att det gick runt 100-200 kilo vegetariskt odlad gröda per liter diesel. SCB har siffror både på producerad gröda och åtgång av bränsle.
Arthur Granstedt är antroposof. Antroposofi är den mest flagranta form av genuin pseudovetenskap som är etablerad i Sverige. Jag har själv, personligen vid ett studiebesök i Järna, sett just AG demonstrera s k kristallisationsmönster. Tanken är alltså att växtextrakt från en biodynamiskt odlad morot kristalliserar i ett mer komplext mönster än växtextrakt från en konventionellt odlad dito, vilket skulle bevisa högre kvalitet. Jag var nyfiken på fenomenet och undrade hur de utvärderar mönstren som enligt mig inte hade några tydliga skillnader. Svaret jag fick var att det krävs "erfarenhet för att kunna tolka mönstren", de hade alltså inga objektiva kriterier, och endast en viss person (vill minnas att hon hette Magda) kunde "tolka". Ren pseudovetenskap mao. Säger det här något om AG:s trovärdighet i köttdebatten? Mitt svar är ja, det kan man misstänka eftersom han först och främst är trogen antroposofin, som för honom slår vetenskap. Man kan inte utvärdera nötproduktion genom att jämföra ett hektar vall med ett hektar spannmål. Man måste se till den totala energi och arealåtgången per producerad mängd mat, och då håller nog vegeterianernas argument i många fall, tyvärr, liksom kycklingförespråkarnas. Själv vill jag i alla fall ha kvar nötkreaturen i Europas gamla kulturlandskap, där de är så viktiga för den biologiska mångfalden.
Jag har för mig att Steiner menade att antroposofin är en "andevetenskap", så nog menar de trogna att det är en vetenskap i sig. Instämmer till fullo kring din åsikt kring antroposofin samt också nyset med biodynamisk odling, som jag har märkt många likställer med ekologisk… ja jösses…
Dock behöver det inte betyda att Granstedt har fel i detta fallet. Jag lutar åt att instämma med honom och ser stora fördelar i en sundare och naturligare köttproduktion.
Ok, så alla är med på att vi förbjuder/inför strafftullar för industriellt uppfött installat nötkött?
Inte jag
Industrijordbruk är ett korkat beslut. Jag har alltid tyckt att det är korkat att förbjuda korkade beslut.
Det är bättre att försöka hitta en bättre lösning och komma överens att genomföra den.
Fast då måste vi först acceptera, alternativt hitta, grundfelet för att kunna lösa det.
I alla fall bör man inte äta det. Är bara en klump fett utan näringsinnehåll. Blir så irriterad på hjärntvätten som pågår att vi ska äta "svenskt kött". Det är ju inte det det handlar om. Vore bra om allt kött märktes med vad djuren ätit och om de kunnat gå ute så mycket som möjligt. Inte var de haft sin hemvist. När jag talade med en journalist på TV som skrivit om "svenskt kött" försvarade han sig med att "i alla enkäter har folk fyllt i att de vill ha svenskt kött".
Moventia
Ha,ha…denna bloggen har spårat ur helt o hållet… från att att varit en någorlunda vettig "ekonomiblogg" har den blivit "skitblogg" med allsköns dynga
@Sigge
Så du har inte fattat skitens betydelse för mänskligheten? 🙂
Dags för lite studier!
OT.
Och med en rejäl dos skadeglägje, såg jag på ATLs hemsida att någon har ansökt om inmutning av Annie Lööfs föräldrahem i Maramö
http://www.atl.nu/lantbruk/ans-kt-om-inmutning-av-annie-l-fs-f-r-ldrag-rd
Stort tack Lars 🙂 !
För att du skriver om detta.
Som en av få studenter som haft förmånen att studera systemekologi och mer specifikt Emergi-ämnet på CUL – Centrum för Uthålligt Lantbruk, så länge som det fanns på SLU – Sveriges Lantbruks Universitet (innan också det blev bortkollrat som mycket annat, som t.ex. olika perspektivbildningar inom ämnet ekonomi) , så instämmer jag med vad du skriver.
Kan bara önska att fler fick berikade sig med åtminstone olika perspektiv i sina studier, och först därefter SJÄLVA fick välja vad de fann mest rimligt, intressant och berikande, istället för att som idag bli matade med allena ett perspektiv och teori – gäller framförallt ekonomiutbildningarna där Neoklassisk teori är monopoliserat och enda erbjudna perspektivet, dessvärre verkar det vara närmast lika fattigt på pluralism när det kommer till många utbildningar som berör energi på olika sätt, där "värme-lära" fortfarande är det rådande monopolet utan att erbjuda sina studenter insikten att det finns andra vetenskapare som har mer helhetssyn, systemtänkande samt en mer kvalitativ syn på olika energiformer, -transformationer etc.
Lars för här fram ett argument mot marxismen som är substansiellt. Något liknande skrev jag på VoF nyligen:
"Karl Marx ansåg att kapitalismen var den yttersta blomningen innan det kommunistiska stats- och klasslösa samhället. Det ena förutsatte det andra. Mellan kapitalismen och kommunismen fanns ett övergångsstadium kallat för socialismen lett av en klok arbetarregering där det kapitalistiska tänkandet gradvis skulle fasas ut och ersättas av en egendomsfri gemenskap. Back to urstadiet på en högre teknologisk nivå.
Förutsättningen för denna utveckling var en materiell maskinell överproduktion av konsumtionsartiklar. Att denna skulle hota planeten ekologiskt kunde inte Marx föreställa sig, därför är det dags för socialister likväl som för kapitalister att tänka om, för på den nya ekvationen tror jag ingen av dem har några hållbara lösningar ännu"
"Egendomsfri" är ett intressant uttryck. Om man med ägande eller egendom menar rätten att förfoga över något och vad skulle det annars betyda? Om ingen förfogar över egendomen vad har den då för nytta?
Marxisterna måste med egendomsfri mena kollektivt ägande av egendom.
"Naturligtvis ska vi sluta äta industriellt uppfött installat, uteslutande importerat, nötkött. Enbart svenskt kött, eller utländskt naturbeteskött."
Dvs, vi behöver minska vårt köttätande drastiskt.. Med tanke på att du är väldigt noggrann med resurshushållning i andra sammanhang, borde du ju i fallet med matproduktion ta hänsyn till hyr mycket naturbeteskött vi kan producera i Sverige.
Långt ifrån de nästan 90kg/person vi äter idag i Sverige.
Och det har du räknat på…? Vi vet inte hur mycket naturligt uppfödda djur vi kan "producera" i Sverige idag eftersom det var länge sedan vi försökte. Jordbruksverket, Länsstyrelsen, LRF m.fl. har gjort allt för att vi skall distansera oss från det naturliga. Det jag är helt säker på att vi kan föda upp oerhört mycket fler kor, svin och fåglar arteget. Om det blir 85 kg slaktvikt (OBS inte det vi äter…) eller mer eller mindre vet vi inte förr än vi har försökt.. Det enda vi vet är att det är den vägen vi måste gå. Att arteget föda upp så mycket djur och framför allt idisslare i Sverige som det går. Sverige är primärt inget odlingsland…
Här har du lite siffror Jonas, jag skulle säga att den här ökningen efter WW2 är resursmässigt ohållbar då den är konstgödslad och oljedopad. Vad säger du?
Storboskap
1940-tal: 70 000 ton
1980-tal: 150 000 ton
2007: 130 000 ton
Fläsk
1940-tal: 90 000 ton
1980-tal: 330 000 ton
2007: 260 000 ton
Fjäderfän
1940-tal: 10 000 ton
2007: 120 000 ton
Källa:
http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html
Jonas: Jo, den traditionella (pre-konstgödsel) uppdelningen av markerna var ju åkermark, ängsmark och betesmark. Det sistnämnda var främst skogsmark i närheten av gården. Om det råder det ju konsensus inom kulturgeografin.
Ängsmarken har odlats upp med hjälp av konstgödsel, så den kommer vi tappa som odlingsmark, men att använda gammal åkermark för bete som LRF föreslår verkar ju galet, bara för att upprätthålla en sån hög köttproduktion? Vi kommer ju behöva producera så mycket mat som möjligt lokalt, och det mest yteffektiva är ju vegetabilier vi kan konsumera direkt. Eftersom Sverige primärt inte är något odlingsland, som du säger.
Skogsmark och återskapad ängsmark kan då användas för att producera kött. Men sådan uppfödning är ju inte i närheten av de volymer som alla stallade djur samt det vi importerar. Om jag räknat på det? Jag har växt upp och bott länge nog på landet för att se det med egna ögon. Du får gärna presentera siffror på motsatsen. Jag har aldrig sett några siffror på hur mkt naturbeteskött Sverige KAN producera, fast det alltid används som ursäkt för fortsatt hög köttkonsumtion.
Är naturbeteskött köttnaivisters motsvarighet till tekniknaivisters elbilar? 😉
Sen kan ju resurshushållningen bli bättre med köttet som produceras, tex äter vi idag bara 0,5 kg inälvsmat, en femtedel jämfört med för 50 år sen.
Ps. Jag förstår faktiskt inte varför det skulle vara så hemskt att återgå till fredagsfår och söndagsstek. Fattigt folk åt inte kött varje dag, iaf inte mina jordbrukande far- och morföräldrar.
Klart att stora delar av Sverige är ett odlingsland. För ett hållbart och sunt jordbruk så är några år med vallar i växtföljden i princip en förutsättning för detta. Varför inte köra detta gräs genom idisslare för att få en högre nyttjandegrad?
Patrik: Precis, men det vi diskuterar är huruvida det kommer leda till en minskning sett till dagens köttproduktion?
Om mindre del av åkermarken användes till foderproduktion åt svin och fågel och istället användes till vall skulle näringsförsörjningen öka, vallodling ger också bättre utbyte på åkermark som idag är marginaliserad.
Det finns enorma ytor som skulle kunna användas till bete. Inte minst kombination av kontinuitetsskogsbruk och bete. Det kräver i och för sig att vargen försvinner för att det skall räcka att stängsla nöt istället för att stängsla ute varg.
Det är vinterfodret som måste öka för att det skall vara möjligt med ökad produktion av nyttigt nötkött.
Hur menar du att fodersäd skulle vara såpass mycket effektivare än vallodling för en idisslare?