Fritidshuspriserna i Sverige har nu fallit i två år, sedan sommaren jag (felaktigt eftersom bara villor och fritidshus fallit i pris sedan dess, men inte bostadsrätter) utropade att bostadsbubblan spruckit. Men från TT publiceras en artikel om stigande fritidshuspriser som återpubliceras av Schibsted/SvD och Bonnier/DI. Men både SCB och Mäklarstatistik är överens – fritidshuspriserna faller i Sverige.
 |
| Fritdshusprisindex 1986 – 2013K1 |
Mäklarstatistiks websajt är för tillfället nere, men jag tittade på deras siffror tidigare i dag och priserna för fritidshus toppade 2010 och har fallit sedan dess enligt Mäklarstatistik. För övrigt anger Mäklarstatistik även att villapriserna fallit 2011 och 2012 och bekräftar därmed SCB:s uppgifter om fallande villapriser.
Hos SCB är siffrorna tydligare. Sedan pristoppen andra kvartalet 2011 har fritidshusindex fallit 11.4% enligt SCB. Tittar man på säsongen och inte på toppen, så har priserna fallit 7.2% sedan 2011. Säsongsmässigt så var fritidshuspriserna första kvartalet 2013 rent av lägre än motsvarande kvartal 2009 och priserna kan sägas fallit i tre år.
Som jämförelse föll fritidshuspriserna som mest 22.4% under kraschen 1991 – 1993 och 21.5% säsongsjusterat 1991 – 1993. Den nominella nedgången i index på den tiden var som mest 57 mot 78 än så länge den här vändan. I nominella pengar är alltså förlusterna större redan idag för de som köpte på toppen, än under 90-tals kraschen.
Notera också att fritidshusprisindex inte har dubblats på tio år utan “bara” ökat 68%, medan TT talar om dubblade priser i denna beställningsartikel. Även den uppgifter är alltså felaktig.
Man kan förstås vänta sig att Bonnier/DI tar in beställningsartiklar som är formulerade för att lura i folk att det är bråttom att köpa fritidshus. Man kan rent av vänta sig att Schibsted/SvD tar in beställningsartiklar. Men att TT går mäklarnas ärenden och undviker att berätta att fritidshuserna faller i pris och istället felaktigt talar om en dubbling på tio år gör åtminstone mig rejält besviken. Semestervikariernas tid?
 |
| Prisutveckling fritidshus
Källa: Svensk Mäklarstatistik AB |
Det går inte att undgå att fascineras över strutsmentaliteten, där både SCB och Mäklarstatistik anger fallande priser för villor och fritidshus, men media och mäklarkåren säger motsatsen. Kognitiv dissonans?
Tillägg: Mäklarstatistiks webtjänst är nu uppe.
Bifogar deras chart över priserna på fritidshus. Bättre data än så ger inte Mäklarstatistik för riket i stort.
41 kommentarer
Skyll inte allt på semestervikarierna, de måste ha fått upplysningarna uppifrån.
Länken leder inte till artikeln, men på svd så ser det ut som att Mäklarhuset skickat in en text som går att publicera i tidningen som en "nyhet". Med semestervikarier så blir det väl frestande att ta in "gratistext" i tidningen – jag tror inte Mäklarhuset stämmer SvD för copyrightbrott här inte…
Om det var mäklarförbundet som ville göra statistiken missvisande så vore det ju en lätt match att få mäklarstatistik att visa en annan "sanning" genom att bara exkludera hus som sålts till "fel" pris ur statistiken.
Tack, korrigerat länken.
Av erfarenhet vet jag hur lätt det är att få in välskrivna pressmeddelanden som notiser i tidningar. Tricket är att formulera sitt pressmeddelande som en färdig notis så att den kan klippas in rakt av. Underskatta inte latheten…
Bara tanken att räntorna är på väg upp, vilket vetenskapligt driver på huspriser via inlåsning av räntan, och att lösnummerförsäljningen skulle öka genom intresset för fritidshus-bilagan(till salu) är en anledning att misstänka morgontidningarna för kvällstidnings-marknadsföring.
Men man skall inte glömma att varje trend har sin egen trend som i sin tur har en egen trend. I fraktalernas värld är nog både optimister/pessimister och realister lite oskuldsfulla. Men fakta skall i fakta tydligt redovisas. Allt annat är antingen slarv, inkompetens eller bara dålig journalistik.
Dags för en uppföljning av antalet båtar, bilar och hästar som ligger ute till försäljning på blocket?
Att fritidshus/båtpriserna faller beror till stor del på sjöfyllerilagen. Den kom väl 2011?
Haha, mycket möjligt men den gäller väl inte för båtar som gör max 15 knop och är under 12 meter? Borde således inte påverka mindre och långsammare båtar utan tvärtom höja deras värde. Men är vi svenskar verkligen så törstiga?
Intressant att ett par procents nedgång under en längre tidsperiod beskrivs (vid upprepade tillfällen) som att bubblan har spruckit. Med "spruckna bubblor" tror jag de flesta tänker sig mer dramatiska nedgångar. Pyspunka tycker jag bättre beskriver situationen.
Det är så här bostadsbubblor ser ut när de kraschar. Det tar rätt lång tid, det är inte aktiemarknaden vi talar om här.
Jag har aldrig pratat om en snabb krasch, utan åtminstone 4 – 8 år. Med två år till i samma takt som hittills kommer fritidshusen kraschat lika hårt nu, som under 90-talskrisen.
Precis. Eftersom boende och fritidshus köps för att ägas i många år är det också under en sådan tidsperiod man får titta på priserna. Om jag köper något nu, vad är det värt när jag tänker sälja (om x år)?
Så du vet när du ska sälja alltså? Ingenting kan inträffa som ändrar detta – familjeförhållanden, sjukdom, arbeteslöshet, jobb på annan ort etc? Och banken kommer låta dig sitta i lugn och ro och amorteringsfritt när objektet är värt mindre än dina skulder etc?
Jag vet inte hur du lyckades läsa in något av det i det jag skrev.
Nog finns det fastighetsbubblor som spruckit på ett mer dramatiskt sätt än en långsam nedgång under 4-8 år. Se till exempel hur det varit i USA http://www.economist.com/blogs/graphicdetail/2013/06/us-house-prices
Både i Grekland och Spanien rapporteras det ju om 30-50% nedgång på några få år.
Visst, det går nedåt lite sakta i Sverige men någon krash (eller sprucken bubbla) är det inte tal om.
Så definiera exakt vad du anser är en krasch.
Var går gränsen i procent, absoluta belopp, antal bolånetorskar eller hastighet?
Över 50% av svenska BLT hamnar under vattnet vid 30% prisnedgång, oavsett om det tar 1 år, 2 år eller 10 år.
Skulle gissa att kanske 5% hamnar under vattnet om priserna går ned 30%. Max. Och det kanske är illa nog men du överdriver enligt min mening kraftigt problemet. Eftersom ett genomsnittligt hus bara säljs var 27e år (tror jag läste det på din blogg) så ligger de allra flesta på väldigt mycket plus. Dessutom är det ju bara en av 25 som ett givet år faktiskt säljer.
Definitionen av en krash kan säkert diskuteras men jag tycker man i alla fall bör ha en sisådär 10% på ett år för att det skall kännas relevant.
Till skillnad från dig gissar jag inte.
http://cornucopia.cornubot.se/2013/03/obligatoriskt-om-bolanemarknaden-fran.html
"Men det är bara att konstatera att om bostadspriserna faller beskedliga 30% så kommer 52.2% av hushållen hamna under vattnet och ha större skulder än bostadens värde och bli äkta bolånetorskar."
Detta enligt Finansinspektionen.
Du kan fantisera vidare.
Jag kan hitta massvis med kommuner åt dig, där priserna fallit mer än 10% på ett år, rent av 20%.
De som inte har tänkt att sälja kan väl knappast sägas hamna under ytan för att priserna går ned. Om 4% av husen säljs ett givet år och 50% av har lån mer än priset så är det ju bara 2% som får ett problem.
– Vi är ju ännu inte i närheten av 30%-nedgång och jag tror inte vi kommer dit.
– En hel del som har mycket lån har dessutom en del tillgångar (trots att de har lån).
– De som enligt din definition är "under ytan" kommer vid en nedgång helt enkelt att låta bli att sälja. Trist för de som sitter i en liten etta men för många småhusägare kan enkelt bara bo kvar.
Under ytan är man enligt min mening om man inte har råd att betala räntorna.
Du vet om att den absolut vanligaste anledningen till en försäljning av en bostad är "den vanliga", som mäklare kallar det – ofrivilligt oplanerade förändrade familjeförhållanden. Aka separation eller skiljsmässa.
"Under ytan" är man vid redan vid negativt eget kapital dvs skulderna överstiger marknadsvärdet. Visst kan kanske husägaren forsätta betala ränta men banken kan också begära amortering för att L/V försämrats, läs det finstilta på skuldebrevet till banken. Inte osannolikt att de banker som bränt sig tidigare kommer att utnyttja det, Swedbank tex ?
Den finansiella eran är nog på väg att sakta gå mot sitt slut. Vad som kommer istället vet jag inte ännu men om kapitalet behöver/tvingas krympa(skuld-deleverage) för att staternas skulder är för stora mht tillväxtmöjligheter och kraven på välfärdsåtaganden så lär räntorna definitivt stiga långsiktigt. Och med fortsatt långsiktigt stigande räntor(20-30 årscykler) och stater som kräver fortsatt finansiering får vi nog räkna med både höjda skatter och minskade skattesubventioner. Skulddrivna tillgångsprisökningar, t.ex bostäder, kan därför tänkas gå mot en långsiktig topp i väst de närmaste åren.
Vill lägga till att bankernas affärsmodeller är på väg att förändras i grunden. Avregleringen visade sig som väntat leda till katastrof. Bankerna klarar inte att reglera sig själva som de ny-liberalerna/ konservativa antog. Centralbankerna är nu inne på sitt 6 år i USA. I Japan sitt 25 år av manipuleringar.
rättelse: menade att fastigheter redan är inne i sin toppformation-bildning. Lokala skillnader finns förstås dock.
När priserna sjunker så blir bankerna mer benägna att se över sina säkerheter (husen). Det korrekta och affärsmässigt vettiga att göra för bankerna är att sänka värdet på säkerheten. Detta leder till att räntan stiger och amorteringskrav tillkommer/ökar för de vars lån kommer över 85% av husets nya värde.
Att tro att bankerna snällt väntar med sänkning av värdet är rätt naivt. Ju snabbare bankerna är på att sätta rätt värde på säkerheterna gentemot låntagarna, ju lägre låneavskrivningar och kreditförluster lär det bli för bankerna.
En krasch kommer inte pga utbudsöverskott grundat på överskott alena utan pga t.ex räntechock i kombination med kraftigt fallande realekonomi (efterfrågechock) med skattechocker. Kommer inte en krasch blir det antagligen en långsam lång utförslöpa istället där chocken byts mot den droppande stenen(bankers affärsmodeller kommer att förändras, skatter successivt höjs, stagflation, demografiskt vändning, slut på (arbetskrafts-)invandring etc etc)
@Axel
Någon sänkning av värdet behöver inte bankerna göra – läser du de allmänna vilkoren för vilket-lån-somhelst så ser du att det står att lånet skall amorteras. Det är bara för banken att skicka ut en uppmaning till kunden att han skall betala in amortering till banken.
Banken har för övrigt föga möjlighet att inspektera (de enskilda) säkerheterna för att göra en vettig omvärdering av dessa utan kan ju bara gissa hur värdet av dessa har utvecklat sig. När det gäller amorteringsfrihet så är det i likhet med ränterabatt en förhandlingsfråga så det enda banken behöver göra är att kräva amortering på bred front och sedan diskutera frågan om ränta och amorteringsfrihet med de kunder som har ett rimligt förhandlingsläge.
TT ägs till 20 % av Aftonbladet. DN och Expressen har 10 % var. Så varför bli förvånad?
Många fritidshus ägs av pensionärer.
Finns det en trend?
Att yngre inte uppskattar fritidshus.
Eller inte har råd!?
Det är alltför bundet i vår rörliga tid?
Bara en fundering…..
Japp, jag tror inte det är många under 50 som äger eller vill äga ett fritidshus. Kommer att bli ett gediget utbudsöverskott när ägarna tippar av. Priserna kommer att fortsätta falla i hela landet.
Räcker med ett hus att renovera på för mig. 😉
Israel påstås ha hittat en massa olja, någon kommentar på det?
Semestervikarie är min kommentar på det. Nyheten är gammal och dessutom grovt fel, den talar om oil in place och inte utvinningsbara reserver, dessutom baserat på ett enda borrhål – njaaa. Utvinningsgraden för skifferolja är som bekant mycket låg.
Med samma källor så skulle ju Sverige ha enorma fyndigheter, vilket SGU bestämt förnekar.
http://cornucopia.cornubot.se/2013/06/sgu-sveriges-skiffergas-overdrivs-av-usa.html
Istället bör man fråga sig varför USA är så måna om att överdriva resten av världens tillgång till olja?
Annars var ursprungliga artikeln hos Public Service helfestlig, med en semestervikare som spann loss med en massa om att ondskefulla Israel skulle använda pengarna till att upprusta etc.
Kognitiv dissonans alla gånger. Man ser det man vill se. När man inte ser det man vill se förnekar man detta och skapar en ny bild för att bekräfta det man vill se.
Saken är väl i och för sig den, att i de kommuner där vi har en "krasch" så är priserna inte så värst höga. Undantaget skulle vara Malmö då…
På mindre orter uppstår de s.k tysta priskrascherna. Som alltid är det storstadsfenomen när det gäller prisboomar. Mindre orter drabbas mest som smitta utan egentlig efterfrågeökning. Bara det att nya villor byggs höjer ju priserna på 2:a handsmarknaden. Svårare är det inte. När det vänder finns det ingen efterfrågan alls som håller emot "på landsbygden och i småstäder".
"Plötsligt" kan 10 års prisuppgång halveras på några år om räntor+ skatter hjälper till. Lokala banker försöker med mäklarnas hjälp hålla emot så gott det går. Men folk tvingas av olika skäl sälja och snart etableras det nya riktvärden.
Utanför Uddevalla fick grannen gå ned cirka 20% innan det blev sålt.
Inte bara priserna på fritidshus faller utan det mesta. Skuldsättningen som andel av BNP har sannolikt slagit i taket och kommer sjunka. Riksbanksdirektionen tror dock att man kan öka skulderna lite till genom att sänka räntan.
Vad som nu ligger framför är att räntan hårdlandar på noll och riksbanken tvingas finansiera fler obligationer, och kanske aktier, för att nå 2%. Det kommer också vara fortsatt sjunkande tomtpriser (oftast med bostäder på) samt amorteringskrav. Tidsramen för detta är runt 10 år framåt tills man långsamt kan börja höja räntorna igen. Det kommer bli svårt/omöjligt att lättvindigt få lån i en miljö med sjunkande priser.
Kronan kommer bli svagare och det kommer en ny vänstervåg i arbetslöshetens kölvatten.
Och nu vill Moderater i SvD elda på bostadsbubblan (rädda sin egen ekonomi?) genom att ta bort reavinstskatten på bostadsförsäljning! Det är så man baxnar. När till och med EU vill att vi gör tvärtom och tar bort ränteavdragen…
PS. Dessutom än en gång gynna fyrtitalisterna!
@Mama
Eller så ser man att 40-talisterna utgör en viktig del av valboskapen. Jag antar dock att man gissar att 60-talisterna även på något sätt gynnas av att blåsa upp bostadsbubblan (iaf på kort sikt – valet 2018 blir ett senare problem). Nästa topp (90-talisterna) saknar i viss utsträckning rösträtt så de blir också ett senare problem.