På en läsares förfrågan om den ekonomiska planen för BRF Stadion i Luleå, svarade HSB arrogant att “den finns inskickad till bolagsverket”, och vägrade alltså i praktiken att lämna ut detta helt avgörande dokument vid ett köp av ett klubbmedlemskap i en i HSB:s regi nybyggd BRF. Och Bolagsverket visar sig bara lämna ut ekonomiska planer mot betalning.
Systemet med ekonomiska planer är alltså bara ett tomt slag i luften. Enda sättet att anonymt kontra mäklare och exploatörer få tillgång till den ekonomiska planen är att antingen betala 80:- SEK till Bolagsverket, eller dyka upp på en visning och kräva att få se den ekonomiska planen.
Det är möjligt att mäklaren kan lämna ut ekonomisk plan på förfrågan, men som bostadsspekulant ligger det på inget sätt i ditt eget intresse att kontakta mäklaren. Ju fler som kontaktar mäklaren, desto mer attraktiv finner mäklaren objektet och desto mindre sannolikt kommer han rekommendera säljaren att ta ett specifikt bud. Dessutom finns risken att man blir trakasserad av mäklaren i veckor och månader efteråt vid svårsålda objekt.
Man måste fråga sig varför HSB i Luleå inte själva lämnar ut den ekonomiska plan de upprättat? Vad vill de dölja genom att göra det svårare för spekulanter att ta till sig avgörande fakta om föreningens ekonomi?
Visst 80:- SEK är inte mycket, men om man t ex tittar på hundratals olika lägenheter i någon av våra storstäder, så sticker kostnaden iväg. Visserligen är 100*80=8000:- småpotatis för bolånetorsken, som mer än gärna skuldsätter sig för några miljoner genom att köpa sig ett medlemskap i en bostadsrättsförening.
På tal om BRF Stadion, så är HSB garant för osålda lägenheter. Vid nuvarande 24 osålda lägenheter kommer HSB betala ca 120 000:- SEK i medlemsavgifter per månad…
Ja, myndigheter har rätt att ta ut en självkostnadsavgift för att lämna ut handlingar som omfattas av offentlighetsprincipen. Men Bolagsverket kunde lika gärna lägga ut alla ekonomiska planer direkt online och låta dem laddas ner gratis. Och återigen, om inte Hemnet etc ställer krav på att alla nyproducerade BR ska åtföljas av en publicering av tillhörande ekonomisk plan, så kanske våra politiker borde ta till lagstiftning.
Eller står politikerna för att BR-köpare ska köpa grisen i säcken och chansa? Men som en vis läsare sade, man säljer ändå inte nybyggda BR till ekonomiskt medvetna personer.
Relaterad fråga: Som ett led i samhällelig försämrad service och de facto skattehöjningar tar allt fler myndigheter betalt för sin egen grundläggande service och själva existensberättigande. Detta belastar framför allt de som har mycket med myndigheter att göra, t ex företagare. Det handlar alltså om att vi får facit för vem myndigheterna finns till – inte för medborgarna, utan för sin egen skull.
18 kommentarer
"Ja, myndigheter har rätt att ta ut en självkostnadsavgift för att lämna ut handlingar som omfattas av offentlighetsprincipen. Men Bolagsverket kunde lika gärna lägga ut alla ekonomiska planer direkt online och låta dem laddas ner gratis. Och återigen, om inte Hemnet etc ställer krav på att alla nyproducerade BR ska åtföljas av en publicering av tillhörande ekonomisk plan, så kanske våra politiker borde ta till lagstiftning."
Man kanske skulle ta till lagstiftning för att göra iaf vissa offentliga handlingar tillgängliga online. Att ta ut en avgift för något som borde kunna tillhandahållas i det närmaste gratis (bara för att man kan och får) verkar ju ganska onödigt.
Detsamma gäller ju givetvis även annonsering på nätet, men kan staten inte själv föregå med gott exempel så är det ju knappast rimligt att ställa kravet på privata aktörer (även om man kan och får).
Så, att en sur mäklare hänvisar till Bolagsverket, som i sin tur tar ut en avgift på 80:- för att lämna ut en handling som mäklaren kan kopiera upp för en tjugondel, det tyder på att myndigheterna existerar för sitt eget gottfinnandes skull?
Jag tycker snarare att det tyder på att mäklaren är dum i huvudet och alldeles för van vid att ha naiva och lättlurade kunder. Men det beror väl på att jag inte har hata-staten-glasögonen på mig antar jag.
@Ben Dover
Verket har iofs rätt att ta ut en avgift som någorlunda motsvarar kopieringskostnaden. Här verkar man dock ha kryddat avgiften mer än vad som gällande taxa föreskriver (för 80kr skall man kunna få en kopia på dokument som är 25 sidor). Just den här taxan gör att folk kanske drar sig för att begära ut handlingar som dessutom mycket väl skulle kunna lämnas ut via mail eller laddas ner på hemsidan mycket billigare.
Kan ju nämnas att man dessutom får betala 700kr ifall man lämnar in den via e-tjänsten (vilket borde innebära ett format som skulle kunna lämnas ut direkt från hemsidan). Med tanke på att det kanske dessutom bara är ett tiotal personer som bryr sig om att kräva ut planen på papper så skulle ju desso 700kr faktiskt kunna täcka bolagsverkets kostnader.
Sen kan man fråga sig om bolagsverket verkligen har rätt att ta ut differentierade avgifter på det här sättet (det kostar ju 900kr att lämna in på papper).
Det är viss skillnad mellan olika myndigheter när det gäller att lämna ut uppgifter till överkommligt pris.
Ja det är mycket tveksamt om Bolagsverket får särskilja e-leg ingivare från pappersingivare, så länge e-leg är plattformsberoende.
Enligt grundlagen får staten inte diskriminera gentemot olika åskådningar, och val av OS och därmed mäjlighet att ha e-leg är som bekant ofta resultatet av en åskådning.
@viktualiebrodern
Bra poäng där angående grundlagen.
Det tråkiga i sammanhanget är dock att bolagsverket kan göra såhär av den enkla anledningen att deras "kunder" ofta har intresse av snabb behandling av ärendet – det är alltså nog så att "alla" betalar de extra 200kr av denna anledning utan att klaga.
Det som isf skulle behövas är att man startar ett ärende bara för att bråka med bolagsverket och dra dem inför förvaltningsdomstol(?), dvs utan något intresse av att ärendet skall bli snabbt behandlat. Haken där är att det dock kostar en del att dra ett sånt fall även om man vinner eftersom man ju ändå blir skyldig att betala avgiften för behandlingen av ärendet. Eventuellt skulle man kunna nyttja ett ärende där snabb behandling inte är så angelägen.
I avsaknad av en författningsdomstol så är val till Riksdagen ändå regulatorn för lagstiftningens laglighet.
Den mekanismen, s.k. "demokrati", fungerar väl… "sådär"… Men alternativen är ju ännu sämre förstås.
@viktualiebrodern
Jag tror inte författningsdomstol skulle göra så stor skillnad här. Problemet är ju inte någon lag som befaras strida mot grundlagen utan det att en myndighet agerar på ett sätt som befaras strida mot en (vanlig) lag.
Just Bolagsverkets byråkrater måste man alltid muta med pengar för att det skall hända något. Att ändra en enkel kryssruta för ett företag tar de 900 SEK för fast man gör det själv online.
Sen tjänar storkovan på att sälja företagsuppgifterna till bluffaktureföretag och andra dubiösa telefonförsäljare. Jag är bunden enligt lag att ge dem uppgifterna dessutom…
Jupp, bland myndigheter har just Bolagverket en synnerligen utmärkande roll.
De flesta myndigheter lämnar ut handlingar som PDF med vändande mail, men som sagt, Bolagsverket tar betalt 900:- SEK för att du ändrar telefonnumret till ditt företag. Det kallas väl "företagarvänlig politik" och "förenkla för företagen".
Påminner om när Rosengren sålde ut Telia, det var stört omöjligt att hitta någon slags information om vad man faktiskt köpte. Rosengren stod på scenen och sa att aktien skulle kosta 75-85 kr och det var billigt.
Men ingenstans fanns info för att få fram nyckeltal på aktien. Man ville bara sälja grisen i säcken åt Svensson.
@Kent
Som jag minns så fanns det ett prospekt som iaf jag läste igenom, men det var kanske många som blint litade på den "goda socialdemokraten" om att det visst var en bra affär att köpa för 85kr.
Sålde man ganska snabbt var det en god affär. 10% på några dagar om jag inte minns fel. Men det förutsätter som alltid en greater fool.
@Cornu
Jo, men det var dock en ganska kortvarig möjlighet. Att köpa för att direkt sälja eller att behöva en greater fool för att kunna räkna hem sin investering gör att det är en ganska spekulativ investering. Inget i prospektet tydde på att det skulle vara en bra affär av annan än att man skulle kunna hitta en greater fool…
@Anonym, Skrämmande nog så fanns det inga nyckeltal i prospektet. Nyckeltalen gick inte att hitta någonstans förrän kanske 5 dagar innan teckningstiden gick ut. Och man kan ju förstå att dom ville hemlighålla de siffrorna för pe-talet visade sig ju vara kring 50.
@Kent
Jag har för mig att man kunde räkna och bedöma rimlighen i siffrorna. Jag vill minnas att jag fick fram p/e tal kring 50 utifrån prospektet. Sen får man ju tänka lite själv – förhoppning om tillväxt kan man ju avskriva som just bara optimistiskt scenario (i alla länder där man har råd så fanns det ju redan teleoperatörer och det fanns väl inget som tydde på att telia med vana från monopolmarknad skulle vara speciellt framgångsrika med att slå sig in och konkurrera i andra länder).
Man bör tänka lite kritiskt och inte bara blintn lita på vad den "goda socialdemokraten" säger.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Någonstans känns det som att det finns många tjänster som skulle vara billigare att ha kostnadsfria än att ta ut en avgift på, detta på grund av att man dels måste administrera handlingen och bygga upp ett system för att hantera betalningar. Därefter skall säkert någon mellanchef utvärdera det med jämna mellanrum. Då känns det spontant som att det skulle vara billigare att låta någon administratör på minimilön scanna in alla handlingar en gång och lägga upp dem i någon sökbar databas.
I min värld skall man ha tillgång till det som är offentliga handlingar och det som inte skall spridas till alla får man väl se till att plocka bort från offentlighetsprincipen.
@Fredrik
Jo, men man kan nog inte bortse från det kravet som offentlighetsprincipen ställer på myndigheten ändå. Att ha ett system för att hantera betalningar krävs nog ändå(*) och isht så krävs ett system för att hantera krav på att få ut handlingar på lämpligt medium (myndigheten har ju inte rätt att kräva att du skall ha en dator där du kan ladda ner handlingarna) – vissa handlingar kräver dessutom kanske sekretessprövning eller kan inte göras tillgängliga på nätet via PUL.
Administratören du talar om kallas registrator – de som diarieför alla handlingar. De handlingar myndigheten producerar ser man lämpligen till att producera i pdf-format eller liknande och inkommande handlingar på papper kan man helt enkelt bara scanna. Kan inte se att det skulle vara betydligt mer arbetskrävande än vad det är nu.
(*) Man skulle iofs kunna lämna ut handlingarna utan kostnad (har fått ut ganska omfattande handlingar gratis), men i vissa fall kan det nog vara läge att ta ut en avgift.