VTI har räknat på Västlänken, dvs tågtunneln under Göteborg, som ska förvandla Göteborgs Centralstation från en säckstation till en genomfartsstation, men enbart för pendeltågen. Man har kommit fram till att tunneln, som kommer förvandla hela centrala Göteborg till ett lerträsk och byggarbetsplats i tio år, inte är samhällsekonomisk lönsam. (Stampen/GP, Pressmeddelande från VTI)
Rapporten från statliga VTI går att läsa i sin helhet på institutets hemsida (PDF).
Västlänken är, precis som de finansierande biltullarna, alltså bara ett monument över normalbegåvade betongpolitikers storhetsvansinne.
Allt detta förutsätter förstås att Västlänken håller budgeten. Blir projektet dyrare än beräknat blir lönsamheten ännu sämre.
Dock har VTI förstås hängt upp sin analys på oändlig tillgång till fossila bränslen. Effekterna av peak oil och speciellt peak oil exports, som inträffade redan 2005, kommer bli kännbara på allvar efter 2020 och exportmarknaden för olja, som Sverige får allt sitt bränsle från, riskerar att i princip upphört till 2030.
Så om man räknar med en mycket ansträngd tillgång till fossila bränslen bör nog en beräkning se annorlunda ut. Höjd pendeltågskapacitet och någorlunda fossilfria transporter kommer vara helt avgörande inom tjugo år. Men då återstår ändå frågeställningen om man ens hinner få färdigt Västlänken medan man har tillgång till bränsle åt entreprenadmaskinerna och de 100 000-tals lastbilstransporter som ska köra bort lera och sten från Göteborgs underjord, rätt genom centrala Göteborgs trånga gator i tio års tid.
En sak kan vi vara säkra på. Med stigande bränslepriser framöver, så kommer inte budgeten att hålla.
24 kommentarer
Och detta innebär? Att man avstår att bygga den då den inte är samhällsekonomiskt lönsam?
Naturligtvis inte. Man bygger ändå. Monument som monument.
Tur att man börjar nu när oljan fortfarande är billig. Snart blir det huggsexa om vem som kan bygga morgondagens fossilfria infrastruktur
Exakt samma sak här i Varberg, politikerna har sedan länge bestämt sig för att ha en järnvägstunnel under stan. Den fick ett beslut om tillåtlighet från regeringen i våras, byggstarten är planerad till 2019. Utredningar har visat att tunneln är samhällsekonomiskt olönsamt med uppskattningsvis 1,6 miljarder.
Bättre med en användbar tunnel än en fotbollsplan…
@Mama
Men ofta så mycket dyrare och dessutom ofta inte så "användbar" heller då en sträckning ovan mark också funkar.
Känns som att det alltid kommer finnas diesel (i någon form) till entreprenadmaskiner, dom omvandlar ju denna mängd bränsle till så ofattbart mycket arbete. Priset kan nog bli rätt högt/liter innan man ställer sig och handschaktar….
Ja, när folk ojar sig över höga energipriser och de nivåer som måste till innan det blir lönsamt med vissa andra energislag och konverteringar så bör man ha klart för sig att energi inte är dyrt, det är inte ens billigt utan det är scheissebiligt.
Ja, fast vid dieselbrist kanske det å andra sidan inte finns transporter till att t ex få fram reservdelar?
Billig arbetskraft däremot behöver bara en skyffel och några mål mat.
@Ben Dover
Poängen är att dieseln måste vara tämligen dyr innan det blir billigare att hyra in billig arbetskraft. Snabb uträkning ger att energin i en liter diesel är ungefär 130 timmars arbete, med dagens dieselpris så är det alltså 9-10öre/h dvs det finns en hel del utrymme för prisökningar innan det blir ett vettigt alternativ att ta in billig arbetskraft och skyffel.
Ett av problemen sägs ju vara att det är för billigt att köra vilket innebär att bortbyggda flaskhalsar "fylls igen" för att folk oftare tar bilen. Det här hörde jag redan 1993 då jag besökte Kalifornien, att man resonerade som att "spelar ingen roll om vi breddar vägen med två filer, de blir också fulla".
Åtminstone det problemet lär ju lösas, inte förvärras, av bränslebrist. Eller?
man behöver inte vara expert eller räkna särskilt detaljerat för att inse att Västlänken tillför för lite nytta i förhållande till investeringen.
men det är så lätt att spendera andras pengar, när dessutom man får en positiv "evighetscykel" låna mera= mera skatter till kommunen= ökad tillväxt= mindre arbetslöshet= omvald= banker glada= låna mera= omvald osv Dom har hittat guldbyxorna!!!!
Det är vi kritikerna som är dumma och obildade och som inte förstår
dessa ekonomiska & politiska genier!!
Ska som icke västkustbo inte ha några synpunkter på projektet som sådant. Däremot finns det generellt en övertro med krav på lönsamhet för enskilda projekt. Som din beskrivning visar finns det redan nu antaganden som kan ifrågasättas, men det är heller inte ovanligt att det kan bli fler positiva effekter av strukturprojekt, speciellt om man tillåter sig vara mer långsiktig.
Sådana där kalkyler gör störst nytta när man kortsiktigt jämför flera projekt med varandra och ska prioritera. Långsiktigt måste andra bedömningar tillåtas. Exempel: När man på 50- och 60-talen byggde de första motorvägarna med början förbi den sceniska sträckan vid Vättern så kalkylerades säkerligen inte primärt med de positiva effekter det innebar och har inneburit för Jönköpingstrakten och dess utveckling inom såväl näringsliv som turism.
Frågan är inte om västkustlänken är lönsam eller inte utan vad som vore mer lönsamt i stället om man nu ka satsa på infrastruktur i den regionen.
@Gronvita
Varför skulle man inte ha synpunkter på projektet? Det är väl trots allt ett statligt finansierat projekt.
Att sen att det säkerligen finns oförudsedda intäkter och kostnader i ett sånt här projekt, men om man inte ens producerar en kalkyl som på ett trovärdigt sätt gör det ekonomiskt försvarbart så skall man nog inte genomföra det.
För övrigt så bör man ju finansiera dessa investeringar utifrån vad som inbringas direkt från transportsektorn. Om man nu gör det så finns det egentligen inget att invända på att pengarna som dras in sätts sprätt på – här gäller bara att prioritera rätt och även där kommer investeringskalkylen in. Kanske bör myndigheten göra kalkylen utifrån möjligheten att få det betalt genom intäkter från transportsektorn?
Man får ha hur mycket synpunkter man vill. Jag däremot avstår eftersom jag inte vet tillräckligt om detaljer och lokala förutsättningar för att tycka det är meningsfullt i det enskilda fallet.
Vill se mer övergripande och långsiktiga planer för att kunna "malla in" kortsiktiga alternativ och förslag i dem och då välja utifrån kalkylerad kort- och om möjligt långsiktig lönsamhet.
Finansieringsfrågan är alltid intressant. Hur mycket är lokalintresse? Regional- eller riksintresse? Eller kanske särintresse? Finns ingen generell formel för det, men om rent privata intressen går in (som t ex tåget mellan Stockholm och Arlanda) blir det ju annorlunda också. Eventuella kinesiska propåer om att bygga kompletta nya infrastrukturella system (höghastighetståg/maglev) ställer ju frågan på sin spets på ett intressant sätt. Då gäller det att vi som samhälle har klart för oss hur vi vill ha helheten långsiktigt för att kunna ta ställning och se det i ett sammanhang och inte bara isolerat.
Om vi som samhälle kan vara tydligare med vad vi vill med all infrastruktur så vore det lättare för andra parter att räkna på att vara med på delar av det. Annars får vi själva gneta vidare med enbart egna finansieringslösningar. Det är inte alltid effektivt att bara fortsätta putsa på det som redan finna bara för att vi når olika tak och flaskhalsar med de lösningarna.
@Gronvita
Jag menar att man inte behöver göra någon större distinktion mellan lokal., riks- eller regionalintresse utan bara ställa sig frågan om hur stort intresset är. Man kan helt enkelt ser till hur nyttjandet av befintlig infrastruktur ser ut och få en viss insikt i hur intresset ser ut. Tar man frågan om höghastighetståg så kan man t.ex. se hur många som reser på sträckan innan man tar beslutet – finns det inget underlag (om även pga bristande infrastruktur) så kan man ju verkligen fråga sig ifall satsning på de dyraste av alternativ är lämpligt. Man kan förvisso tänka sig att man kan ta hänsyn till olika transportslag ifall man överväger höghastighetsspår mellan två orter (kan ta marknadsandelar från både tåg och flyg).
Att privata intressen går in ser jag inte som något större problem mer än att det uppstår en förhandlingssituation för hur kostnader och intäkter skall fördelas. Det allmänna bör då se till att det är ekonomiskt försvarbart för det allmänna och jag antar att privata intressen generellt gör en mycket "bättre" bedömning från sitt perspektiv.
Ett problem uppstår då man överväger infrastrukturprojekt där det inte finns någon befintlig väg (eg förbifart stockholm). Då hoppas man iaf att man gör en ordentlig undersökning för att utröna hur många det faktiskt är som har resor där förbifarten skulle vara fördelaktig. Dessutom eftersom den verkar bli så dyr att den borde avgiftsbelägga så gäller det ju att se till att de som kan tänkas nyttja den får så stor glädje av den att avgiften är motiverad.
Det är fel.
Den är lönsam, professorn hade vad jag förstått tittat på en gammal kalkyl.
I prognosen räknar man med:
Befolkning +10%
Bensinpris +25%
Bilar +43% (!)
http://www.trafikverket.se/PageFiles/130117/vastlanken_sammanhang_och_effekter_201306.pdf
Han hade alltså inte gjort någon egen kalkyl utan tittat på tidigare beräkningar.
Hans rapport handlade mer om vilka generalla fel som ligger bakom investeringsbeslut.
Göteborgarna hade vunnit stort på att bygga ett mausoleum i rent guld på Heden åt sina socialistiska ledare, istället för dagens mera dyrbara monument.
Västsvenska Handelskammarens ordförande Johan Trouvé säger ju och att nästan ingen infrastruktur är ekonomiskt lönsam enl nationalekonomer, inkl Stockholms tunnelbana och E6:an.
Så alla Västlänken-motståndare måste ju vara i konsekvensens namn vara emot E6.
@Daniel Andersson
Skulle vara intressant att se hur han räknar. Vägarna kostar enligt budget 22mdr, vi drar in 11mdr på fordonsskatter och 11mdr på energiskatt på bensin – tycker det låter som att man drar in lika mycket skatt på vägarnas användning som man lägger på vägarna.
Fast nu gör du ett ganska vanligt fel. Mycket av skatterna hade ändå kommit staten till del. Vissa räknar av någon anledning t.ex momsen på energiskatten till att det skulle gå till vägarna, men det är ju som om Leif W Persson ska få delar av bokmomsen bara för att han säljer mycket böcker.
Sedan så handlar det inte om hur mycket intäkter ett visst område har (ska staten bygga köpcentrum bara för att momsen är en stor intäkt?) utan hur intäkterna ökar samt hjulen rullar fortare.
Sedan är ju dessa som räknat nationalekonomer, och frågar man nationalekonomerna i Sverige så finns det ju ingen bostadsbubbla. Nationalekonomi är ju många gånger en lika exakt vetenskap som tarotkort.
@Daniel Andersson
Jag räknar inte med momsen eller co2-skatten utan bara skatter som är specifika för just bensin. Frågan är hur fordonskatter och skatt på bensin hade kommit staten till del om det inte fanns vägar att köra på. Det är ju skatter vars erläggande endast kan motiveras av att man därigenom kan nyttja vägnätet. Det är också så att de som betalar dessa skatter gör det för att man finner det värt att göra så – betalandet av dessa skatter visar alltså att nyttjandet av vägnätet är värt minst 22mdr om året och att lägga 22mdr om året på underhåll av vägnätet är därmed ekonomiskt motiverat.
Tillägg: skall man ta din parallell med L(G?)WP och köpcentran så är dessa ekonomiskt motiverade pga att folk faktiskt köper i tillräcklig omfattning för att dessa skall gå runt.