En anekdotisk kontroll hos de brigaduppsättande fyra arméregementena visar att många värnpliktiga nu får helt ny personlig utrustning. Även om problem med tillgång till personlig utrustning kanske kvarstår hos anställda, så verkar man på flera håll ge det nya till värnpliktiga.

I måndags ryckte värnpliktiga tiomånaders soldater och gruppchefer in för sin värnpliktsutbildning på många håll runt om i landet. Ja, numera får även soldaterna tio månaders utbildning och inte invasionsförsvarets 7.5 månader (eller fem ibland).
En kontroll av officiella sociala medier hos de fyra brigaduppsättande regementena I 19 Norrbottens Regemente, I 1 Livgardet, P 4 Skaraborgs Regemente och P 7 Södra Skånska Regementet, samt det stridsgruppuppsättande Gotlands Regemente, visar att värnpliktiga får ny utrustning. De övriga säger inget, men Skaraborgs Regemente och Södra Skånska Regementet utrustar årets värnpliktskull med nya kroppsskydd 22 och stridshjälm 24, som första kull. Kroppsskydd 22 började först användas av P 7:s bataljon i Lettland i vintras och stridshjälm 24 är som jag förstått det nu helt ny, förvisso med en beryktad 70 sidor lång instruktionsbok. Förhoppningsvis kokas den instruktioner och kursen i hur man tar på sig en hjälm ner ner till “ta på den, justera, spänn fast under hakan, klart, tappa den inte och doppa den inte i frätande material, bensin eller diesel, och gör inte rent den med dito heller”, annars blir det inte mycket till utbildning kvar för de värnpliktiga.
Gotlands Regemente utbildar i år 290 värnpliktiga enligt Instagram, upp från 120 förra året. Livgardet närmare 400. Norrbottens Regemente anger “närmare 500”. Södra Skånska Regementet anger ungefär 200 och skriver om utrustningen:
“För det tränade ögat framgår att vi i år har glädjen att äntligen kunna utrusta våra värnpliktga (SIC! – vi får vara förlåtande mot skåningarna) med såväl nya hjälmar (Stridshjälm 24) som kroppsskydd (Kroppsskydd 22). Med dessa följer lägre vikt och större anpassningsmöjligheter av passform och utförande. Detta kommer att gynna förbandets utbildningsförutsättningar.”
Mitt gamla Skaraborgs Regemente anger att man tar emot ca 500 för värnpliktsutbildning och att grannen T 2 Trängregementet tar emot 400. Om utrustningen skriver man:
“I samband med uniformsutdelningen fick årets värnpliktskullar ut den nya stridshjälmen och de nya kroppsskydd 22.
Förberedelserna inför detta påbörjades redan tidigt i våras och har fortsatt konsekvent sedan dess. Detta har bland annat inneburit att man har beställt in materiel och avrustat tidigare värnpliktskullar.”
Förmodligen får även rekryterna nya AK M4 som personligt vapen, då AK 24 är försenad pga funktionskontroll av det nya finska vapnet. Det nämns dock inget om det, och man får inte sitt vapen första dagen numera, generellt. Det kommer kanske visa sig när man i sociala medier publicerar foton på den första utbildningen i vapenvårdsrummet eller senare på skjutbanan. Och om inte annat senare när det postas från fältövningar.
Oavsett så har det börjat rinna in ny personlig utrustning i volym, men en del anställda känner sig kanske förbisedda.
För övrigt kan jag konstatera att 500 värnpliktiga i en kull på P 4 ungefär är som under invasionsförsvaret och är en rejält ökad utbildningstakt. Då var vi ett pansarskyttekompani (jag låg på Skånings som hade pansarskyttet det året), ett stridsvagnskompani, stabskompaniet Lifkompaniet och stab- och trosskompaniet, eller fyra kompanier, vilket blir ungefär 500 man idag. På den tiden fanns det även ett pansarvärnskompani underställt marksstridsskolan, samt ett eller två kompanier med grå arbetskraft, så kallade depå- och bevakningsvärnpliktiga – nedsättande kallade malajer – som var de som arbetade skarpt med sina uppgifter och fick hela det svenska försvaret att fungera i fredstid. Utan malajerna hade allt kollapsat och det hade inte blivit något utbildning av de som övade krig. Idag har man istället anställd civil personal som utför de sysslor som slavarbetskraften malajerna utförde till en dagsersättning om 32 kronor med hot om fängelse som alternativ.
Malajerna förtjänar ett stort tack för sin skarpa arbetsinsats under kalla kriget och invasionsförsvaret, men de sågs ner på och var utskrattade av oss andra på den tiden, för vilket vi ska skämmas. Eftersom vi inte har depå- och bevakningsvärnpliktiga idag så kommer man inte varken nå den tidens siffror, eller behöva det. Idag får anställda betalt och slavarbetskraften har placerats där den hör hemma, dvs historiens soptipp.
Totalt tillsammans med övriga regementen inklusive T 2, flottiljer och marinbaser så ryckte tusentals värnpliktiga in i måndags. Enbart ovan nämnda regementen handlar om ca 1 900 kvinnor och män.
Målet för i år är att 8 000 värnpliktiga ska utbildas och det långsiktiga målet är 12 000 om året, vilket kan jämföras med runt 40 000 – 45 000 under invasionsförsvaret när alla som hade penis tvunget skulle utbildas och svenska köttvågor på cykel skulle slåss mot sovjetiska pansararméer.
33 kommentarer
Hur mycket depå- och bevakningspersonal behövs det under ett krig? Räcker de civilanställda till när de krigsplaceras eller behöver det finnas utbildad pliktpersonal att mobilisera?
Och vad är det nutida krigets krav på depå- och bevakningspersonal så de blir rätt utbildade?
Kan det finnas ett överlapp med behovet av fältarbetspersonal för att bygga skyttegravar, värn, skenmål, näta in vägar, osv?
Bevakning sköter väl hemvärnet?
Det är en av hemvärnets uppgifter men det finns många fler objekt som borde bevakas än det finns hemvärn.
Just sådana typer av uppgifter hoppas man ju också har effektiviserats och automatiserats i hög utsträckning nu.
Vem rycker ut när automatiken larmar? Vem ligger i bakhåll när automatiken larmar? Vem styr drönare och patrullerar?
Gissningsvis är manualen till stridshjälm 24 full med bilder och grafik rörande hur man monterar utrustning fram på hjälmen (bildförstärkare inklusive adaptrar för äldre modeller), på sidorna (för hörselskydd, lampor, kamera mm), och motvikter baktill mm. Det blir snabbt många sidor om man har mycket bilder! 🙂
Minns att befälen på min tid la oproportionerligt mycket tid på att korrigera hjälmdok. De hade med lätthet kunnat trolla fram 500 sidor instruktioner i detta ämne.
“Grooming standard”
Eller. “inom armén behövs det att mängdbemanningen är sysselsatt. Annars hittar de bara på saker som sätter dem i skiten” 😀
aka “idle hands are the devils playthings”
Kommer osökt att tänka på mitt eget inryck. Ryckte initialt in som signalist, men omplacerades till det rörliga kustartilleriet. Fanns bara tre rörliga förband i hela landet, i alla fall är det min minnesbild. Pjäsen hette 12/80 och kunde köra själv. Vi var ett prioriterat förband då vi inom ett dygn skulle kunna förflytta oss från färdigställning till ny färdigställning storleksordningen hela 50 mil. Vi var ett komplement till de fasta pjässtationerna. Sen kom eviga freden och pjäsen hamnade på museum.
KARIN som systemet var väldigt effektivt och i princip ständigt klart för insats. Det var ett mycket märkligt politiskt beslut att just detta las ned (fast grupperat KA var ur tiden redan då). ÖB lyckades gömma undan RB15 från politikerna vilket var väldigt klokt då de helt plötsligt grupperade ut på Gotland i mitten av 2010-talet. Hade varit svårt att gömma 6 batterier med 12/80 så där vaskades några miljard i förmåga.
https://cornucopia.se/2016/11/breaking-forsvaret-aterinfor-tung/
Jag blev själv mycket förvånad när besked kom om att förbandet lades ned. Pjäsen var mycket mobil lokalt och hade en för den tiden enastående prestanda. Radarstyrd och kunde efter konstaterad miss på mycket kort tid justera för felet samt målets hastighet och skjuta skott nr två. Eldröret behövde inte ens stå still efter tidigare skott, den kunde avfyra när eldröret kom i rätt position. 16 skott i minuten är respektingivande. Jag är säker på att KARIN skulle funka även idag, trots att omgrupperingstid är på tok för lång, jämfört med Archer. Större risk med andra ord för utslagning.
Jag tänker att man ska vara rädd om det man har även om det inte är toppmodernt, det tar otroligt lång tid att skaffa ny materiel, 10-20 år.
Först var det tänkt att Gripen C skulle återanvändas och byggas om till Gripen E men man behåller nu C och tar fram helt nya E, exempel på att man nu inte skrotar fungerande system.
https://www.saab.com/sv/newsroom/press-releases/2025/saab-far-order-fran-fmv-pa-ytterligare-gripen-e-utrustning
Jag trycker på Gilla-knappen för dina kommentarer 🙂
Man inte bara behåller C utan de uppdateras även.
För flygvapnet önskar jag:
Mer baser, basförband och massor med HAS-bunkrar.
Mer luftvärn
Två flygdivisioner till med att flyga Gripen ihop med obemannade flygplan för som uppgift efter jakt, den ena fokuserar på jakt med ihop med obemannade, den andra på attack ihop med obemannade.
Ett nytt flygplan som kompletterar Gripen C och E, jag tänker mig ett gripenstort obemannat flygplan med hyfsade stealthegenskaper, enbart intern vapenlast, samma sensorer, elektronik och mjukvara som gripen, anpassat för klargörning i fält, minst samma flygprestanda för att inte begränsa möjliga taktiker och utvecklat för rationell serieproduktion. ( Blir den billig nog att producera kan den även användas som tung långräckvidskryssningsrobot.
Och för att återknyta till Gripen C, när de fasas ut från förstaflygplan på divisioner kan de lagerhållas så länge som möjligt för att kunna flygas obemannat och användas som icke stealth “drönare” som bär mera last eller bara som återanvändningsbara skenmål. (Jag tror alltså att alla flygvapendivisioner kommer att ha “tunga drönare” som “andraflygplan”, det kommer vartefter det taktikutvecklas att bli en blandning av bemannade, bemannade+obemannade och obemannade flyguppdrag. )
Jo men nu rörde det viktigare saker än militär förmåga, det var förband och anställningar som stod på spel, skulle KA folket eller artillerifolket kickas när vi fick evig fred och bara behövde göra insatser i långtbortistan?
KA. Var det inte där man placerades efter mätning av organ och inte utefter lämplighet? 😉
Marinen rycker inte in förrän om två veckor. Hoppas jag, annars är ätteläggen AWOL…
Så klart dom nyinryckta skall ha det nya som kommer in. Det är det som kommer finnas under deras tid i försvaret. Vi som fortfarande har äldre grejer men ändå kunskapen om funktion kommer lätt och snabbt att kunna hantera der nya.
Gott att se att det går framåt när det gäller utrustningen! Hoppas det reder upp sig snabbt med handeldvapnen.
Det är förresten helt rätt att ge värnpliktiga den nya och den bästa utrustningen. Det är uppmuntrande för dem och visar att de är viktiga, det ger en mindre kompensation för att de ännu inte har övat så mycket, de slipper felöva på grejer som är på väg ut och det ökar chansen att de får samma utrustning vid repövning och mobilisering.
Och det redan utbildade soldater borde behöva allra mest är inte ny personlig utrustning utan fler kollegor för mer förbandsvolym.
Men visst är det ännu bättre om alla kan uppgradera i rask takt.
Bra att försvaret skaffar mer utrustning och fordon. Tyvärr har jag hört att att det saknas förråd till att sprida ut förvaringen av det, och att nya byggprojekt är fredskadat långsamma. Att lagra mycket och tätt på en plats är hål i huvudet.
Skulle vara nytt inlägg. Inte ett svar till Magnus.
Jättemedhåll på att bygga mer och det är väl lite segt i byggbranschen?
Kanske kan en hoppas att överbliven utrustning av äldre modell så småningom sipprar ner till oss i Hemvärnet så småningom. Utrustningsbristerna där är monumental!
Man blir ju lite avis på de nya hjälmarna. Skönt för rekryterna att slippa soppskålen!
Så klart dom nyinryckta skall ha det nya som kommer in. Det är det som kommer finnas under deras tid i försvaret. Vi som fortfarande har äldre grejer men ändå kunskapen om funktion kommer lätt och snabbt att kunna hantera der nya.
Men nog kunde jag önska mig en ny hjälm och kroppskydd snarast. För att inte tala om AK4:an, ett åbäke.
Som gubbe i HV ger varje liten viktminskning och bättre passform en enorm ökning i stridsvärde. Kängor, handskar och underställ kan man ersätta med privata men hjälm och krsk är det värre med. Och egna mag är det ju närmast dödstraff på numera, det enda lilla man kunde förbättra bössan med förbjöds.
Nya AK M4 används iaf redan av vissa nyinryckta värnpliktiga, tex i Kvarn.
Kommer utbildningen ha anpassats till det moderna kriget?
470 nya värnpliktiga på Amf4 i år mot 396 ifjol och 335 året innan det.
Det hedrar dig att du lyfter malajernas tjänstgöring, LW. De var utskrattade, helt rätt.
Och när det var dags för tävling mellan regementets kompanier så trodde vi “stridisar” såklart att vi skulle vinna (log i mjugg).
Där fick vi dock tji. Gröna kompaniet slog oss med hästlängder. Där fanns nämligen också idrottspluton (som då befolkades av elitsatsande ynglingar i allt från OS-satsande simmare till VM-satsande orienterare…)
Jag har väl blivit äldre och fått systeminsikt.
Jag gjorde själv värnplikten 03/04 på P4 och det var bland de större årskullarna pga. Brigadövningen det året och att LIF-kompaniet stod för att försörja brigaden. Det var galna mått på allt i LIF-kompaniet. Plutonerna var på mellan 50 – 120 man. Vissa kunde inte ens ha plutonsuppställning i samma korridor pga för många folk :-). Kompaniuppställningen fick allt hållas utomhus och vi var fler än 300 pers bara i kompaniet. Krigskompaniet hade en uppställning och då var vi närmare 600 pers.
Minns att godisinköpet för brigaden uppgick till en anselig summa det året :). Personligen vill jag hävda att det var senaste gången invasionsförsvaret övades på riktigt. Naturligtvis var det diskussion om neddragningar bl.a. så drogs en hel del kvällstjänster in redan 03/04 och mycket av utrustningen var sliten och ålderdomlig redan då. Känns skrämmande så här 20 år efteråt hur världen har förändrats.