Betygsinflationen som friskolesystemet drivit fram i att vinstuttagande verksamheter ger högre betyg än motiverat av kunskaperna har nu gjort att Handelshögskolan i Stockholm (“Handels”) inför 1.25 på högskoleprovet som behörighetskrav. Därmed stängs 80% av alla ute från att söka utbildning där oavsett hur bra betyg de har från gymnasiet.
“Nytt behörighetskrav: du måste från och med 2025 ha gjort Högskoleprovet och uppnått minst 1,25 i högskoleprovsresultat.
Du behöver ha minst 1,25 för att bli behörig. Så länge du uppnår detta har du uppfyllt behörighetskravet och det spelar ingen roll om du har högre resultat. Du konkurrerar sedan som vanligt med dina betyg.
Behörighetskravet gäller oavsett vilken gymnasieskola du går på/har gått på och oavsett vilken typ av program du går.”
Om man uppnått 1.25 i högskoleprovet tittar Handels sedan på betygen. Enligt normeringen för högskoleprovet i höstas hade 20% (ok, 20.2%) av de som gjorde högskoleprovet 1.25, så Handels stänger ute 80% eller fyra femtedelar från att vara behöriga oavsett hur bra betyg de har. Det bör innebära att dessa 1.25+ iaf är måttligt begåvade och kanske kan klara studierna.
Friskolor och till viss del även en del kommunala skolor tävlar särskilt på gymnasiet om att ge så höga betyg som möjligt och frångår de centrala betygskraven, vilket lett till en skenande betygsinflation där betygen inte längre avspeglar faktiska kunskaper. För högskolor och universitet blir det ett problem då elever helt enkelt saknar kunskaper. Inte för att skolan är dålig, utan för att eleverna helt enkelt är dåliga, men får höga betyg som tränger bort de som faktiskt lärde sig något och skulle klara högre utbildning.
Handels verkar nu vara först med absoluta kompetenskrav, via högskoleprovet som filter, och förmodligen kommer fler högre utbildningar hänga på. Hur det kommer påverka högskoleprovet återstår att se. Högbegåvade elever som idag kunnat komma in på sina rättvisa betyg kommer framöver behöva göra högskoleprovet ändå, vilket kommer göra det svårare för andra att få 1.25 i normering, så rimligtvis kommer högskoleprovet bli tuffare när fler med höga betyg gör provet.
Förändringarna gäller hos Handels nu redan 2025, vilket innebär att elever som trodde de skulle komma in på betyg och inte gjorde högskoleprovet får gå någon annan utbildning.
Man kan se framför sig hur en del utbildningar kan sätta betydligt högre krav än 1.25, men det är en balansgång mellan att alls få sökande och att få sökande som kan klara utbildningen. Förr i tiden läste inte ens 20% vidare till högre utbildning alls, bara som jämförelse men nu krävs det högskola för saker som man förr kunde jobba med direkt efter gymnasiet så länge man var hel och ren.
145 kommentarer
Fantastisk!
Jag skrev bara 1.9, tyckte alltid jag förtjänade 2.0.
Förmodligen var du bakfull efter att ha legat på slutövning i tre veckor också, och hade inte fått sova natten innan, samt inte ätit och just fått dödsfallsbesked på att alla närstående omkommit i tortyrmord.
Allt det du säger stämmer såklart plus att hela Mensa bestämde sig för att ta provet just samma dag som jag gjorde, vilket påverkade normeringen negativt för mig.
Världen är emot mig för jag är en vit medelålders man som förtjänar mer än vad jag fått.
Ah, ja, det finns ju en intern tävling i Mensa om vem som kan skriva 2.0 flest gånger. Det är på den nivån. Fast 0.05-intervallen har sabbat det då många nu får 1.95 istället. Bakfulla förstås.
Nästan korrekt i mitt fall, hade arbetat nattskifte på McDonald’s, så jag dygnade.
Har ännu inte mött någon som gjort högskoleprovet annat än bakfull och utan sömn.
Verkar ju vara ett vinnande koncept, för det brukar ändå vara folk med hyfsad poäng. Eller så rör jag mig i dessa kretsar och får ett skevt urval.
man vill ju inte fuska och dyka upp utvilad, måste ge en autentisk känsla för tenta skrivande 🙂
Jag gjorde provet frisk och utvilad. Hade fika med mig för att inte få blodsockerfall. Skrev 1,5 vad jag minns men inte fan hjälpte det, jag blev inte mer än en sketen snut med några utlandstjänster i bagaget. Men fan vilket bra liv jag har😄
1,5 innebär att man har bättre poäng än 94% av alla andra som gör provet. Att vara bland de bästa 10% är inte är ju grymt. Att du blev polis är väl bara ett bevis att du inte lät jakten på pengar förstöra ditt liv.
Sen är det ju faktum att frågar man folk deras poäng så har 90% fått bättre än 1,5 så man får anta att absoluta majoriteten ljuger.
Tack vare 1.9 på högskoleprovet (och ja, var jag en eller två poäng från 2.0, retfullt) så kom jag in på Handels. Sedan vill jag gärna slå ett slag för Handels, de erbjuder en gedigen utbildning. Idag är jag professor och undervisar i ekonomi och finans och undervisar då och då på olika universitet jorden runt och jag ser tydligt att Handels har en enastående kvalitet.
Jag skrev också högskoleprovet och fick 1,9 och sökte till Handels. 1,9 räckte dock inte för att komma in direkt utan jag fick (tillsammans med ett hundratal andra) skriva ett av Handels skapat psyko-intelligensprov (kommer inte ihåg namnet). Och kom in den vägen.
Jag tycker det är föredömligt av Handels att kräva en lägstanivå på HP, när man inte längre kan lita på gymnasiebetygen.
Var har du din professur idag?
/Småtting 1991
1,7 fick jag första gången och 1,8 andra gången jag skrev.
Jag kände mig helt nöjd med det, hade ju inga planer på läkarlinjen eller någon annan med extrema intagningskrav.
Själv hade jag 2.0 i flera dagar, tills man strök en luddigt formulerad fråga som jag besvarat rätt och då ramlade ner på 1.9
Jag ser det naturligtvis som en samhällets komplott mot mig, en varning att jag skulle ta mig i akt!
Jag hade 1,7 på högskoleprovet och bara ett par fel utanför ORD-delen (hade typ 22/40 rätt på den). Var på den tiden man var tvungen att ha läst en massa svenska 1800-talsromaner för att få bra poäng där. Det låg inte riktigt i datorspelsnördens intresse, vilket läxläsande inte heller var så jag hade alltför mediokra betyg för att ha kommit in hursomhelst.
Du behöver inte läsa alla romaner bara du känner tillräckligt många finlandssvenskar då får du dessa ord i vardagen istället
Så det var därför dom hängde med mig! >:(
När reagerar näringslivet (minus friskolorna) på friskolornas urvattnande av grundkompetensen hos vår framtida arbetskraft (som bredvid energi och infrastruktur inverkar på svensk ekonomis framtid)?
Ja se dessa ekonomer, vad de hittar på. Snart blir väl högskoleprovet privatiserat också.
Det kan tyckas en liten summa, men med andra ord är det inte längre gratis att söka till vissa svenska högskolor (550kr för att skriva högskoleprovet).
Sedan så är det inte 80% som exkluderas, det är 80% *av de som skriver högskoleprovet*. Om du har tillräckligt bra betyg för att komma in där du vill så har det mest varit en lustifikation att skriva högskoleprovet. Så av de som skriver högskoleprovet finns det en överrepresentation av folk som behöver öka sina chanser att komma in på de program de vill — vilket drar ner snittpoängen.
Snarare tvärt om. De som inte öht ens tänkt tanken högskolestudier gör inte provet.
Ca 50 000 gjorde provet i höstas.
Intressant kommentar – jag har funderat på att skriva provet i gamla dar bara för att se om jag blivit smartare eller dummare genom åren. Men betyder ett bra betyg där att jag förstör för någon annan så bör jag nog låta bli.
Ett bättre skäl att avstå är att du med stor säkerhet blivit dummare (i betydelsen långsammare) särskilt om du skrev förra provet för länge sen. Efter 2010/11 någon gång normeras ord och logik separat vilket gör att en betydligt lägre andel får 2.0 sammanlagda (tidigare kunde levnadsårens tilltagande trögtänkthet vägas upp av ett ökat ordförråd).
Men du kan nog utgå ifrån att den absoluta gränsen till Handels är relativ så du sabbar knappast någons drömmar. Om näringslivstopparnas barn får svårt att komma in så kommer nog 1,25 att smyga ner mot 1,0.
Lol. Handels har säkert infört det hela för en massa plebejer som inte växt upp med silversked i munnen numera kommer in på Handels. Så kan man inte ha det. Har man inte moderatläpp göre man sig icke besvär.
I praktiken var man ju tvungen att sätta i princip allt på både logik och ord/läsförståelse innan också, fanns inte särskilt stora marginaler. Men finare uppdelning gör sitt så klart men inte dramatiskt tror jag. Men hyfst svårare att nå 2,00 än 2,0 är det absolut.
Var det inte du som visade fördelningstabeller förra gången det här diskuterades?
2024 var det 0,4-0,5% som fick 1.8 eller bättre.
2009-2011 var det 0,4-0,8% som fick 2.0
Rätt stor skillnad. Jag kommer inte ihåg när de började sätta dit fuskarna. Det kanske förklarar en del av skillnaden utöver normeringen?
https://www.studera.nu/hogskoleprov/resultat/normeringstabeller/
Det är ett experiment som jag gjort, faktiskt. Inom en statistiskt insignifikant felmarginal, med hänsyn tagen till de nyare intervallen, hade jag samma prestationsresultat vid 18 som vid 35. Samma svarsprofil också, med övervägande helt rätt på läsförståelsedelarna och mer skralt, 1.5, på den analytiska delen.
Ditt svar utesluter inte mitt svar.
det är väl 2 tillfällen per år? och gäller i 5år? så tror jag i vart fall det var förr när det säkert var bättre.. Sen är det nog en del som återkommer och gör provet med hopp om bättre resultat inom 5år, menar mest att det är en större grupp som inkluderas. Men man kan säkert testa att ladda ner ett nytt demo prov och se hur man ligger till utan att dedikera en lördag eller ta upp plats. Sen skulle jag nog säga att testgruppen är tillräckligt stor att normeringen nog blir rätt rättvisande. Har själv skrivit det 2 gånger, hade ingen generell behörighet. Och skillnaden på de 2 var liten, om jag minns rätt så var skilnaden i poäng 3 ordpoäng där jag ena gången prickade alla jag inte kunde och andra missade alla.
ALla som nu skriver att de hade 1.7 eller högre (själv hade jag 1.9) bör komma ihåg att nya tidenshögskoleprov inte exakt motsvarar gamla tidens poängskala. Men jag är lite intresserad av vad 1.25 motsvarar på gamla skalan, någon som vet?
Högskoleprovet är bra, för en sådan skoltrött ungdom som mig som kunde ta sig in på KTH trots avsaknad av femmor i diverse tråkiga ämnen på gymnasiet.
/Det var (inte) bättre förr…
Vet inte om det diffar så mycket i de mer “vanliga” spannen. Det lär ju vara svårare att komma upp i tex 2,00 iom att det är 0,05-steg så att en del 2.0 skulle bli 1,95 idag.
Skalan normeras ju om för varje år, så på så vis är ju den aldrig vad den var tidigare. Står en del om normering och utformning här: https://www.umu.se/institutionen-for-tillampad-utbildningsvetenskap/hogskoleprovet/om-hogskoleprovet/dagens-hogskoleprov/
Nej, det var inte bättre förr… och en del saker som var bra då är fortfarande bra nu, fast på ett annat sätt.
Jag tror att det kan vara bra för studiemotiverade ungdomar att göra högskoleprovet, och helst redan innan sista året på gymnasiet. Man kan få en slags livrem och kan tagga ner på hetsen kring sina betyg. Ett storf*tts/k*kslugn som uppstår.
Det var sant för mig iaf.
Jag hade mycket mer glädje av mitt sista år och kunde skita mer i perifera saker.
Tex gav jag glädjefullt upp försöken att få MVG i tyska, för en obehaglig lärarinna som jag annars hade tyckt mig behöva lisma vidare med. Med den än mer obehagliga lärarinnan i psykologi och religion kunde jag bara dissociera skiten och hoppas på G, ingen skada skedd. Osv…
Tre gånger gjorde jag provet och jobbade mig upp till mitt maxtak, 1.8 enligt det året normering. Redan de första försöken var tillräckligt bra för att jag skulle lära mig att ta det mer chill i skolan, dock. Så det var verkligen värt.
Mer fest och mindre frustration var nåt jag köpte mig till med mina overtyrer i högskoleprovet, på ‘den gamla goda tiden’.
Snart kanske man också landar i att grundskola/gymnasium behöver fokusera på hur man överför kunskap till elever.
Enligt min erfarenhet ligger fokus på andra saker idag.
Högskolor som ställer högre krav än vad det underliggande system kan leverera kommer inte få några sökande.
Jag gillar finska skolan bättre än svenska. I Sverige har vi närvaroplikt, i Finland har man läroplikt.
Kan få dig att gråta då.
Finland är bara några år efter sverige. Tremenningen är gift med en lärare och han låter meddela att det är samma där med nu.
Föräldrar som kräver att barnen ska få skriva om prov. Att lärarna är för stränga. Att läxor är dåliga. Och att nån borde styra upp och hjälpa barnet mer.
Man kan gnälla massor på USA, men där är väl deras SAT i princip helt avgörande. Att man sedan köper sig in på Harvard etc ändå är en annan femma.
Men i teorin kunde vi i Sverige helt gått över på att nationella elektroniska och centralt rättade prov skulle vara det enda betygssättande för högre studier och att betygen fram till dess bara är rådgivande om hur man ligger. Kör en hel vecka nationella prov mot slutet av tredje året på gymnasiet och låt det vara grunden.
Vi lever i 2025, det går att göra betygssättningen elektronisk och central.
Proven bör förstås hållas i externa lokaler och med särskild personal som inte jobbar på skolorna och inte kan gå runt och hjälpa eleverna.
+1
Håller verkligen med (med brasklappen om att man bör kunna skriva dessa prov flera gånger, en dålig dag/sjukdom ska inte förstöra framtiden för en. Detta är positivt med högskoleprovet).
Spelar ju rent praktisk ingen roll hur /när/var man gör prov om inte kunskapen finnes.
Om inte skolan kan leverera output i form av kunskap så kommer detta läggas på familj/privatundervisning och då
kommer klass och resurser spela större roll, dvs om du är född utan fungerande familj och utan pengar är du körd.
Vi är redan på väg dit: Så gott som varje kurs på gymnasiet avslutas idag med ett nationellt prov. Även fast alla bedyrar att det inte skall vara så, så kan en elev som bäst få samma slutbetyg på kursen som de åstadkom under det nationella provet. All tid innan, hur bra de förstått på lektioner, mm. kan endast sänka slutbetyget, inte höja det.
Inte undra på att dagens ungdomar går till skolan med ont i magen varje dag. Det finns inte någon vuxen och inte en enda fackförening som skulle acceptera samma vilkor på en arbetsplats.
fast då borde det inte vara ett problem.. Men det är väl så att dels rättar lärare de egna elevernas nationella prov och bara enstaka hamnar hos skolverket för normering. Men det är väl på gång att ändras, fanns något förslag om central rättning i allafall. Sen finns det andra problem som man tidigare undvikit med lärare med integritet och känsla för sin roll, att om man fokuserar på att prestera bra på ett specifikt test så ger det ofta sämre resultat i kunskaper i ämnet i stort.
Mycket “undervisning” går idag ut på att eleven själv skall driva sitt lärande till och med i lågstadium, exempel en uppgift delas ut via någon digital plattform ofta oklar var och sedan skall eleven arbete själv och lämna in, lärare i den mån det finns gör ofta annat…frågor tas emot via mail mm.
Lärarledd undervisningar finns det mycket lite av idag.
Mycket “undervisning” går idag ut på att eleven själv skall driva sitt lärande till och med i lågstadium, exempel en uppgift delas ut via någon digital plattform ofta oklar var och sedan skall eleven arbete själv och lämna in, lärare i den mån det finns gör ofta annat…frågor tas emot via mail mm.
Lärarledd undervisningar finns det mycket lite av idag.
“Kör en hel vecka nationella prov mot slutet av tredje året på gymnasiet och låt det vara grunden.”
Gissa vilket nära grannland till Sverige som fortfarande har kvar i princip den studentexamen jag har hört att även Sverige en gång i tiden[1] hade…? (Fast de har typ halva sista terminen på sig, inte bara en vecka. Därav “bänkskuddarveckan” ungefär mitt på våren.)
Ja ja, kanske lite för lätt, när a) det är jag som frågar, och b) det har fått en del beröm för sitt skolsystem, även i/från Sverige, de senaste åren.
___
[1]: Ironiskt nog var det, om jag minns rätt, samma år som lille jag blev invandrad dit som det avskaffades.
“Proven bör förstås hållas i externa lokaler och med särskild personal som inte jobbar på skolorna och inte kan gå runt och hjälpa eleverna.”
Och eftersom de inte behöver — inte ska — hjälpa eleverna, så behöver de ju ingen lärarkompetens. Behövs inga särskilt höga kvalifikationer för att övervaka att unbgarna a) är den de påstår sig vara, och b) inte fuskar.
Borde vara rätt lätta att hitta folk till; det går ju med både valförrättare och tentavakter på uniteten. Ingendera gruppen lär ju utgöras av någon större andel professorer.
hur många tentavakter har du träffat.. tycker att en stor andel är pensionerade från skolan i fråga, men visst andelen professorer är nog ändå rätt liten. Men många verkar tycka att det är ett rätt bra sätt att behålla lite kontakt med sitt gamla lärosäte och jobba några veckor om året.
En himla massa, med alla omtentorna… 😉
Visst, kan väl ha funnits pensionerade lektorer etc bland dem. Men det framgick inte, för de hade tydligen i så fall vett att hålla måsfågeln. Och på det hela taget kändes det som allt från höginkomsttagare till A-la — Nä, OK, inte riktigt A-lagare kanske, men inte långt ifrån. Studenter (i andra ämnen?), arbetslösa, hemmafruar, städare… Vad vet jag, man pratade inte om väder och vind med dem. Eller snarare, de pratade inte om väder och vind med tentanderna. Eller möjligen just “väder och vind”: När man var klar och gick därifrån, typ “Ursäkta, varifrån går bästa bussen in till stan? — Det ska just bli regn, så gå till hållplatsen framför ICA och ta 57:an, så slipper du vänta i regnet”. Aldrig mer än så, vad jag kan minnas.
(Uppsala, 1985–ca ’90.)
Håller med. Alternativt kan man tillåta universitet/högskolor att ordna sina egna intagningsprov och helt strunta i gymnasiebetygen.
Ett någorlunda resultat på Högskoleprovet borde krävas för alla högre utbildningar. Problemet med orättvisa och missvisande betyg är ingalunda något som uppstått i och med friskolorna, det har förekommit i alla tider.
“Hej Master Card, tyvärr är femmorna i klassen slut i Svenska Språket, men du får en fyra där och en fyra i Litteratur i stället” (jag var värd femma respektive trea).
Det var definitivt inte bättre på sluttet av 80-talet.
Fick en fyra i matte och en fyra i teknik av sådana anledningar. Var surt, då jag hade haft femma i matte i fem av sex terminer på gymnasiet, men så “femmorna i matte på skolan behöver gå till natureleverna så de kan bli läkare”).
Nåja, jag är int bitter. Det gick bra för mig ändå med mina 3.8 i betyg. Jag slutförde rent av min universitetsutbildning med examen och allt, medan de flesta av femmorna inte orkade mer än 1-2 terminer innan de hoppade av.
Vet att en av eleverna som betygshetsades som mest av sina föräldrar redan i grundskolan aldrig ens orkade läsa högre utbildning.
Bättre softa genom grundskolan och gymnasiet med måttligt bra betyg än att plugga ihjäl sig och inte orka. Det är ett maraton, inte en sprint.
Btw, fick 5:a i svenska i grundskolan (pga mina skönlitterära noveller som lästes upp i lärarrummet). På gymnasiet fick jag 3:a i bägge ämnena (fastän jag var den enda som klarade av citaten från litteraturen på sista lektionen i trean – övriga högpresterare kom inte ihåg ett skit efter att de gjort sina prov, inte ens “låt oss odla vår trädgård”). Gissa vem som lever på svenska språket idag? Betyg är inte allt.
Femma i svenska språket/trea i litteratur hade varit betydligt bättre att visa upp för arbetsgivare om man skulle tänka sig en karriär inom något med skrift, än fyra/fyra.
Nu blev det folk av mig ändå (datakille) så det spelade ingen roll, men det kunde haft livsavgörande påverkan.
En bekant på Försäkringskassan berättade om alla högpresterande tjejer som direkt efter gymnasiet gick direkt ut i sjukskrivning för att de hade bränt ut sig i hetsen efter höga betyg. Håller med om att det gäller att hålla långsiktigt.
Det där är insiktsfullt, dessutom samma iakttagelse som jag själv gjort: de som det gick bäst för (förutom en handfull som var RIKTIGT klipska) på högskolan var de som fått kämpa lite lagom för sina betyg i gymnasiet. Lärt sig hur man lär sig saker och lärt sig hantera en uppförsbacke. Själv gick jag ut med 4,6 från Teknisk på gymnasiet och 2,0 på högskoleprovet våren 1991 (samma dag som finalen i hockey-VM, Sverige-Sovjetunionen…) men hade ett fullständigt helvete de två första åren på KTH. Gick trots detta ut men sörjer än idag att jag, tack vare bristande studieteknik och dimmig uppfattning om konceptet “lära sig”, inte tog till mig mer av det som faktiskt slängdes för ens fötter helt gratis!
Skrev om HP tillsammans med äldsta dottern våren 2023: 1,95 🙂
Jag avr sjukt skoltrött efter gymnasiet, och jobbade som sagt några år som datasnubbe innan jag började på KTH. Den lilla arbetslivserfarenheten var sjuuuuuuuuuukt värdefull. Snittbetyget på min linje var väl 4.8 i betyg / 1.8+ på HP. Alla var med andra ord vana att vara “klassens ljus” och på KTH var de helt plötsligt en i mängden.
Det var jättejobbigt för många att helt enkelt inte var abäst längre. Själv tog jag det med en klackspark, körde man en tenta så fick man väl göra om den, men det fanns folk som var livrädda för att “misslyckas”.
Ja, det var nog också en chock för många av toppbetygarna. Vi som var lite lagom bra var vana vid att inte vara bäst hela tiden och kunde ta det psykiskt.
Jag var en av dem som hade hyfsat lätt för mig i gymnasiet, men blev smått chockad av att man faktiskt behövde plugga på högskolan. Jag tog mig igenom det hela, men det var definitivt en omställning. Samtidigt kan jag såhär i efterhand tycka att det är ett underbetyg till svenska skolan. Varför blev jag inte mer utmanad av mina lärare på grundskolan och gymnasiet? Jag klagade inte då, men det var ju faktiskt ganska trist ibland att sitta och fylla i häften med meningslösa uppgifter som inte bjöd något motstånd eller utmaning.
Det finns faktiskt forskning från USA som bekräftar att det är så. Det finns ett stort nationellt prov – SAT -som används för antagningar till college/universitet. Vad man har sett är att givet en viss SAT-poäng så presterar man på likvärdiga utbildningar i genomsnitt sämre om man studerar vid ett attraktivt college där kurskamraternas SAT-poäng är högre än om man är på ett college där samma SAT-poäng gör att man själv ligger i det högre intervallet. Så det tycks åtminstone till viss del handla om självförtroende och konkurrens. Det är helt enkelt bättre att vara en av större fiskarna i den lilla dammen än en liten i den stora.
Den politiskt kontroversiella slutsatsen är att kvotering till särskilt attraktiva utbildningar och universitet/college för minoriteter har en klar nersida för åtminstone vissa individer.
Brukar +30 år senare fortfarande skryta med att jag hade alla rätt på svenska ordförståelsen, samt nästan alla rätt på svensk och engelsk läsförståelse. Att jag sedan sumpade de förhatliga kartor, diagram och tabeller- samt matematikdelarna gjorde att jag bara fick 1.5 sammanlagt på provet. Men det räckte till utbildningen som gav mig jobbet där jag är idag. Jag jobbar inte med matematik och jag är idag ganska duktig på kartor, diagram och tabeller (efter lite träning). 🙂
En handfull högskolor kan haka på Handels poängkrav, men de flesta kan inte det såvida inte regelverket skrivs om. Handels är en privat högskola och kan därför sätta upp egna antagningskrav, medan de de statliga inte får det. Den enda “avvikande” antagningen statliga högskolor/universitet får göra är intervju-antagning med ett grundkrav för att bli kallad till intervju.
Chalmers och Jönköping kan således. Marie Cederskiölds.
Det är väl en sanning med modifikation – statliga Musikhögskolan har väl haft antagningsprov i evigheter?
Man borde nog ha mer teoretiska/praktiska antagningsprov till en del utbildningar. Handels skulle kunna ha en vanlig hederlig provräkning med de fyra räknesätten och procent, om man betänker de problem ekonomstudenter tycks ha med sagd matematik enligt sensationsjournalistiken.
Kommer ihåg det matteprov vi började nolleperioden med. Sedan följde mattelektion från 8 till 17 samt hemläxa/inlämningsuppgift som tog tre – fyra timmar varje dag, i drygt två veckors tid. Därefter gjorde vi om exakt samma prov. Flertalet i klassen (inklusive jag – det var lite av en chock hur mycket man glömt på ett år i uniform) förbättrade resultatet från enstaka rätt till enstaka fel.
Tolkningsfråga, de har antagningsprov, men får inte sortera bort med en brytgräns som Handels valt att göra.
Nu vet jag inte om jag missförstått någon del av högskoleprovets konstruktion, men poängsättningen är väl absolut och inte relativ som de gamla härliga relativa 1-5-betygen? Här kan man t ex se normeringstabellen för den kvantittativa delen för 2024: https://www.studera.nu/globalassets/hogskoleprovet/normeringstabeller/normering-vt2024-13-april/norm24a_kvant.pdf Det borde således inte få någon effekt på vad man måste klara av för att få t ex 1.25 poäng
Som synes ligger medelvärdet strax under 0.9 och resultatspridningen bildar föga förvånande en ganska snygg och typisk gausskurva runt det värdet.
Den är relativ. Man gör testprov inbakat i de vanliga proven för att normera kommande års frågor så de är svåra nog.
Om bara de typ 100 som idag får 1.95 eller 2.00 skulle göra högskoleprovet skulle alltså en del av dem få 0.1.
Det är väl ändå inte relativt i en strikt mening? Eller kommer man alltså att göra väsentligt svårare frågor om det tillkommer en massa handelsstudenter in spe som sopar banan med frågorna?
Nu är ju inte Handelsstudenter särskilt smarta. De tror t ex att ekonomi är en vetenskap. Att kunna de fyra räknesätten som behövs för ekonomi (procent är division) lär man sig på grundskolan.
Ekonomi är en socialvetenskap, inte naturvetenskap. Sedan finns det både smarta och mindre smarta på Handels precis som annorstädes.
Från en polare som doktorerat på Handels: “90% är idioter, 10% är jättesmarta”
@Master Card 2025-05-05 16:02
Ungefär som överallt annars då…
(Eller OK, kanske vanligen ~2-5% i st f 10? Men ungefär.)
Om en för stor grupp slår i taket med full pott så lär man göra svårare frågor för att få normeringen mer korrekt.
“Det borde således inte få någon effekt på vad man måste klara av för att få t ex 1.25 poäng om ett antal nya provskrivare tillkommer för att de måste göra provet för att komma in på tjusiga ekonomfabriken (Handels)” borde det ha stått.
Vi förstod.
Fint med Flinks Handelsbod. Ändå lite synd att inte “riktiga” Handels fick skylda, då de sedan den fullskaliga invasionen (osäker på när exakt den hissades) har en stor Ukrainaflagga hissad på flaggstången utanför ingången.
Vet inte ens var Handels ligger. Är väl som med Riksbanken på Brunkebergstorg. Gick förbi massor med gånger utan att veta om det och ta foton till bildbanken.
Bredvid Stadsbiblioteket som i sin tur ju ligger i korsningen Sveavägen/Odengatan, alldeles nedanför Odenplan. Ovanför hela härligheten tronar gamla Observatoriet på sin kulle i lite förnäm avskildhet. Vid nästa fjollträskbesök kan du alltså slå tre flugor i en smäll enkelt om du vill ha dessa objekt till din bildbank.
Typ att Palme sköts framför Handels? Symboliskt.
Ah, jag har foton från Anchor eller vad haket mitt emot nu heter.
Det var lite längre ner (söderut) på Sveavägen. Anchor hängde jag en del på under det glada 90-talet. Time flies…
Anchor var stamlokus på den tiden och det ligger mitt emot.
Anchor Bar är nog ett av de sjukaste ställen jag någonsin varit på.
Det räckte att jag hade en randig hoodie (nåt nederländskt märke) för att bli stämplad som homosexuell av det kvinnliga klientelet.
pub anchor, var där nyligen.. inga minnen från det förr men kändes verkligen som det varit sig lika sen 90 talet, och det sagt på ett positivt sätt.
Run DMC, man får ändå gilla ett ställe som har ordningsvakt i entrén vid 17 på en vardagskväll.
Stämplad som homosexuell, dvs du blev hårt uppvaktad av kvinnorna?
Sist jag var där hade de dock tagit bort bankomaten de hade inne i lokalen och tog numera bara kort. Schysst ställe iaf. Vet folk som blivit utslängda därifrån, vilket måste ses som en rätt tuff merit.
Ja, en kvarts promenix från Sergels torg till Odenplan skulle ge blogarjäveln bra foton på Kulturhuset, Plattan, Hötorget,Olof Palmes Gata ink mordplatsen, Handels, Observatorielunden och Stadsbiblioteket.
Mordplatsen har jag förstås foton på redan.
Bara Handels jag inte har foton på ifrån den listan. Var ändå i Observatorielunden i somras för en intervju med Lena och mig, men tog inte foton i den riktningen. Hade varit passande att se ner på Handels även bokstavligt annars.
Lol ja.
Otroligt att han blev skjuten på sin egen gata.
Vet inte om du var ironisk Hambledon, men gatan hette Tunnelgatan när Palme mördades där. Jag har personligen alltid uppfattat det som aningen makabert att man valde just den gatan att bära hans namn. Å andra sidan vilar han ju bara ett stenkast från mordplatsen också, på Adolf Fredriks kyrkogård.
“Bredvid” (ett stenkast ifrån) Stadsbiblioteket
Ja det ligger en park och vad som känns som en förvuxen plaskdamm emellan dem. Men inga byggnader.
En champagnekork bort från Stadsbiblioteket, som Handelsstudenterna sade
Nära Lidl på Sveavägen 🙂
Givet landmärke.
Intressant. Just Handelshögskolan har väl klagat på de antagna elevernas förkunskaper i flera år så det är väl bra att de tar tag i saken. En kombination av prov och betyg verkar vettigt. Att det sedan leder till att välbärgade familjer på Djursholm anlitar privatlärare för att deras telningar ska klara gränsen 1.25 på högskoleprovet är en annan sak.
Själv är jag tacksam för högskoleprovet då det gjorde att jag kunde komma in på den utbildning jag drömde om. Jag ska inte skriva vad jag fick men den gången krävdes det betydligt högre poäng än 1.25 för att komma in. Det skulle vara lite intressant att göra om Högskoleprovet för att se hur mycket sämre jag blivit sedan dess. Kanske någon gång som en intellektuell utmaning.
Det vore ju win – win om de behöver anlita någon teknolog för att lära dem matte. Bra för teknologens privatekonomi och för landets BNP alltså.
Problemet är väl inte friskolor utan att det är för lite styrning på betygen. Idag kan ju en lärare avvika mycket från Nationella provresultaten för en elev och för en klass. En skola kan också avvika markant. Om reglerande instans hade tagit ansvar och tvingat samma snitt i klass och skola som resultaten så hade problemen nog inte uppstått.
Inget nytt under solen. Fanns redan centrala provnär jag i forntiden tog studenten. Svag kort flyttade till gymnasieskolor i utkanten för att höja sina betyg. Enligt centrala studentprov var vår klass nr 2 i Sverige. Mest sur var läraren som tyckte det var betygsinflation då sämste eleven hade Ab motsvarande en 4. Vid vanliga skrivningar var 4~5 underkända. Betyget stort A gavs aldrig. Några i varje klass hade betyg för att komma in på teknisk högskola,Handels eller läkarutbildning. Med de krav som då gällde skulle man inte se några studentmössor på stan.
Inget nytt under solen. Fanns redan centrala provnär jag i forntiden tog studenten. Svag kort flyttade till gymnasieskolor i utkanten för att höja sina betyg. Enligt centrala studentprov var vår klass nr 2 i Sverige. Mest sur var läraren som tyckte det var betygsinflation då sämste eleven hade Ab motsvarande en 4. Vid vanliga skrivningar var 4~5 underkända. Betyget stort A gavs aldrig. Några i varje klass hade betyg för att komma in på teknisk högskola,Handels eller läkarutbildning. Med de krav som då gällde skulle man inte se några studentmössor på stan.
Vem bestämmer vad kunskap är och om den är relevant?
Om kunskap hela tiden devalveras enligt normalfördelning eller är de så att kunskap är ett rörligt mål?
Det var samma snack på min tid om hur j*vl* kassa vi ungdomar var på att räkna/läsa/skriva – det var bättre förr – bara för inte vi satt med kulram och kunde skrivstil.
Nej jag köper inte detta helt utan kanske är de så att Handels inte vill ha in kreti Å pleti? tänk om de råkar gå bra för någon som inte är av rätt börd…
Självklart går det inte att ta in kreti och pleti på Handels. De får väl mobbas ut om de kommer in.
Det var en hel del studenter uppvuxna eller boende i Tensta, Rinkeby etc. Det var väldigt högt till tak och en mycket hög toleransnivå. Det fanns ingen mobbing. De flesta var sysselsatta med studier och/eller ett rikt kårliv. Missuppfattningarna om Handels verkar djupt rotade. På Handels hade vi mycket debatt och efter en blev jag utbuad som ryssofob efter att jag hävdat att vi inte har råd med ett rikt Ryssland och att ett rikare Ryssland kommer rusta upp och hota sin omvärld. Detta var på andra hälften av 90-talet.
Var väl många ex-tolkskolan som läste Handels och sedan blev rika på affärer i Ryssland under 90-talet?
Jodå vi hade en heldel ex-tolkskolan, men de var som sig bör ytterst diskreta. Vilka som blev rika i Ryssland vet jag ej. Sedan hade vi minst två ex-Nordbat 2, Bosnien 93-94.
De har (åtminstone haft) ett sätt att få in någorlunda kreti och pleti: kvoten för särskilda meriter, där en och annan pöjk till känd näringslivstopp komma in som distriktsmästare i någon perifer sport. Behövdes såklart en viss högskolepoäng även i den kvoten men känslan är/var att den var lite nepo-baby-ish.
Minns den där, ’nepo-kvoten’ och betaldörren in.
Minns den där, ’nepo-kvoten’ och betaldörren in.
Hade en lärare som hade som kul grej att ge gymnasie elever frågor från gamla realskolan, på temat att det var bättre förr då så klart.. Ja vi var basårs studenter men det var sam organiserat med den lokala gymnasie skolan
1,25 är inte så där jättebra. Jag skrev den moderna varianten på kul för några år sedan. Jag gjorde skitdåligt ifrån mig. “Läste jag verkligen den här matten på Na-linjen?” var en tanke.
Klarade 1,25 med god marginal men det var lite för många frågor jag inte klarade.
Är det inte högre krav än så så förstår jag var alla usla ekonomer kommer ifrån.
Jag jobbade med UKÄ:s utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering häromåret (breddad rekrytering är ungefär det som MAGA kallar DEI). Då tog jag fram en hel del statistik på hur mycket kreti och hur mycket pleti som fanns vid varje lärosäte. Av alla Sveriges lärosäten är Handels med marginal sämst på rekrytera studenter med utländsk bakgrund. Vad gäller föräldrarnas sociala bakgrund får Handels en delad sistaplats tillsammans med Kungl Musikhögskolan. De är riktigt skickliga på hålla pöbeln utanför trots svensk DEI-politik. Tr*mp skulle vara stolt.
Hela den här kommentarstråden känns som någon slags fredagsmys pga sin grava brist på ödmjukhet 😀
Måndagsmys allittererar ju också så mycket bättre.
Kommer ihåg på universitetet där alla som kom från friskola hade 20,0 i betyg och jag tänkte att de måste ju fixa en civilingenjörsutbildning lätt, men fick en smärre chock när det visade sig att de inte alls var särskilt kompetenta. Vissa var dessutom enbart duktiga på att memorera utantill och kunde inte resonera eller tänka självständigt. Tyvärr får man ju ganska lågt förtroende för utbildningssystemet när det år in och ut får pågå på detta viset.
Dags för fler att ta efter! Har lite insights om en del som kommer in på sjuksköterskelinjerna som knappt kan prata svenska, läsa eller räkna. Givetvis går de flesta av dessa inte genom utbildningen men genom att de kommer in från första början käkar de massa resurser, de pengarna hade behövts läggas på kvalitetsförbättringar för kvalitén inom vårdutbildningarna går ju inte direkt i rätt riktning.
Eller har föräldrar som försöker pressa de ansvariga att godkänna undermåliga (vuxna) elever.
Min fru som håller på med vuxenutbildning ser ju det där. Folk som släpps igenom till högre studier som inte är lämpliga. Hon släpper ingen förbi sig men det finns ju andra skolor som ger blanka fan i det utan det ska bara dras igenom elever för att kunna visa ett resultat och kunna äska minst lika mycket pengar till nästa års budget.
Kan man inte förstå svenska ordentligt ska inte jobba inom vården pga att man inte kan läsa och förstå vad det står på medicinförpackningar.
Lite ovetenskapligt tittade jag på sambandet mellan betyg och resultat på nationella prov (NP) för något år sedan. Som jag minns det var det två friskolekoncerner som stack ut vad gällde att ge “glädjebetyg”. För övriga friskolor var avvikelserna från NP måttliga liksom för de flesta kommunal skolor. Av en händelse så krävs för anställning i en av dessa friskolekoncerner att man genomgår ett par mer eller mindre suspekta tester varav ett bland annat verkar testa “lojalitet”. Via andra kanaler så vet jag också att man som lärare har mycket fler timmar i sal (det vill säga mindre tid för förberedelser och uppföljning) inom denna koncern vilket gör att det är främst nyutbildade lärare (som inte har meriter för att få attraktiva tjänster) som anställs (de är ju också billigare). “Lojala” och nyutbildade lärare som inte har hunnit skaffa sig “skinn på näsan” har ju svårare att stå på sig när rektor och “väletablerade” trycker på för högre betyg (än vad som är motiverat).
Diskussionen om glädjebetyg och högskoleprov får mig att tänka på denna klassiska fadäs från 90-talet:
https://www.gp.se/nyheter/goteborg/miss-i-antagningen-andrade-karriaren.2fb9ccbd-15cd-4f51-83b6-ef825621e04a
Det hade varit mycket intressant att få veta hur det gick för de som felaktigt tog sig in på tandläkarprogrammet. Slutförde de sin utbildning?
De flesta slutförde den och blev tandläkare: “Bara en av de 13 som kom in felaktigt hoppade av och minst tio av dem jobbar som tandläkare i dag.”
https://www.gp.se/nyheter/goteborg/miss-i-antagningen-andrade-karriaren.2fb9ccbd-15cd-4f51-83b6-ef825621e04a
Ha, ha, tack! Den där storyn hade jag missat. Man beslutade alltså att utöka klassen så att de med bäst resultat också togs in. Så klassen bestod alltså av två grupper där den ena hade kommit in på usla provresultat och den andra riktigt bra 😀 Man hade ju velat vara en fluga på väggen under deras gruppövningar.
Underbart med friskolor ändå. Gör betygen meningslösa, fostrar framtida extremister och terrorister samtidigt som de flyttar andras pengar (=skatten) off shore.
Har aldrig begripit mig på borgerlighetens vurm för vinster i välfärden. Jag menar, borgarna om några borde ju vara angelägna om att stöldgodset (= skatter) inte lämnar den svenska ekonomin.
Antar dock att Reinfeldt, Bildt, Kristersson m.fl. både har och haft feta innehav i riskkapitalskojarnas brevlådekonstruktioner till läroinstitut.
’Betson säljer sina aktier i Johan Pehrson’
Dvs politikerna är hopplösa.
Men resten av näringslivet som ska anställa friskolornas små pengamaskiner bör väl tröttna snart?
Tysklands sjukvård är så gott som 100% privat och vinstdrivande. Tysklands sjukvård anses av många vara den bäst fungerande i hela världen.
Japans järnvägar är så gott som 100% privata och vinstdrivande. osv…
Att hävda att just vinst i sig skulle vara ett problem är populism.
Känner mig av grupptryck tvungen att meddela att jag skrev 1,8.
Inte bakfull.
Inte hungrig.
Inte sömndepriverad.
Men jag störde mig väldigt mycket på de bingolottolila ’folkets-hus-gardinerna’
Bedrövlig estetik.
Fast allmänt depriverad var och är jag.
BRA.
Svensk grundskole-, och gymnasiväsen behöver skakas om för att förstå att den sedan länge anträdda resan mot akademisk bottennivå måste vända. Detta långfinger mot systemet är helt rätt. Akademiskt seriösa utbildningar på högskolenivå (typ civilingenjör, etc) lider idag av att runt hälften av de antagna studenterna straffar ut sig från studiestöd under det första året och då hoppar av utbildningen. Dyrt för utbildningsinstitutionerna. Dyrt för de studenter som hoppar av. Och onödigt. Plugga borde de har fått lära sig innan högskolan. Billigare att lära sig genom misstag då.
Glöm inte LW’s sista mening. Om man har kvar samma krav men utbildar en större del av befolkningen så kommer det att bli större avhopp automatiskt.
Kolla hur mycket högre utbildningar ökat bara efter år 2000 (prickiga linjerna):
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/utbildningsnivan-i-sverige/
Ja, något behöver ju göras. Om det nu inte går att fuska på högskoleprovet så är det kanske en vettig väg att gå. Å andra sidan är kanske de färdigheter som testas på högskoleprovet inte de som behövs för att klara av sina studier på Handels.
Min något pessimistiska syn på utbildningsväsendet av idag kommer dels från mina erfarenheter från högskolan, dels av inhopp på den lokala gymnasieskolans naturvetenskapliga program.
Man tänker sig gymnasieskolan som förr; några ambitiösa, några inte så ambitiösa och sen de flesta någonstans i mitten. Kanske någon som hade fokus på något annat än subjekt och predikat just idag, men på det hela rätt skötsamma. Busarna gick SO, HK eller fordon.
Jag har som sagt haft nöjet att undervisa de lokala toppstudenterna. Alla vill ha högsta betyg. Så långt bra.
Det går även bra så länge man håller låda, demonstrerar något eller visar film (även om vissa tydligen tittar på andra filmer på telefonen).
Att göra något själv (till exempel räkna igenom räkneövningarna i boken) är nästintill omöjligt för hälften av eleverna. Istället pratar man med sina kompisar eller kollar insta tills den där sure gubben kommer.
Lämnar den sure gubben lokalen (t.ex. för att låta de som skolkade så att de missade förra provtillfället göra omprov) inträder genast fullständigt kaos. När den sure gubben kommer tillbaka har en fjärdedel försvunnit, elever springer på bänkarna, k-kbilder på tavlan. Osv.
Vissa elevers plan att få högsta betyg går ut på att fuska. Sura gubben kom snart på att man inte bara kan lämna tillbaka prov när de är rättade. Man måste scanna in dem – annars rättar eleverna och klagar på att rättningen är fel. Sura gubben upptäckte också att många elever missade det ordinarie provtillfället. Elevernas tanke verkar ha varit att med hjälp av information från sina kompisar som faktiskt skrev provet kunna briljera vid omprovet. Sura gubben ändrade dock omproven något (något ordinarie gymnasielärare nog inte mäktar med). Föga förvånande fick sura gubben in lösningar till det ordinarie provet på omprovet…
Man kan också köpa hela uppsatser på internet. Sura gubben googlar dock som en gud. Eleven hävdade att det var sura gubbens fel att hen gjort så, men sura gubben var ståndaktig.
I detta kaos ska alltså de mer ambitiösa eleverna frodas. Jag tror jag själv fick mycket bättre förutsättningar på 1980-talet.
Felet på “min” skola (jag vet inte om den är representativ) är att många av eleverna saknar intresse. De som inte var intresserade förr kunde gå HK, SO eller fordon. Men idag måste alla in på Handels, även om du i framtiden kommer jobba med sånt som du kunde klara med HK. Samma för tekniska doktorer för övrigt; sällan man använder något mer avancerat än de fyra räknesätten.
4,6 / 1,8
Ja, ibland får man hålla med folkpartiet (och hoppas att ingen ser det). Det skulle vara rätt bra att korta ner yrkesutbildningarna och eventuellt lägga på ett frivilligt år för högskolekompetens. Men då får man inte talla på komvux. Alla bör få en chans att gå vidare om de vill och orkar senare i livet.
Komvux är faktiskt mycket bra vad jag hört. Några år på Klara Livs eller i Hellgrens lager (obskyr populärkulturell referens) gör underverk med folk.
“Samma för tekniska doktorer för övrigt; sällan man använder något mer avancerat än de fyra räknesätten.”
Jag har på senare år kollat en del mattekanaler på Tuben[1], både mer teoretiska / “allmänbildande” och mer “kluriga gåtor”-typ. Och även om trigonometri kanske ibland skulle vara till nytta är det slående hur många (jätemånga, rätt säker på att det är en klar majoritet) av alla geometriproblem som kan lösas — enklast ochbäst kan lösas — med den superavancerade och ultrakomplicerade… Gamla hederliga Pythagoras sats.
Det behöver sannerligen inte vara så himla invecklat[2] alla gånger.
___
[1]: Kanske till stor del som “hjärngympa”, i skräck inför annalkande demens? Det enda jag spelar på luren är ju också ett korsordsspel… Nå, anyway, kanyler som Numberphile, Stand-up Maths, Michael Penn, Mathologer, blackpenredpen, Andy Math, MindYourDecisions o.s.v.
[2]: Övriga datanissar här kan säkert intyga att onödig komplifikation också är vårt områdes största gissel.
Aargh!
Ett “ochbäst” utan mellanslag må ju vara, men “jätemånga”… Man vill ju bara dö. 🙁
Efterhands-edit, eller Preview före postning! (Eller kanske rent av båda?)
Jag kom in på juristutvbildningen i Uppsala 1995. Så får vi se om nån kan räkna ut vad jag hade i betyg 😉
Vilket fall. Det jag sett på univ är att man utökat antalet platser så mycket att man tvingats sänka kraven ordentligt för att släppa igenom tillräckligt många för att kunna finansiera doktoranderna och de dyra forskarna.
Det är många utbildningar som numer tillåter böcker på tentor för att studenter i sverige inte längre kan lära sig mängder av fakta
Finns andra utbildningar som har andra inträdesprov så handels är inte först. Chalmers teknisk fysik har eget fy/ma-prov t.ex vilket kan anses som absolut kompetenskrav. Och sen arkitekt. Och alla konstnärliga utbildningar, bildkonst, musik, etc.
Så absoluta kompetenskrav är inget nytt.
Egentligen borde Sverige ha typ amerikansk SAT som enda metod för att komma in på högre utbildning. Grundskola och gymnasium kan ha kvar betyg men de är endast rådgivande och har ingen betydelse för att komma in på högre utbildning. Det tar bort pressen på lärare/skolor att ge glädjebetyg. Betygen är endast för information om hur man ligger till.
Japp.
Bra på många sätt men det låter mest som en testballong för 20% är fortfarande stor andel, dvs gymnasiets fantasibetyg är fortfarande helt avgörande.
Storleken på en kull är ett par hundra så de kan lika avgränsa det till topp 5% dvs 1000 behöriga eller nåt.
Den i lärarnas ögon totalt skoloduglige i min högstadieklass fick jag lite kontakt med så här 40år efteråt. Det visade sig att “den oduglige” hade 1.8 på högskoleprovet:-) Lärarna såg bara en hopplös person med en dumstämpel i pannan när det mer handlade om behov av diagnos och att det krävdes en mer anpassad skolgång…
Angående att det var aningen enklare att få högt resultat innan 2009(?) så besökte jag en läkare för ett tag sedan som hade ett ovanligt namn.
Jag kände igen namnet från någonstans och hittade namnet i de läckta listorna för personer som betalat för att kunna fuska på högskoleprovet. Polisen hade hittat listorna på ett nergrävt USB-minne. Just denna person hade betalat för att klara över 1.9.
Gänget som sålde fuskhjälpen blev fällda har jag för mig, men tydligen gick det inte att göra något åt de som köpt fusktjänsten.
Just denna allmänläkare upplevde jag som både kompetent och trevlig. Men man undrar hur många som fuskade sig in på utbildningar (snodde platser från icke-fuskare) som numer arbetar som t.ex. läkare, journalister, ekonomer, jurister osv. Om de överhuvudtaget klarade utbildningen.
Jag var 16 eller 17 när jag skrev högskoleprovet, och fick 1,4. Är jag forumets retard?
@dreamtheater.
Nej, jag är forumets clown. Skrev 1.3. Mätt, utsövd och hade dessutom pluggat gamla prov,
Grattis till brons och silver men guldet går till RUN DMC.
Den enda av mina polare som skrev bra. 1.9 eller 2.0 (lite osäker där) har aldrig haft ett riktigt arbete i hela sitt liv så det är ett elände att vara smart.
Oj då, vissa skulle kalla ditt inlägg för humble brag, men inte jag inte. Jag har ju faktiskt landat ett par riktiga jobb genom åren.
Men kan du möjligtvis verifiera om miljöpartister är överrepresenterade när det gäller höga poäng (över 1.8) på HP?
Den smarte röstade på VPK.
Det här var dock en tid när Sven Wollter stod och sålde Proletären utanför Systembolaget i Gävle så att rösta på VPK ansågs nästan som borgerligt.