Artikeln innehåller betallänkar för Hemsol.
Trots att det är november var det bra kraft i gårdens solkraftanläggningar idag, och den nya utbyggnaden märktes verkligen av. Under flera timmar idag köpte vi in princip inte in någon el och med timdebiteringen så har snittpriset för elen netto landat på runt 12 öre per kWh för än så länge 47 nettoinköpta kWh.
Våra 17 780 Wp solkraft är riktat mot öster och ostsydost och har därmed viss övervikt på morgonen, vilket är bra då värdret oftare är soligt på morgonen än eftermiddagen. Så även idag. Och ökningen från 10 550 Wp till dagens 17 780 Wp märktes verkligen så här första november.
Som mest toppade kraften på 9 909 W klockan 10:44, men jag fick ingen skärmdump på tillfället. Dagens produktion blev 19 kWh, vilket ska jämföras med att vi nog kan nå 100 kWh en solig dag på sommaren då vi kunde nå drygt 60 kWh med 10 550 Wp installerat.
Det är inte bara soltimmar som påverkar – och de är färre även vid gott väder som idag, även om det som man ser på bilderna var viss molnighet – utan solen ger även mindre energi under vinterhalvåret då den står lägre på himlen och ljuset alltså passerar mer luft innan de når panelerna. Sedan är ju jordklotet också längre bort från solen i sin ellipsformade bana.
Hade det varit helt molnfritt hade det blivit mer produktion.
I skrivande stund har vi förbrukat 64 kWh under dagen, varav ca 30 kWh var till elbilsladdning i natt. 19 kWh producerades, 8 kWh såldes till höga förmiddagspriser och 55 kWh köptes in.
Nettoresultatet i skrivande stund nu 18:30 är att vi för netto 47 kWh betalat 5:84 SEK, eller 12 öre per kWh när såld solkraft dragits. Detta är bara elhandeln utan moms, påslag och energiskatt samt elnätavgifter. Via skattereduktionen för såld el erhålls också 4:80 SEK, så fram till nu har vi alltså förbrukat 64 kWh utan att betala nästan ett dugg, netto, oräknat skatter och elnät.
Då var ändå medelpriset för elen 53 öre i SE3 idag, och 75 öre dagtid. Elpriserna blir ca 20 öre i natt, men jag har inte något akut behov av att ladda elbilen, så jag står över tills någon natt framöver när det blir billigare. Aktuell räckvidd utan att ladda är ändå cirka 400 km så det är ingen brådska.
Så kan en ordentlig solkraftanläggning fungera en vacker novemberdag tillsammans med timmätning på elpriset, som styr uppvärmningen, varmvattnet och spabaadet.
Och det kommer vara liknande igen i februari som motsvarar november ljusmässigt. Men med mycket bättre väder. På nedsidan i februari finns dock snön, men jag tror inte den kommer lägga sig på panelerna på den branta delen av ladans tak om det alls blir långvarig snö här i sydvästra Sjuhärad.
47 kommentarer
Det var bra jobbat. Min anläggning på 12kWp gav mig 12,6 kWh idag. Ändå trevligt.
Sedan spelar jordens avstånd till solen ingen som helst roll för solinstrålningen. Om jag inte minns fel är vi faktiskt aningen närmare nu under vårt vinterhalvår. Den viktigaste faktorn är infallsvinkeln, vilken gör att ljuset fördelas på en större yta, dvs ljusflödet per kvadratmeter blir lägre.
Tror Mars har frågor om att avståndet inte spelar roll.
Jag sade att jordens avstånd till solen inte spelar någon roll vad gäller årstiderna. Det avståndet varierar med cirka 3%. Och du för fram Mars, som ligger 52% längre bort från solen, som motargument?
Givetvis avtar ljuset med kvadraten på avståndet, eftersom det sprids över en allt större yta. Jag bara påpekade att dessa 3% inte har någon roll för solinstrålningen jämfört med den förändrade infallsvinkeln.
Dessutom minskar avståndet till solen just nu. Jorden är som närmast första veckan i januari.
jepp, 3 jan för att vara exakt. Diffar dock “endast” 5 miljoner km https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f0/Seasons1.svg/2880px-Seasons1.svg.png
> Sedan är ju jordklotet också längre bort från solen i sin ellipsformade bana.
Som har sagts så är jorden närmare solen under den svenska vintern.
Om avståndet hade haft en jätterelevant betydelse så hade inte Australien (och övriga södra halvklotet) haft sommar just, vilket de har.
Jordens ellips är dessutom mer rund än de flesta fotbollar (orkar inte hitta länken nu, men det finns video på Neil deGrasse Tyson på youtube som förklarar).
Detta är dock “nitpicks”, naturligtvis är solkraft bra och något vi måste investera mer i.
Fråga gällande spabadet.
Styrs värmen i den utifrån timpriset? Så värms mestadels upp över natten då priset är som lägst?
Drar ett spabad mer eller mindre på ett sådant upplägg? Eller blir driften effektivare med en jämnare uppvärmning?
Samt påverkar det något hur ni kan bada? Tänker att man spontant vill ut och bada men badet har tappat x antal grader för uppvärmningen går igång senare?
Samt avslutningsvis, var kan jag läsa mer om vilken utrustning som krävs för sitt spabad om man vill göra det smart?
Det kostar mycket att på en gång värma upp ett nyupptappat spabad, men själva underhållsuppvärmningen är relativt billigt, har vi förstått utifrån våra elräkningar (iom att vi har solpaneler har vi inte betalt el på två år). Vi har ca 35-37 grader året runt.
Det går åt mer energi att få upp värme flera grader på kort tid i ett spabad, än att hålla en jämn temperatur. Själva spabadet är ju som ett värmebatteri i sig, och med extra isolering runt om så tappar man bara lite värme som gör att det räcker långt med bara underhållsvärmning.
Jag förstår inte Jonas.
Ett spabad innehåller vatten. Vattnet är har högre tempo än omgivningen. Ju varmare det är i spanandet desto större värmeförlust.
Hur kan det i så fall dra MER ström att A) sänka det säg tio grader och sedan höja det tio grader än att B) varmhålla det (säg sänk en halv, höj en halv)?
I fallet A är värmeförlusten lägre (eftersom man sänker tempen relativt omgivningen). Allt talar mot det du säger.
Värmeförlusten är dock linjär, så att inte värma upp tre timmar för att sedan höja upp temperaturen igen drar i princip samma energi som att bibehålla temperaturen i tre timmar. Ja, det finns variationer pga sjunknade takt på värmeförlusten, men den här typen av bad är så pass välisolerade att de inte faller i temperatur särskilt fort.
Energiåtgången blir den samma, men som jag har satt upp det halveras kostnaden. Dock bara när det är plusgrader – är det minusgrader stänger jag inte av för frysrisken i rören.
Jag har en anläggning på 10500 kWp, i rakt västerläge(parhus). Mulet och regnigt hela dagen så bara 1,19 kWh gav anläggningen idag. Väntar på en solig dag!
Varför räknar du med skatteavdrag men inte skatter??
För att skatterna får du även om du inte har solkraft. Ska man jämföra den relativa skillnaden skippar man skatterna.
Kommer vi någonsin få se en kalkyl på återbetalningstakt eller när anläggningen förväntas gå plus vs investeringen? Antar att det blir en svår kalkyl då det konstant verkar behövas investeras löpande i uppdaterignar av hårdvara.
Jaså? Jag har inte uppdaterat hårdvaran alls, jag har bara byggt ut i två steg. Skulle byggt full anläggning direkt om ladans tak hade varit nytt.
Hur stor paneleffekt kan din växelriktare hantera? Du behövde inte byta de när du installerade fler paneler?
… byta DEN …
Det är två olika installationer. Min första installation har en 5 kW växelriktare. Min andra har en 12.5 kW växelriktare, men eftersom taket på ladan inte var bytt så installerades först bara 5550 Wp, resten installerade jag nu.
Dessutom är återbetalningstiden noll timmar, eftersom investeringen höjer värdet på huset med investeringskostnaden.
https://cornucopia.se/2022/08/sbab-och-booli-solceller-hojer-vardet-pa-huset-med-isntallationskostnaden-noll-aterbetalningstid/
Så det är bara att räkna på räntan på avkastningen istället. Skattejusterat (=det är ju skattefria inkomster) låg den runt 8% förr, och med de senaste årens elpriser ligger den i intervallet 15-18% enligt de artiklar jag publicerat här på bloggen.
Exempelvis 2017:
https://cornucopia.se/2017/11/over-8-i-arlig-avkastning-pa/
Oavsett hur mycket värdet på huset höjs med en solpanelinstallation så har man kapitalkostnader (även om man inte lånar till installationen) så man bör räkna bort den kostnaden från avkastningen.
Alternativkostnad har man alltid vid en investering.
Nej. Du räknar inte bort kapitalkostnaden när du investerar i aktier. Man tittar på avkastningen, punkt.
Man ska nog räkna på avkastningen minus kapitalkostnaden.
Som sagt: alternativkostnader bör man alltid räkna på. I bästa fall är den investering man har gjort den bästa, men det vet man ju inte om man inte har räknat på alternativkostnader.
När det gäller solpanelsinstallationer finns det ganska mycket osäkerhet eftersom en del av kostnaden är politiskt bestämd, så det är svårt att göra noggranna beräkningar inför en installation. Jag tror exempelvis att det gäller att passa på nu innan statsmakterna tycker att det blir för dyrt med subventionerna (“grön ROT”). Jag är rätt glad att jag hann få min installation klar nyligen. 13.7 kWp gjorde rätt stor skillnad på elförbrukningen i oktober. Jag hade väntat mig sämre resultat, men solen sken väl mer än normalt för årstiden, gissar jag.
Vad är återbetalningstakten på din soffa, förresten? Alltid lustigt att “men vad är återbetalningstakten” så fort man ska köpa något som är bra för miljön, men struntar i det när man ska köpa andra saker.
Det var inte en kritisk fråga till någon sorts miljötänk, utan bara en fråga om det är ekonomiskt försvarbart att investera i solkraft vs att helt enkelt låta bli. Det känns som att motivationen till solkraft här på bloggen är mer ekonomisk än grön. Artikelns taggar: BostadElbilarTeknik. Det finns ju inte ens en miljörelaterad kategori vad jag erfarit.
Värdehöjningen på fastigheten är ju trevlig att känna, men är väl endast värdefull ifall du tänkte/måste sälja och köpa nytt? Undrar även om Booli/SBAB tog hänsyn till de fallande huspriserna som bloggaren konstaterade i posten ovan (och även nyhet i dagens nyhetsflöde) där han även utgick från att vi skulle sitta med en rödgrön regering som skulle resultera i höjda energipriser.
Att sedan installation och hårdvara kommer att bli billigare/bättre med tiden kommer troligen inte innebära att värdet på en 15 år gammal solanläggning är 100% av anförskaffningskostnaden (inflation ej inräknad)?
Har f.ö. flera soffor vilka en del är köpta begagnade för struntpris, andra hembygda, en tredje från Jysk. Jag tror att medelvärde på återbetalningstiden är beroende på hur mycket jag njuter av dem. Kanske dess livstid – +20 år?
Köpte en gång en soffa för 12000 som “höll” i 10 år tills ett av barnen kissade i den. Det var en dålig investering. Jag kommer dock inte försöka övertala vänner att köpa en galonsoffa för den kommer att ha ett fantastiskt andrahandsvärde.
Ändå ser folk sin bostad som en investering.
Jag tänker inte hålla på och gå i polemik, det var en ärlig enkel fråga från början.
Om det är en investering eller inte bestäms ju av framtidens ekonomiutveckling, som är minst sagt oklar. Underhåll som håller bostaden i nivå med standard är enkelt försvarbart. Allt utöver detta är ju bara ett bekvämt sätt att motivera till konsumtion av “vill ha” saker för “folk”.
Min soffa har varit en toppen-investering. Jag köpte en Howard-soffa för 20 år sedan (visnings-exemplar för halva priset) och den var så skön att jag började använda den som säng också, och hunden fattade också tycke i den. Den blev sedan min matplats, hemmakontor och arbetsplats, där jag sitter och jobbar på dagarna (med instrument-bygge och programmering etc.). Den har tvättbara överdrag, som tur är, och jag använder alltid överkast. Mitten av soffan brakade med tiden ihop och sedan dess har jag lagt ett antal stora kabel-kanaler som stöd under kuddarna. Jag har en svängd Howard i uterummet också, den köpte jag begagnad för två tusen spänn, men den är svår att sova på.
Det där en ett konstigt sätt att räkna på investeringar.
“Återbetalningstakt” och “förväntas gå plus vs investeringen” får det att låta som man ligger back/förlorar pengar tills man tjänat lika mycket som investeringen kostat.
Räkna istället med ROI – Return on Investment.
Köper du något för 100.000 kr som gör att du sparar 7.000 kronor om året så tar det inte 14 år innan du börjar tjäna pengar. Du får istället en avkastning på 7% av din investering.
Tack.
Kalla det nåt fancy på engelska med en cool förkortning så försvinner plötsligt räntekostnad, underållskostnad, möjligt ökad fastighetsavgift och värdeminskning?
Lite andra ekonominyheter från SCB.
“Efter justering för antal arbetsdagar var BNP i september 3,0 procent lägre än motsvarande månad föregående år.”
Källa: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/ovrigt/nationalrakenskaper-ovrigt/pong/statistiknyhet/nationalrakenskaper-ovrigt-bnp-indikator-manad-september-2023/
Vet att du skrev för många år sedan (när solceller började komma) att det inte var lönsamt – du trodde helt enkelt inte på tekniken DÅ – mycket har ju förändrats sedan dess.
Du hade istället en ide om solceller och en enkel värmepatron som gick på likström så man “slapp” en dyr växelströmsomvandlare och sedan bara värma vatten i en ackumulatortank.
Sitter själv och funderar på en liknande lösning nu där målet är att få värme så billigt som möjligt med solceller. Min tanke är att bygga ett sandbatteri (eller flera) och värma dessa med el som produceras från solceller.
Om du bara skall värma vatten är det bättre med solvärme – högre verkningsgrad.
En solig dag när kvicksilvret är nere vid noll är nog solceller ändå bättre än vätskefyllda solpaneler.
Etanol fryser vid lite under -100 °C. Bra brandskydd krävs dock.
Välblandat glykol/vatten fryser vid cirka -40 °C.
Nu var det förstås inte frysrisken som var problemet utan verkningsgraden.
Kanske kan man en kall men solig dag göra femgradigt vatten av nollgradigt, men detta blir ju ändå lågvärdig energi. Om man ledde ut 30 gradigt vatten till solpanelen en sådan dag fick man nog vara glad om det ens blev varmare vatten i retur.
Solceller däremot funkar utmärkt så länge bara solen skiner.
Nej, det var inte jag som hade den idén.
Hittade denna:
https://cornucopia.se/2012/10/solceller-betalar-sig-pa-sex-ar-utan/
Från 2012 – lite mer än 10 år sedan.
Mycket har hänt sedan dess.
Det kom information från Energimyndigheten angående administrativa priset för ursprungsrättigheter.
Jag säljer mina sådana till Göteborg Energi. Påverkas detta?
Jag undrar hur Cornus solcells-anläggning har installerats, för att brandförsvaret ska kunna göra en säker räddningsinsats. Solceller innebär ju en ökad risk för räddningspersonal i samband med räddningsinsatser.
Nej, den är installerad så hela taket är strömförande. Naturligtvis.
Då det är Solaredge med deras optimerare, så blir allt strömlöst om man bryter strömmen och ingen el (okej en volt spänning) går i ledningarna.
Cornu har ju en personlig brandman, när vi vanliga dödliga får nöja oss med en personlig bankman.
Men om det blir en ny “Carrington-Event”, hur klarar sig solcellerna då, börjar de gnistra och braka utav bara helvete?
Räddningstjänstens insats nuförtiden är att vattenbegjuta omkringliggande byggnader. Man sprutar inte vatten på brinnande byggnader längre, det är miljöfarligt.
Villor är en enda brandcell och går i princip inte att rädda om branden tagit sig. Det handlar om att begränsa spridning och rädda liv i förekommande fall. Annat med flerbostadshus.
Jag tog en liten offert på solceller, men oj vad firman stalkade mig efter det. Det kom massor av ilskna mail och krav på en beställning.